Varför ensambarn?

Att vara ensambarn har både sina fördelar och nackdelar. Det beror helt på hur föräldrarna agerar. 
Men när föräldrarna är borta så blir man ensam om allt. Ingen att prata med om uppväxten, dela minnen ? minns du när mamma?? eller ?kommer du ihåg att pappa alltid sa?.?. Man blir ensam om at ta hand om allt efter föräldrarna. Allt som ska avslutas och sägas upp. Alla saker som man ska ta hand om, saker som var viktiga för dem men som jag inte har plats med. Alla foton och ingen att fråga minns du vem det här var/minns du när den här bilden togs. Ensam på begravningen som närmast sörjande. Ensam om att bry mig om graven. Det blir en särskild sorts ensamhet.
Det var såna känslor en gammal arbetskamrat delade med sig av när jag tvekade om att skaffa ytterligare ett barn, vilket jag gjorde, men det var inte bara därför.
Hon hade själv fött fyra barn för att hon inte ville att hennes barn skulle behöva få igenom samma.

Den här personen hade en egen familj och en stor vänkrets så hennes liv var gott. Men hon berättade om känslan att inte ha någon som minns henne som barn, ingen att prata om föräldrarna med.
Visst kan syskonrelationer bli destruktiva men de allra flesta av oss är syskonen den längsta relationen vi har i livet, något mam uppskattar mer ju äldre man blir.
Föräldrar dör, barn och partners kommer senar i livet.