Barn och alkohol

Uppvuxen med föräldrar som drack alkohol vid festligare tillfällen. Sett pappa dålig några gånger, men inget minne av att mamma någonsin var full.
Har även sett väl överförfriskade grannar och vänner till mina föräldrar, men aldrig så det på något vis skadat mig utan det var snarare fest även för oss barn med läsk, chips och parabolfilm vilket det inte blev hemma varje helg så som det är idag med streamingtjänster och fredagsmys/lördagsgodis vardag som helgdag nästan till och med...

Drack en hel del innan jag blev gravid.

När mina egna barn var små så drack jag i princip ingenting och det berodde nog mer på att jag alltid hade ansvaret för dem. Var vi borta körde jag för att vara säker på att vi kom hem och var vi hemma hos oss så visste jag ju att det ändå var jag som skulle få kliva upp tidigt på morgonen dagen efter och ta hand om barnen.

Har inte haft några problem med att andra dricker så länge de inte kör. Och jag har haft diskussion om våra och våra vänners alkoholkonsumtion med mina barn vart för sig och de hade inget negativt att säga. Snarare så de tyckte att vi skulle ha mer fest... 

Efter att jag skilde mig (när barnen var äldre) började jag dricka alkohol igen. Inte supa nu, men ett glas vin, någon drink osv. Just för att det är gott. Och nu är barnen så stora att de till och med är med och tar en öl eller en drink. Eller yngsta får bara se på/lukta än så länge..

Jag tänker att det snarare har med förhållningssätt att göra. Om man inte dricker och inte gör någon affär av det, är det nog en sak. Jag har vänner vars föräldrar var mycket strikta och ständigt predikade vikten av att inte dricka, hur duktiga de var som inte drack och hur illa det var att dricka. Alla dessa barn krökade något fasligt, så fort det fick möjlighet. Andra, vars föräldrar inte drack, eller drack nån gång ibland men inte gjorde någon affär av det, betedde sig ungefär som vi som hade föräldrar som drack då och då.

Många tycker att föräldrar som dricker är hemska och att det skadar barnen väldigt. därför avstår dem helt alkohol. Det blir lätt hetsigt, det har jag sett vid flera tillfällen här på familjeliv. Människor blir kallade alkoholister och att deras barn blir traumatiserade mm. 

det är då enligt mig troligen på grund av att dessa vuxna hsr egna negativa erfarenheter från barndomen samt att de är perfektionister. Det är vanligt numera att man vill vara den perfekta förälder. 

Mina föräldrar drack inte och jag har aldrig druckit. Det är ingen grej det är bara så det är. Tänker inte börja dricka för att visa mina barn att det går. Det är det så många andra som gör. Har inget som helst problem med att folk dricker. Skulle däremot säga att folk i allmänhet har ganska dålig självinsikt kring hur de påverkas av alkohol. De flesta hävdar bestämt att de inte är fulla och att det inte märks när De dricker. Men jo jag som är nykter märker definitivt skillnaden. Och nej jag tycker inte att man ska dricka med barn närvarande om det är mer än lite öl eller vin till maten för smakens skull. 

Mina föräldrar har kunnat ta ett glas vin för att det är gott, själv var jag myndig första gången jag drack alkohol. 

Mina föräldrar skulle aldrig ha köpt ut till mig men hade sett genom fingrar om jag stulit av dem (kontra hembränt). Däremot var de alltid noga med att säga att jag alltid kunde ringa, att de skulle ersätta mig för en drink om jag inte hade uppsikt över den för de inte ville att jag skulle råka illa ut.
Alkohol var aldrig spännande för mig, mina föräldrar hade avdramatisera det helt. Jag har aldrig sett mina föräldrar berusade men sett dem dricka för att de tycker det är gott till maten. Däremot blev grannen kalasfull på kvartersfesterna och det var lite otäckt när man var liten...

Jag planerar att göra samma med mina barn, att de alltid kan ringa, oavsett anledning.

Och lika många som har nykterister till föräldraer dricker inte heller, och barn till föräldrar som dricker helt odramatiskt kan också bli både alkisar och knarkare.

Är nästan nykterist.
Ett hel rör räcker 2-4år och kanske kommer upp 6-12 stora stark per år.
Varför: man kan ej köra fordon, hantera skjutvapen*1 och det sabbar träningen.

Vägrar vara berusad på offentliga platser, polare vart nästa i hjäl slagen av två killar. Allt jag kunde göra var att stå å se på, då jag var för berusad.
Nykter hade jag sänt dom mkt snabbt till akuten eller iva.

Har inga problem med att ta en öl till maten då barnen är närvarande, är inte så skit nödig.
Köper inte den där trenden att det skulle vara sååååå farligt att dricka inför barnen. 
Så länge man kan bete sig med alkohol i kroppen och ej däckar. Har minnen av berusad personer som drack runt mig under min uppväxt någon enstaka gång per år. Tyckte inget negativt om det då. Och då pratar vi "knappt kan gå" och "däckar fylla."

Sen finns det fantastiskt bra alkohol fri öl.

*1 Vägrar hantera skjutvapen berusad, eller om jag rent allmänt inte kan fokusera till 110%. Det är så lätt att sätta en kula i knä, vad eller fot. 
Misstänker att det gör tämligen ont. 

Och det baserar du på din subjektiva uppfattning då eller?

Vart drar du gränsen rödvinssås, flambera, 0.5% öl, soya?

Mina föräldrar kunde ta en öl till maten ibland och ett glas champagne på nyår. Det hände ibland att de delade på en öl eller vin när vi barn hade lagt oss. Att de tog en öl till maten brydde vi oss inte om då de inte blev påverkade.
Såg dem aldrig berusade och de tog en öl när de visste att de inte skulle köra dagen efter.

Jag drack på ett helt annat sätt som tonåring och ung vuxen än jag gör nu som vuxen, full var liksom målet med drickandet då. Det är väl ganska vanligt, att man gillar att vara full och festa som ung, men mer måttlig som vuxen? Och att man inte lärt sig vad man tål och vad som är lagom ännu. 

Men med det sagt så tror jag också att det är bra att som vuxen visa för barnen  att alkohol kan drickas med måtta. Tror dock att barn till föräldrar som dricker så ändå kan hamna plakat i en buske nån gång under tonåren.