Svårt att hantera styvförälder-rollen

Jag stämmer in i kören, här har det gått alldeles för fort. Jag är bonuspappa åt fyra härliga, nu vuxna ungar, varav 3 fanns när vi träffades. Jag träffade inte ens hans barn förrän ett år efter vi träffades, efter det gick ytterligare ett år innan vi ens började flytta ihop, vilket vi gjorde långsamt för att barnen inte skulle känna som om jag inkräktade på dem eller skulle känna sig undanskuffade..

Flytta isär igen, börja om från början med introduktion mellan dig och dotter och dig i dotterns hem, så kan det funka, men framför allt kommer ni märka om det INTE funkar utan att skada allas känslor onödigt mycket. Vilket iofs kanske redan är för sent.