Källkritik för småbarn?

Utsatta för temat källkritik?
Hahaha..

Föräldrar och andra vuxna utsätter barn för detta hela tiden. Som när barnet blir rädd för barnprogrammet och föräldern hjälper barnet att förstå att det är inte på riktigt...
På förskolan sker det lite mer planerat bara.
Och som allt annat, som språk, matematik, naturkunskap etc så ser arbetet med detta olika ut beroende på ålder och utvecklingsnivå.

Det låter ganska knepigt att diskutera "källkritik" med en 2-åring. Låter som man har en trots utan dess like att se fram emot om man lär barnen att "käfta emot", ifrågasätta, vara misstänksamma etc redan vid väldigt tidigt ålder! Sen kanske det bara är ordet källkritik som förvillar mig? Det kanske går att anpassa på riktigt små barns nivå, utan att tvåla till det i skallen på dem?
Jag har inga barn men det diskuteras flitigt bland vänninorna hur man börjar diskutera vissa saker alldeles för tidigt på dagis. En flicka har t.ex. lärt sig att "kränkt" innebär "att inte få som man vill". Hon är 4 och gormar hysteriskt om hur "kränkt" hon blir när hon måste gå och lägga sig, borsta tänderna, inte får godis innan maten etc. Hon hade gått till sin mormor och varit väldigt bedrövad för att "Pappa kränker mig!". En annan 3-åring satte upp handen mot sköterskan på BVC och sa "Stopp - Min kropp!" när hon skulle vägas och mätas.

På vår avdelning har vi en liten koja. Vi frågar barnen om de tror att vi allihop får plats där inne samtidigt. De är enade om att det får vi inte då de bara kommer in två i taget när de leker där. Vi sätter vår surfplatta i ett stativ så att den filmar mot kojan. Vi slår på filmkameran och låter ett barn i taget krypa in i kojan medan vi filmar. Vi filmar endast när de kryper in och inte när de kryper ut. När alla barn krupit in och ut ur kojan sammanfogar vi de små filmerna i ett redigeringsprogram. Barnen väljer bakgrundsmusik och snabbt och enkelt är vi färdiga med filmen. När den spelas upp ser vi 20 barn krypa in i en och samma koja men inte en enda kommer ut. Fick alla plats samtidigt? Vi samtalar igen om det vi ser alltid är på riktigt och hur man kan fråga sig om det man ser verkar rimligt?

https://forskolebanken.se/lektioner/kallkritik-i-forskolan/

Eller, "det låter dåligt" kan inte förklara varför, men dåligt låter det.

Postade tidigare ett inlägg med länk där förskolepedagoger hade trickfilmat barnen och de skulle reflektera över hur det egentligen var filmat. Kan inte se några kontroverser med det. Tvärtom.

Verkar som många i den här tråden är snabba med att såga pedagogiken i förskolan av någon underlig anledning. Någon uttrycker sig till och med med att de "utsätter barnen för källkritik"
så bisarrt.

Det känns verkligen alldeles  för tidigt att ifrågasätta på detta vis, jag tror inte att små barn är psykologiskt mogna för det. 

Med tanke på hur fort den digitala utvecklingen sker med AI och på samma gång ökar små barns internetanvändande så känns det viktigare än någonsin att barn utrustas med förmågan till källkritik tidigt.
2018 använde nästan 30% av barnen under 1 år internet och mervän hälften av 2 åringarna skapade eget innehåll.
De siffrorna lär tyvärr inte ha minskat

svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2018/barn-och-internet/

En del törs varken ljuga eller tala sanning utan undviker att svara på jobbiga frågor istället. Hur kan vi hantera det?

Om vi inte ger de källkritiska verktyg redan i magen kanske de i vuxen ålder är så förtappade att de vägrar erkänna att den gud de tror på är moraliskt förkastlig. Att hen t.ex. tycker det är okej att äga andra människor som egendom.

Vill du ha ett sånt samhälle?

Utveckla gärna. Vad frågar barnen?

Gjort. Frågan kvarstår.

Jag hänger inte riktigt med, vart säger någon att man ska ljuga för barn när man pratar om källkritik? Du skrev i ditt sista inlägg att "nu väntar vi på att förskolläraren ska svara" - jag är förskollärare men förstår inte riktigt vad du menar med alla lögner du pratar om samt vem man kan lita på och inte?

Nu var det en väldigt specifik fråga som jag inte fått av ett barn tidigare. Ofta talar man om ett ämne - typ "finns spöken?". Vem litar man på och inte känns mer som en frågeställning relaterad till tillit. Men om ett barn skulle fråga mig "kan jag lita på mamma/pappa?" Skulle jag fråga vidare "Hur menar du? Varför frågar du det?". En sån fråga från ett barn känns nämligen väldigt djup och kan i värsta fall grunda sig i något allvarligt som hänt hemma. Skulle barnet i fråga kanske säga något lättare tillbaka ex "mamma sa att glassen vad slut men den var inte det" skulle jag svara som det är - att vuxna ljuger ibland. Sen skulle vi fått prata om varför man ljuger, jag skulle förklarat någon gång jag har ljugit, hur det känns i kroppen när man ljugit, barnet skulle säkert också velat dela med sig när hen ljugit osv osv. För mig faller hela detta ämnet inte så mycket under källkritik dock utan det blir mer en etik- och moralfråga.

Jag försökte hitta exemplet du nu pratar om där en förskollärare medvetet ljög för barnen i temat källkritik, men kunde inte hitta det... Hursomhelst, efter att ha löst igenom vad du skrivit om ämnet hittills i tråden tror jag att du gör det mer komplicerat för dig själv än vad det behöver vara. 

Källkritik som ord är inget vi direkt använder till 2-åringarna, jag använder exempelvis "fakta och fantasi". Ibland är källkritik en planerad aktivitet - typ greenscreen - och ibland är den spontant som ett samtal kring om mumier går runt som på någon film barnet sett hemma eller inte. Sen handlar mycket om källkritik i förskolan att introducera barnen till det, knappast så att de sen ska sitta i förskoleklass och prata om källhänvisningar och konspirationsteorier... Det handlar om ett perspektiv på verkligheten, att allt man hör och ser är inte möjligtvis sanning hur realistiskt det än må se ut.

Nej. Du påstod att barnen frågar saker. Vad frågar dem och hur vet du det?

Du ställer en massa frågor och vill ha svar. Men struntar själv i att svara. När ett barn frågar dig om gud finns, vad svarar du?

Att du ignorerar frågan är intressant tycker jag. Den borde väl vara jättelätt att svara på.