Inlägg från: Anotherone |Visa alla inlägg
  • Anotherone

    Barnvakt?

    Min äldsta son är 17 år, yngsta har precis avslutat sina år inom förskolan så han blir 6 år i år.
    Den äldre har noll koll på barn och det kommer dröja LÄNGE innan vi låter honom vara barnvakt. Han är helt enkelt inte lagd åt det ansvarstagande hållet. Han är duktig på annat, skolarbete och idrott. Men passa småbarn - nej!
    Hans bror har också misstänkt NPF och saknar till viss del impulskontroll och är ganska så gränslös. Jag kan lämna dem en kvart om jag behöver gå till affären men då måste de antingen titta på något tv-program som jag vet att den lilla är totalt trollbunden av medan den stora sitter bredvid UTAN telefon. Fullt fokus.
    Eller så måste den lilla få vara med den äldre i hans rum och se på när han spelar FIFA. Är det inte uppstyrt så blir det kaos!

    Nu lever jag i en relation så den sortens längtan lever jag förstås inte med. Men jag har ingen egentid annat än mitt jobb, så att gå till jobbet är numera mitt lufthål. AW har jag inte varit på sen kanske 2016 innan jag blev gravid. Antingen så jobbar min make (han är skiftarbetare) = jag är ensam hemma eller så är vi båda hemma men då måste en av oss fokusera på det yngre barnet och den andra fixar mat, plockar undan, städar, tvättar osv. Det finns inte tid. Jag lyssnar på poddar och böcker medan jag hänger tvätt och städar. Jag önskar att det var annorlunda men förutsättningarna är helt enkelt så här nu. Vi har ingen familj nära heller som kan avlasta.

  • Anotherone
    Junjun skrev 2023-06-17 20:52:09 följande:
    Ja! Det är väl det jag är rädd för att jag vet ju inte vad som händer om jag inte är hemma. 

    En timme fungerar bra.
    Men det är lite samma här, då försöker jag också ofta fixa någon film eller liknande. 
    Men om jag ska vara borta från etc kl 19-02 (med restid) känns läskigt att inte ha kontroll... 
    Nej och det är ju det knepiga. Man vet inte. Men jag är tex inte bekväm med att lämna dem mer än kanske 15-20 min för så som jag känner min yngsta son så kan han på impuls får för sig att göra saker som det inte finns en chans för min stora son att parera. Han har inte tillbringat tillräckligt mycket tid med sin lillebror för att kunna förutse och hantera utbrott och annat. Och det vill jag inte lägga på honom heller. 

    Jag var också barnvakt mycket själv som barn, jag älskar småbarn. Mitt yngsta syskon kom när jag var 12 och ända upp genom skolåren hämtade jag mina småsyskon på förskola och från fritids. För att jag ville det och blev betrodd med ansvaret.. Men där fanns inte så mycket oförutsett som kunnat ske.

    Har ni fina grannar som du litar på så testa det någon kväll. Säg till en granne att dina barn kommer att vara ensamma, att äldre syskon finns hemma och har ansvar men så att de vet. Kanske kan de knacka på efter en stund och bara kolla läget? Eller att ni bestämmer att dina barn äter hos grannen så vet du att de får middagsmat och att dina äldre barn slipper rodda med matlagning och disk? Så hade jag önskat att vi kunde göra, vi har fina grannar. Men min yngsta har även problematik kring mat och det kan jag inte lägga på min stora son att sköta. 
Svar på tråden Barnvakt?