Inlägg från: Anonym (Skillnad) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Skillnad)

    Livskvalitet före vs efter "skärm"

    Jag skaffade internet så sent som 2007, då de flesta andra redan hade haft det länge. Det gjorde att jag utvecklade ett osunt internetberoende. När smartphones började komma på bredare front och jag blev varse hur folk mer och mer stirrade ner i sina mobiler, började jag begränsa min egen skärmtid radikalt. Den som blir skärmberoende lever mer eller mindre sina liv på internet och sociala medier, vilket var vad jag till sist gjorde. Jag blev avskärmad från min omgivning och blev asocial på ett sätt som inte alls var likt mig.

    Nu satsar jag på att vara ute mer bland folk och socialisera, kanske är ute på nätet 2-3h om dygnet. Jag tecknar och läser en del böcker, samt är ute och går en del i omgivningarna. Försöker sysselsätta mig med det istället.

    Det har minskat den psykiska stressen påtagligt. Jag har successivt känt mig lugnare och blir inte lika upprörd eller bestört över saker.

    Jag lever mer i nuet på ett annat sätt än innan.

  • Anonym (Skillnad)
    Anotherone skrev 2023-06-01 13:29:01 följande:
    Det låter sunt med den förändring du beskriver. Man mår bra av kontakt med människor och att ha ett socialt sammanhang är viktigt generellt för de flesta. Men när det sker digitalt och föräldrar även försvarar att det är så viktigt för att barnet har sitt sociala liv där/i telefonen... varför?
    Pelle kan väl komma hit en stund så kan ni spela tillsammans, bredvid varandra. Se ansiktsuttryck och mimik, ta en paus och kasta kuddar eller prata om tjejer. Kom och fika i köket. 
    Umgås med varandra som man gjorde förr, inte via en skärm där den du följer eller interagerar med bara visar väl valda delar av sitt liv för dig. Fram för mer äkta relationer och kommunikation. 
    Jag upplever mer och mer att sociala medier och internetforum är rätt opersonligt och att "omtanken" (som består i att trycka på hjärt- eller kram-emojin på ex.vis Facebook) och bekräftelsen man får inte är att jämföra med bekräftelse man får från människor öga mot öga IRL.

    Jag har alltid tyckt att det är intressant att lära känna nya intressanta och inspirerande människor och folk tar inte kontakt med varandra idag på samma sätt som man gjorde för bara 20 år sen.

    Folk lever mest i sina egna små bubblor och många umgås mer med mobilen än att socialisera med folk på riktigt.

    Ja, föräldrar borde se sitt ansvar att lära sina barn kunna umgås med andra istället för att låta mobilen vara den ständiga barnpassaren. Mobilberoende lär öka problemen med social fobi och minskar den sociala förmågan hos folk generellt, eftersom folk blir alltmer invanda med att allt sker över internet. Och när människor blir invanda och bekväma med ett visst beteende, brukar det sen bli väldigt svårt att bryta det.

    Sedan är det väl jättebra att man smidigt kan göra sina olika ärenden via appar och internet, och att möjligheten att avskärma sig finns om man har en dålig dag och inte känner för att prata med folk. Men som det ser ut nu har det blivit väldigt överdrivet.


  • Anonym (Skillnad)
    Anonym (A) skrev 2023-06-02 16:01:12 följande:
    Hjärnan ger helt annan respons på skärmtid än på tidningar, böcker etc. Det är starkt beroendeframkallande. Dessutom är läsförståelsen sämre när man använder skärm än att läsa en fysisk text.
    Lär stämma bra. Jag vet i början av mitt internetberoende att jag ofta kände mig stressad när jag läste på skärmen, till skillnad mot när jag läste en bok eller en tidning, som istället hade en lugnande effekt på mig.

    Lite att man kände sig som någon hetsig datanörd av det stereotypa slaget, en ivrig hacker eller något.

  • Anonym (Skillnad)
    Anonym (Ptja) skrev 2023-06-02 16:46:46 följande:
    Och jag som ökade min läsförståelse och ordförråd extremt på engelska av att läsa tester online är väl felkopplad då? Läste alltså noveller i worddokumentformat och kunde gå in i dem på samma vis som jag gjorde i böcke.
    Jag antar att vi är olika. Jag skaffade som sagt internet så sent som 2007, när de flesta andra hade haft det länge. Det gjorde att jag blev mäktigt entusiastisk när jag väl fick internet. Jag fick den där överväldigande ivern av att äntligen kunna surfa och utforska och vara en del av nutiden. Och då hade jag ändå haft speldatorer som Commodore 64 och Amiga i tonåren, varav den förstnämnda jag lärde mig programmera i Basic på.

    Den där överväldigande känslan lade sig sedan aldrig riktigt, varför mitt internetberoende blev maniskt. Jag har fortfarande lättare att läsa böcker och tidningar än på skärmen, eftersom jag har varit invand med det sedan barn/ung (internet kom på bredare front runt 1995, när jag gick medieprogrammet på gymnasiet. Men av anledningar som jag inte vill gå in på här skaffade jag inte internet förrän så sent som 2007.


  • Anonym (Skillnad)
    Anonym (Ptja) skrev 2023-06-02 17:20:53 följande:

    Vi är nog olika ja. Jag fick Internet via familjedatorns hemmodem som tonåring. Hade hela min uppväxt läst mängder, alltså kassvis med böcker så jag var också en van bokslukare. Men jag älskade att det fanns MER att läsa på nätet. Och forum att diskutera i - på engelska! De två delarna lärde mig mängder av det engelska språket. 


    Jag föredrar fortfarande fysiska tidningar och böcker före digitala diton och ljudböcker har jag svårt att njuta av. MEN - jag älskade möjligheten att läsa mer på nätet, också. Fick brevvänner genom nätet, mitt språk blev bättre och jag blev jättebra på att skriva snabbt på tangentbord. Så för mig är  det positiva saker jag fått ut av det.


    Jag kan erkänna att jag har lärt mig mer engelska på internet än jag någonsin gjorde i skolan, även om det var där jag lärde mig det grundläggande. Jag har också blivit betydligt mer kunnig genom att memorera sådant jag läser och velat ha reda på. Många googlar bara efter det de behöver veta för stunden, sen glömmer de det ofta. Att träna sig i att memorera visade sig vara riktigt kul och givande, då man senare har detta i minnet och slipper googla.

    Jag var också i något år moderator i ett chattrum i en internationell chatt (Parachat) och det var väl där jag fick chansen att verkligen öva på engelska ord, även om jag i början nätt och jämt klarade moderatorrollen då jag ändå hade det grundläggande. Det var kul att lära sig så många nya engelska ord och även grammatik på så kort tid (då de flesta på denna chat skrev på engelska). Ibland blev jag dock hånad för att jag skrev fel, som när jag en gång skrev "unlegal" istället för "illegal", vilket blev upphov till viss sarkasm.


  • Anonym (Skillnad)
    Anonym (Ptja) skrev 2023-06-02 17:33:51 följande:

    Det är såna aspekter jag menar. Sen är jag inte av en åsikt att allt med skärm är bra. Vi lägger typ ingen tid på TV numer hemma, det är begränsat. Vi ägnar mycket tid utomhus och leker med barnen. Vi föräldrar är alltid med barnen när det är skärm, sjunger med i låtar eller pratar om det vi ser. 


    Men ibland får jag känslan av att det blir så binärt, att det är så okej att håna skärmar och internet, när det faktiskt finns positiva saker med dem också att ta med sig.


    Givetvis finns det både positiva och negativa saker. Och jag märker ju att dagens unga är desto mer kunniga och medvetna om saker än mina jämnåriga var när jag gick i grundskola och gymnasium. Det är givetvis positivt. Det gör att det går att diskutera med dem och bli förstådd.

    Vet när jag gick i skolan/gymnasiet att man nästan kunde bli hånad av en del om man använde finare ord eller ville briljera med kunskaper inom något område (utanför studierna), som att man inte skulle tro att man var något. Idag lär det vara annorlunda.

    Men jag, som haft ett gravt internetberoende, har känt en sorts frihet i att inte äga en smartphone. Jag är invand med datorer sedan tidiga tonåren, och därför känns det bättre för mig att använda dator/laptop än en smartphone. Jag gillar inte touchscreen, för att den är så känslig och att det blir lätt att man skriver fel. Jag vill ha riktiga knappar och sitta rak i ryggen när jag skriver/ läser. På en smartphone blir mycket smått och plottrigt, och jag vill heller inte vara ouppmärksam på min omgivning. Om det händer att någon man känner går förbi en och hejar på en, så känns det arrogant mot denne om hen upplever att jag ignorerar hen genom att stirra ner i mobilen.


Svar på tråden Livskvalitet före vs efter "skärm"