Läkare - bör jag be om ursäkt?

För att förtydliga: Jag hade inte skrivit detta brev till honom idag, även om jag så visste att han hade tagit emot det bra. 

Ni som är läkare själva får jättegärna svara. Hur hade ni reagerat, och om ni varit i hans sits hade ni velat att jag ska byta läkare?

Låt det bara vara.

Läkare och psykologer är vana vid alla möjliga sorters människor och biverkningar av mediciner. Skickade du det till mottagningen? 

Han kommer nog bara slänga brevet och inte spekulera i vem som skickade det.

Li:   Det hade inte känts lika hemskt om jag hade gjort det, men nej jag postade det hem till honom.

Jo jag tänker delvis det med, samtidigt så vet man ju aldrig hur någon reagerar.. Usch, jag har sådan ångest.
Tack för ditt svar. Hoppas fler ger sina åsikter i detta också.

Hur pass tydlig var inviten? Var det bara en hint? Eller var det mer rakt på så att säga? 

Hittade du på ett bra anonymt nick till mailen? Varför tror du att han skulle komma på vem det var? 

Låtsas som det regnar om du träffar honom? 

Det var rakt på sak, men inte onödigt detaljerat, kan man väl säga.
Ja det gjorde jag. Problemet är att jag inte kommer ihåg ifall jag skrev min namnteckning på en skattningsskala som jag fyllde i på första läkarbesöket.. Jag tror att jag bara skrev datum och personnummer på det pappret, men jag vet inte.
Om jag nu skrev mitt namn så borde det vara enkelt att pussla ihop handstilen,  samt att han ifrån brevet vet att jag är en ung kvinna..

Jag skulle faktiskt skriva ett brev med en fullständig ursäkt om jag var du. Det du skickade först räknas som sexuella trakasserier, både han och hans familj kan ha tagit väldigt illa upp (om han är upptagen) och ditt brev kan faktiskt ha haft en väldigt stark negativ inverkan på hans relation isf. Det är fullständigt idiotiskt att resonera som så att han borde vara van vid sånt bara för att han är läkare, han är faktiskt också människa! Det är sjukt obehagligt att få sådana där brev, bara så du vet, så en ursäkt är det minsta man kan begära!

Ja, jag är egentligen med dig. Just där och då hade jag inte det omdömet.
Det jag är rädd för, om man skickar ett till, är att det kan väl bli minst lika obehagligt. Lite som "när kommer det igen?" Om det redan kommit ett.. 
Men jag vet inte om jag övertänker det nu.

Jag har däremot svårt att se att det skulle påverka något ev förhållande, dels för att han hade kunnat vara min pappa. 

Det beror ju på hur du uttrycker dig. Var så fullständigt ärlig och ångerfull du någonsin kan och var tydlig med att du ALDRIG mer kommer att kontakta läkaren privat.

Så du tror inte att läkarfruar kan bli svartsjuka och osäkra på relationen t ex om maken får ett hett sexbrev? Att det kan komma upp alla möjliga diskussioner till ytan? Det kan finnas all möjlig historik mellan dem, från hans eller hennes sida. Poängen är - du vet inte! Men det kan faktiskt ha en stark negativ inverkan. Din ålder spelar ingen roll i sammanhanget. Använd inte det här som någon ursäkt för att slippa rätta till det du har gjort, du vet att du har gjort fel.

Kan också tillägga att jag i skrivande stund har en karl som svansar efter mig - trots att han är gammal nog att vara min pappa! Jag tror man inte hört allt här i livet om man tror att ålder skulle vara en skyddsfaktor.

Skriv ett likadant brev med samma okända mailadress i och be om ursäkt då? Då vet han ju fortsatt inte vem det är, om det är så att han inte förstått det.