Hjälp mig att hitta rätt pojknamn!!!
Det där med namn är så svårt. När mitt barn föddes, hade jag arbetat 10 år i förskolan. Vartenda namn som jag läste, såg och kom på, kunde jag associera med ett barn jag mött. Alla namn utöver dessa, kunde jag associera med äldrevården och psykiatrin jag hade arbetat på innan jag fick barn. Min man arbetade på hotell. Han hade exakt samma problem. Varje gång ett namn kom upp, så hade han givetvis haft en gäst med det namnet under de senaste två veckorna.
Jag och min man var helt slut, till slut. Alla namn associerades med någon som vi känt att vi hade en relation till. Om inte det, så hade vi självklart sett en film eller läst en bok där någon av karaktärerna bar samma namn.
Så här i efterhand, vet jag inte varför det var så himla svårt att hitta ett namn. Vi var dock båda bestämda med att vi inte skulle ha ett "hittepånamn."
Nåväl, efter alla listor här på familjeliv och på nätet och överallt, så provade vi en annan sak. Vi gick igenom kunganamnen och deras gemål, kusiner och fan och hans moster, från vår nuvarande kungafamilj tills vi kom bakåt till den kung som kristnade Sverige (ja, egentligen långt innan dess, eftersom vi kom till sägnerkungarna innan vi bestämde oss). Jag är inte ens kristen, men det var det enda namn som inte kunde associeras med någon alls ... för vi glömde liksom bort ...
Olof blev det. Jag tänkte inte ens. Det fick bli Olof och ungen hette så. HELA jävla släkten och smärre delen av bekantskapskretsen slog bakut. "Höhöhö, Olof Palme?" sade de och en del var till och med riktigt upprörda och förbannade över vårt namnval och sade det rakt ut. Men Olof var Olof, för det fanns liksom inget namn kvar.
Olof gick under många smeknamn först, under tiden som jag försökte vänja mig vid namnet, men han blev till slut Olof, bara Olof. Möjligen hade jag inte haft så stora problem om inte alla associerade namnet med Olof Palme (som jag inte ens tänkt på)
När vi, då han var bebis gick runt med barnvagn med hans namn på, kom ibland gubbar fram och ville diskutera politik eftersom de trodde att vi var sossar. Det skar i mig (eftersom jag inte är sosse) men till slut lade sig allt. Sedan gick vi till öppna förskolan. Alla småtjejer smälte, eftersom de associerade Olof till Frost, vilket vi knappt visste vad det var för något.
Ett år senare blev jag gravid. Den ungen fick ett helt "omöjligt" namn ur Snorres Edda. Bara för att det var så jävla svårt att hitta någonting nytt.
Så här i efterhand tänker jag: hörru, varför tänkte du så mycket? Barnet blir till sitt namn i alla fall. Olof är Olof och kommer alltid att vara Olof. Han är 9 år nu.
En gång hittills har Olof själv, från en vuxen, fått frågan om han är uppkallad efter Olof Palme - ja, den personen tyckte att det var väldigt fint att han var uppkallad efter Olof Palme, och pratade extremt mycket om honom. Vår son visste förstås inte vem Olof Palme var, men han sade att nej, jag är uppkallad efter den kung som kristnade Sverige, trots att min mamma är ateist. Vad personen svarade på det, vet jag inte, mer än att Olof själv sade att människan fortsatte snacka. Jag svarade genom att berätta vem Olof Palme var, vem Olof Skötkonung var och förklarade att en del människor associerar namn utefter historiska personer och ditt namn associeras med de de här två personerna, samt med en fiktiv snögubbe. Efter det berättade jag givetvis vad namnet som sådant betyder.
Så, kontentan är: jaga inte efter namn. Det löser sig. Bestäm dig bara. Alla vänjer sig till slut och så även du. (Själv kallade jag min unge ett smeknamn hela första halvåret, kanske för att folk hade en åsikt kring vad han hette.)