En dom på ringa narkotikabrott förstörde min karriär

Själva användandet av narkotika borde inte vara straffbart, bara innehav och försäljning, samt narkotikapåverkad bilkörning. Att användande av narkotika är straffbart är en svensk specialitet som inte finns i andra länder, det är tom. olagligt för en svensk att använda narkotikaklassade preparat utomlands.

Vi är verkligen kompromisslösa på den punkten, svensk morallagstiftning när den är som värst. Och låt oss då glömma att vi samtidigt har den högsta narkotika relaterade dödligheten per capita i Europa.

Att innehav är olagligt beror på att det annars vore närmast omöjligt att komma åt försäljning och smuggling. Men dom flesta länder har undantag, eller ser genom fingrarna, för innehav av små mängder till personligt bruk. Men dom flesta länder har inte som Sverige också kriminaliserat själva användandet så att man kan bli dömd om det kan påvisas spår av narkotika i blodet som TS.

Mens dom flesta andra länder avkriminaliserar delar av sin tidigare narkotikapolitik, går Sverige närmast ensamt den motsatta vägen, tydligen fast i en vision om ett narkotikafritt samhälle från 80-talet. Vad får vi egentligen ut av denna fanatiska önskan om att vilja utrota all som heter narkotika från samhället, tydligen inte färre narkotika relaterade dödsfall i varje fall eftersom det är ett område där vi ligger på toppen.

Konstigt land som är så extremt öppet på vissa områden med offentliga register där alla kan se vad grannen tjänar, namn och adress på den som äger en bil eller vilka domar någon har fått senaste årtiondet. 

Kanske ett arv från det gamla bondesamhället, i vars träskor vi fortfarande traskar i, att alla skall kunna hålla koll på alla.