Inlägg från: Anonym (Ptja) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Ptja)

    Livskvalitet före vs efter "skärm"

    JohanJOLO skrev 2023-06-01 08:33:59 följande:
    Livskvalitet före vs efter "skärm"

    Jag tillbringar alldeles för mycket tid vid en skärm, tycker jag. 


    Datorskärm i jobbet + mobilskärmen som är en förlängning av datorn. Privata mobilen på lunchen och läser ikapp nyheter och flöden.
    Privata mobilen hemma med samma användning. TV med någon serie på kvällen. Check av flöden innan jag somnar.


    Ok. Jag tränar varje dag och det tror jag är min "räddning".


    Hur tycker du att din livskvalitet påverkats av vårt beroende av skärmar och information?
    Hur fördelar du din totala vakna tid mellan "utan skärm" och "med skärm"?


    Rör vi oss åt rätt eller fel håll?


    Det vore intressant att få ta del av era tankar kring detta.


    Jag älskar min telefon. Chatta med vänner, med mamma, skicka bilder till folk som bor långt bort, läsa nyheter. Jag använder den mycket. Datortid har jag i princip absolut noll utanför jobbdatorn och TV ser jag inte annat än klipp på telefonen, små barn som läggs tidigt och sen är det ju mkt annat att ta tag i.

    För mig är det inga problem eller något negativt, men jag gör mkt annat med, jobbar i timmar i min trädgård, tränar etc. Känner jag att det blir för mkt skärmtid med telefonen så lägger jag bort den mer bara.
  • Anonym (Ptja)
    JohanJOLO skrev 2023-06-01 10:57:52 följande:

    Oxå jag älskar min telefon och min dator.  // Glad
    Men har vi blivit lyckligare med dem? Har vår livskvalitet ökat?


    Jag tycker att mitt liv berikas av att jag kan "nå allt närhelst jag önskar". All information finns där direkt. Men jag märker också hur det triggar mig. Jag vill sitta med telefonen. Jag vill hitta nyheter. Jag vill ha information. Jag vill kommunicera - vilka är online? Jag vill kolla flödet - vad har folk för sig?


    I sommar ska jag och frugan göra ett experiment. Vi ska ut i landet med husbilen. Vi köper en mobil som bara går att ringa och sms:a på. Sen stänger vi av våra mobiler och tillåts använda dem endast när vi måste ha tag i information.
    Det kommer bli väldigt spännande att se om vi lyckas hålla dealen och hur den i så fall faller ut. Vad blir utfallet? Vinster? Förluster? Aktiviteter? Mer och fler samtal? Konflikter? Kärlek?


    Jag växte upp samtidigt som telefonen kom så jag har inte varit vuxen utan telefonen. Men för mig kan jag ha kontakt med vänner och se vad som händer. Jag tycker det är kul, men jag kan ju lika gärna ta ett par dagars fjällvandring utan den liksom. 


    Jag tänker inte så mkt på det och analyserar det, tycker det är kul att kunna hänga med lite i världen.

  • Anonym (Ptja)
    Anonym (FL) skrev 2023-06-01 13:03:57 följande:

    Vi/samhället rör oss helt åt helvete åt helt fel håll och det finns ingen ljusning i sikte.

    Läste ny forskning i veckan som visade att barn som läser tryckt text utvecklar ett markant större ordförråd än de barn som bara läser skärmtext.

    Det är fel från första början när man sätter läsplattor i barnens händer redan i 3-årsåldern istället för böcker. Är alldeles för tidigt och det är ingen brådska med att datorisera barnen.

    Lata föräldrar tycker det är smidigare att låta barnen använda datorer istället för att läsa böcker för dem.


    Och de barn som får båda då? Där man läser både tryckt text och skärmtext?

    Varför påverkas ordförrådet av att läsa en bok på papper mot att läsa en bok på datorn? Jag läste själv massor av noveller på engelska på datorn som tonåring och der gav mig ett ordförråd på engelska som var överlägset mina vänners, helt enkelt för att jag läste mer. Fick toppbetyg i både engelska och svenska.

    Vaeför är det för tidigt vid 3? Och vad hindrar en att både låta barnen vara med i digitaliseringen OCH läsa böcker med dem?

    Varför låter det alltid som alternativen står mellan en lat förälder som dumpar en padda i knät på barnet och går, och en förälder som engagerar hela livet kring barnet och sitter 5 h varje kväll och läser?

    För egen del kör vi lite skärm, det finns alltid böcker att läsa och vi spenderar mycket tid utomhus lekandes med barnen. För oss funkar det fint. Barnen får utlopp för rörelsebehov, läser böcker, och lär sig också om den digitala världen.
  • Anonym (Ptja)

    Jag fattar som sagt inte varför det alltid låter som att valet står mellan noll skärmtid och bara leka med ekologiska träleksaker och att dumpa barnet ensamt med paddan hela dagarna.

    INGEN jag känner faller inom de kategorierna. Vi kör som sagt lite skärmtid, mycket utelek och innelek med leksaker och böcker av alla dess former. Det känns som de flesta jag känner gör så. Barnen föredrar utelek före allt annat så de har då knappast blivit saboterade av att vi inte helt förbjudit skärm. 


    Men vi vuxna är också ute mycket, har typ noll tvtid och gillar en aktiv livsstil allmänt så vi tänker att barnen tar efter oss. Trots att vi också använder telefoner.

  • Anonym (Ptja)
    JohanJOLO skrev 2023-06-02 08:11:25 följande:

     Skrattande Amish-liknelsen träffade mig hårt! Jag skrattade gott!
    Jag håller med dig till 100%! Mobiltelefonerna är den optimala drogen och de talar till alla tre stora hormonpåslag som människan går igång på: Dopamin - adrenalin och oxytocin.
    Det har också vuxit fram en parallell verklighet med alla sociala medier som jag undrar om den verkligen är bra för någon. Individualismen har fullkomligt exploderat. Unga som gamla lägger ner timmar varje dag på att bygga varumärket "JAG". Alla vill bli "kända" eller "bli något". 
    När jag scrollar i sådana flöden känner jag många gånger hopplöshet och nedstämdhet. Det är som om alla skrek "SE mig!! ÄLSKA mig också..."


    Jag vet att folk älskar tatueringar. Men för mig har tatueringar blivit lite som dessa flöden. Man vill göra NÅT för att sticka ut! NÅGOT för att NÅGON ska uppmärksamma mig! -Sen är det helt fritt fram för alla att skaffa tatuering, såklart. Men det är som om det där varumärket har tagit över verkligheten ibland.


    Men känns det inte också som det minskar i vissa grupper? Det är min bild. De jag rör mig med idag använder sociala medier på det vis du beskriver EXTREMT mkt mindre än för 5 år sen. Det är som det blivit mer inne att vara sparsam på sociala medier, är min känsla. Sen finns det ju de som postar mer men de har ofta ett väldigt riktat flöde som vuxna av något skäl, men merparten av de jag umgås med har en betydligt mer begränsad och mindre egofixerad aktivitet nu än för några år sen.
  • Anonym (Ptja)
    Anonym (A) skrev 2023-06-02 16:01:12 följande:
    Hjärnan ger helt annan respons på skärmtid än på tidningar, böcker etc. Det är starkt beroendeframkallande. Dessutom är läsförståelsen sämre när man använder skärm än att läsa en fysisk text.
    Hur menar du att det sista skulle funka, varför skulle den vara sämre?
  • Anonym (Ptja)
    Anonym (Skillnad) skrev 2023-06-02 16:38:06 följande:
    Lär stämma bra. Jag vet i början av mitt internetberoende att jag ofta kände mig stressad när jag läste på skärmen, till skillnad mot när jag läste en bok eller en tidning, som istället hade en lugnande effekt på mig.

    Lite att man kände sig som någon hetsig datanörd av det stereotypa slaget, en ivrig hacker eller något.
    Och jag som ökade min läsförståelse och ordförråd extremt på engelska av att läsa tester online är väl felkopplad då? Läste alltså noveller i worddokumentformat och kunde gå in i dem på samma vis som jag gjorde i böcke.
  • Anonym (Ptja)
    Anonym (Ptja) skrev 2023-06-02 16:46:46 följande:
    Och jag som ökade min läsförståelse och ordförråd extremt på engelska av att läsa tester online är väl felkopplad då? Läste alltså noveller i worddokumentformat och kunde gå in i dem på samma vis som jag gjorde i böcke.
    Texter*
  • Anonym (Ptja)
    Anonym (Skillnad) skrev 2023-06-02 16:57:06 följande:
    Jag antar att vi är olika. Jag skaffade som sagt internet så sent som 2007, när de flesta andra hade haft det länge. Det gjorde att jag blev mäktigt entusiastisk när jag väl fick internet. Jag fick den där överväldigande ivern av att äntligen kunna surfa och utforska och vara en del av nutiden. Och då hade jag ändå haft speldatorer som Commodore 64 och Amiga i tonåren, varav den förstnämnda jag lärde mig programmera i Basic på.

    Den där överväldigande känslan lade sig sedan aldrig riktigt, varför mitt internetberoende blev maniskt. Jag har fortfarande lättare att läsa böcker och tidningar än på skärmen, eftersom jag har varit invand med det sedan barn/ung (internet kom på bredare front runt 1995, när jag gick medieprogrammet på gymnasiet. Men av anledningar som jag inte vill gå in på här skaffade jag inte internet förrän så sent som 2007.

    Vi är nog olika ja. Jag fick Internet via familjedatorns hemmodem som tonåring. Hade hela min uppväxt läst mängder, alltså kassvis med böcker så jag var också en van bokslukare. Men jag älskade att det fanns MER att läsa på nätet. Och forum att diskutera i - på engelska! De två delarna lärde mig mängder av det engelska språket. 


    Jag föredrar fortfarande fysiska tidningar och böcker före digitala diton och ljudböcker har jag svårt att njuta av. MEN - jag älskade möjligheten att läsa mer på nätet, också. Fick brevvänner genom nätet, mitt språk blev bättre och jag blev jättebra på att skriva snabbt på tangentbord. Så för mig är  det positiva saker jag fått ut av det.

  • Anonym (Ptja)
    Tack. Generellt har såna texter jag sett jämfört äpplen och päron dock, som att barn som får skärmtid INTE skulle få läsa. Eller att barn med skärm har föräldrar som inte lvar annat med dem. Det blir ofta så konstiga jämförelser, eftersom det inte är exkluderande saker. Man kan använda skärm OCH läsa bok. Skriva en blogg OCH skriva handskrivna brev.

    Ska läsa hur studierna du valt ut har gjorts eftersom min egen erfarenhet är en totalt annan, där jag ökade min läsförståelse både genom böcker och digitalt. Men jag hade närvarande föräldrar som läste massor för mig som liten, så jag ville helt enkelt sluka både pappersböcker som liten och digitala artiklar som stor.
  • Anonym (Ptja)
    Anonym (A) skrev 2023-06-02 17:21:33 följande:
    Känner igen det där. Köpte min första dator runt 2001 eller så när jag redan var fullt vuxen och har inte "lärt mig" hantera det digitala livet ordentligt. Fick inte ha tv-spel som barn eller något i den stilen heller. Förhoppningsvis blir nästa generation klokare av våra misstag :)
    Genom att förbjuda skärmar för barn så de också får tillgång till saker först som vuxna, precis som ni hade det?
  • Anonym (Ptja)
    Anonym (Skillnad) skrev 2023-06-02 17:29:29 följande:
    Jag kan erkänna att jag har lärt mig mer engelska på internet än jag någonsin gjorde i skolan, även om det var där jag lärde mig det grundläggande. Jag har också blivit betydligt mer kunnig genom att memorera sådant jag läser och velat ha reda på. Många googlar bara efter det de behöver veta för stunden, sen glömmer de det ofta. Att träna sig i att memorera visade sig vara riktigt kul och givande, då man senare har detta i minnet och slipper googla.

    Jag var också i något år moderator i ett chattrum i en internationell chatt (Parachat) och det var väl där jag fick chansen att verkligen öva på engelska ord, även om jag i början nätt och jämt klarade moderatorrollen då jag ändå hade det grundläggande. Det var kul att lära sig så många nya engelska ord och även grammatik på så kort tid (då de flesta på denna chat skrev på engelska). Ibland blev jag dock hånad för att jag skrev fel, som när jag en gång skrev "unlegal" istället för "illegal", vilket blev upphov till viss sarkasm.

    Det är såna aspekter jag menar. Sen är jag inte av en åsikt att allt med skärm är bra. Vi lägger typ ingen tid på TV numer hemma, det är begränsat. Vi ägnar mycket tid utomhus och leker med barnen. Vi föräldrar är alltid med barnen när det är skärm, sjunger med i låtar eller pratar om det vi ser. 


    Men ibland får jag känslan av att det blir så binärt, att det är så okej att håna skärmar och internet, när det faktiskt finns positiva saker med dem också att ta med sig.

  • Anonym (Ptja)
    Anonym (A) skrev 2023-06-02 17:31:46 följande:
    Eeeeh nej, varifrån drog du den slutsatsen?
    Om man är emot skärmtid för barn för att man själv fått problem när man inte hade skärm som barn utan fick det fritt först som vuxen.
  • Anonym (Ptja)
    Anonym (A) skrev 2023-06-02 17:45:10 följande:
    Problemen kommer av att inte ha fått lärt sig att hantera skärmar, så jag får inte ihop logiken där. Ska man då utsätta nästa generation för det och få samma problem även där?

    Jag är dessutom INTE emot skärmtid, så det är väl där det första felaktiga antagandet kommer inte.
    Jag reflekterade allmänt.

    Om man förbjuder skärmar för barn, hur ska de då lära sig att hantera dem? Den tanken alltså.
  • Anonym (Ptja)
    Anonym (Skillnad) skrev 2023-06-02 17:49:20 följande:
    Givetvis finns det både positiva och negativa saker. Och jag märker ju att dagens unga är desto mer kunniga och medvetna om saker än mina jämnåriga var när jag gick i grundskola och gymnasium. Det är givetvis positivt. Det gör att det går att diskutera med dem och bli förstådd.

    Vet när jag gick i skolan/gymnasiet att man nästan kunde bli hånad av en del om man använde finare ord eller ville briljera med kunskaper inom något område (utanför studierna), som att man inte skulle tro att man var något. Idag lär det vara annorlunda.

    Men jag, som haft ett gravt internetberoende, har känt en sorts frihet i att inte äga en smartphone. Jag är invand med datorer sedan tidiga tonåren, och därför känns det bättre för mig att använda dator/laptop än en smartphone. Jag gillar inte touchscreen, för att den är så känslig och att det blir lätt att man skriver fel. Jag vill ha riktiga knappar och sitta rak i ryggen när jag skriver/ läser. På en smartphone blir mycket smått och plottrigt, och jag vill heller inte vara ouppmärksam på min omgivning. Om det händer att någon man känner går förbi en och hejar på en, så känns det arrogant mot denne om hen upplever att jag ignorerar hen genom att stirra ner i mobilen.
    Ja allt är ju olika. Jag älskar min smartphone men äger ingen padda tex och vi har en gemensam familjedator som jag använder kanske 1-2 h i veckan. Så det är min smartphone som är skärmen för egen del. 
  • Anonym (Ptja)
    Anonym (A) skrev 2023-06-02 19:44:09 följande:
    Ok, jag trodde att du tilltalade mig iom att du citerade mig och verkade svara på det jag skrev. Jo men det är just det som måste bli, "normal" hantering, vad nu det innebär. Att använda de här digitala sakerna som verktyg, ibland underhållning, men också visa att det stora livet finns utanför skärmen.
    Delvis kanske då du skrev stt du hoppades att nästa generation blev klokare av våra misstag, men en sllmän reflektion på att flera i tråden verkar se skärm som av ren ondo liksom.

    Normal hantering för mig är att nyttja dem men att lika gärna kunna göra något annat. Jag älskar min telefon i hänseendet att jag kan ha kontakt och växla ord med folk. Jag som föredrar det skrivna före det talade ordet älskar att jag kan smschatta med mamma och pappa och skicka meddelanden  och bilder på barnbarnen pt dem, och inte ta allt på fast telefon som tidigare generationer. Och det är kul att veta vad som händer i världen och inte måsta vänta på att läsa morgondagens tidning. Och kunna hitta begagnade klädfynd, för mig som bor på landet är besök i affärer något jag sällan har tid för, så jag är glad att kunna köpa kläder jag gillar och inte vara låst till postorderkatalogerna.

    Men sen kan jag ägna en halv dag åt att fixa med rabatter och njuta av det. Eller lösa korsord. Eller att utforska naturen med barnen, och se alla små detaljer i världen. 

    Balansen. 
Svar på tråden Livskvalitet före vs efter "skärm"