Inlägg från: Always choklad |Visa alla inlägg
  • Always choklad

    Äggdonation 2023/2024

    Livshopp2025 skrev 2025-04-13 13:56:52 följande:

    Hej!

    Läst igenom det ni skrivit då jag själv står inför valet dubbeldonation eller inget barn. Precis fyllt 46 så är för gammal för att fortsätta på nära geografiskt håll så det innebär också att man behöver väga in resor m.m. (fick i och för sig mailsvar för ett tag sedan från en klinik i Göteborg att de inte har en direkt fast övre åldersgräns men det måste väl vara fel eller?). Har gjort vanlig IVF på Sellmer men ingen av återföringarna har resulterat i positivt testresultat. 

    Kollat på OLGA kliniken och fått gott intryck av deras webinar osv men så är det det här med pengarna... Skönt med paketen med pengarna-tillbaka-garanti men då handlar det ju om väldigt stora summor. Väljer man kliniken i Ryssland blir det lite billigare men känns inte rätt att åka dit när världsläget är som det är och då blir det Cypern och då blir det dyrare.
    Hur har ni löst den ekonomiska delen? Har ni betalat med sparpengar eller tagit lån för att finansiera? Vad är era bästa ekonomiska tips i den här processen? Hittills har jag kunnat betala med sparpengar men med IVF tömmer man ju kontot väldigt mycket snabbare än det fylls på...

    OLGA erbjuder behandling fram till man fyller 51 men för min personliga del känner jag att min gräns går under detta året, kanske är det då bättre att betala det billigare alternativet och betala för en singelbehandling men inte få pengarna tillbaka om det misslyckas? Hur har ni resonerat?
    Jag har högst troligt en polyp i livmodern som behöver tas bort (har återkommit, togs bort i december) och det ingår om jag väljer OLGA men innebär då ytterligare en resa. Kan göra om hysteroskopin här hemma men å andra sidan sa de på ett webinar att det oftast är bättre att göra på OLGAs klinik då det oftast är något mer som behöver behandlas när man har polyp (t.ex inflammation) och att den som utför operationen gör det med tanke på att livmodern förbereds inför en graviditet medans "vanliga" gynekologer nöjer sig med att behandla patienten, dvs ta bort polypen bäst de kan.

    Är inte superinsatt i vilka andra kliniker som finns som är bra, har sett lite tips här i tråden. Borde jag undersöka detta mer eller är OLGA mitt vettigaste alternativ?


    Hej
    Läser det du skriver.
    Vi skulle börja med Olga när det var dags men då kom kriget jag skulle dit i juni och om jag ej minns helt fel startade kriget ca en månad innan.
    Jag var helt utom mig, men kollade på olika trådar och hittade ett likvärdigt alternativ med garanti paket även.
    Instituto Bernabeu. Finns i Spanien och Italien. Jag går i Mallorca. Provade med egna embryon via deras garanti paket och sedan 2 omgångar med donerade ägg som även gick att använda i garantipaketet så fick en sista chans att prova med mina egna då var jag 41-42 -  På andra försöket tog det sig. Har en dotter på 20 månader nu. Man har videomöten med kliniken och sedan gör man för och efterkontroller på lokal klinik och de assisterar med recept skrivning så man kan hämta ut på apoteket här i Sverige. Viss med är billigare där men högkostnadsskyddet gör att det snabbt blir billigt med medcinerna hemmavid. Är egentligen endast själva transfern de gör på en själv men de kan givetvis bistå med andra saker med. Enda som skiljer sig är att det är anonym donation pga lagstiftning i Spanien. Är precis som Olga många kriterier man skall gå igenom om man skall ha genom garantiprogram så innebär en del prover men det gör det oavsett vilken väg man väljer och gå via IVF donerade eller egna ägg. Vi är inne på syskonförsök nu med de vi har kvar i frysen. 

    Ang pris kan jag i efterhand säga att det nog var billigare med garantipaketet än allt jag lagt ut genom åren på resor, boende hit och dit samt gynekologi undersökningar och all medecin. Varit en halvtidstjänst att göra denna resa lätt.

    Du kan ju prova höra dig för i alla fall och se vad du får för känsla. 
  • Always choklad
    LMSM skrev 2025-04-17 12:15:08 följande:
    Ja jag trodde nog aldrig i min vildaste fantasi att det skulle kunna gå så här dåligt som det gjort. Det var som att så länge vi gör ivf är det en självklarhet att det kommer gå. 

    Ja exakt så, varför just jag? vrf går det för alla andra tillslut men inte för mig... Nu vet jag ju att det inte är så men omkring mig alla jag hört om i min närhet eller folks bekanta mig har det alltid gått för tillslut.

    Jag är rädd för alla känslor man känner. En sekund känns det helt okej och nästa får jag nästan panik och alla frågor och rädslor slår till.
    Jag förstår naturligtvis att jag kommer älska ett barn som kommer till från donerat ägg men kommer man känna annorlunda på ngt sätt? Vad tycker folk omkring? kommer de se på mig annorlunda? kommer de tycka synd om mig? Tycka synd om barnet? tänka på att det är någon annans som egentligen är mamma? Hur kommer barnet må?  Kommer jag känna att det inte är mitt helt och fullt? och så sen jäkla sorgen över att det inte är mina gener, jag kommer inte ifrån det men tror det har att göra med att jag alltid alltid funderat på hur mitt barn skulle bli vad skulle den ärva från mig osv osv. Jag är så himla lik både min mamma och pappa och det har alltid varit så kul att få höra. det här är såklart fåniga bagateller i det stora hela det föstår ju jag också men man är ju inte helt rationell i det här hela tiden. 

    Jag vet att jag kommer genomgå en donation för det finns inga alternativ för mig. Jag är såklart så ofattbart tacksam för att den här möjligheten finns och utan den vet jag inte vad jag gjort. 
    Hej
    Det finns mycket som är outforskat med äggdonation och hur mycket som embryot tar efter den som bär. I samband med att jag började kolla om garantipaket utomlands fick jag prata med en svensk tjej som både gjort äggdonation och har barn även sedan tidigare. Det barn som är mest likt henne mest till utseendet och sättet är det som är från en äggdonation. Min man är adopterad från ett annat land så för mig visste jag på förhand att oavsett skulle det inte bli någon lintott med blåa ögon, som jag var själv som barn. En del tycker hon blir mer och mer lik mig men tja hon är en kopia av sin far. Och förutom henne är han min favoritperson i världen <3 Så inte helt pjåkigt. Alternativet som en del får är att adoptera eller med hjälp av surrogat och det tror jag är ännu en resa att processa. Dessutom är det nog inte helt tokigt att få mer gener med i processen. Enda som kan vara knepigt är vid frågan om ärftliga sjukdommar, men det vet vi ju inte ändå som det är pga av att min man är adopterad. Och donatorn är grundligt kollad att det inte finns några allvarliga sjukdomar i släktledet. Förstår fullt alla dina tankar. Hoppas du hinner landa mentalt i ditt beslut innan det sätter igång. Är tillräckligt stressigt och emotionellt med alla hormoner och oro. 
  • Always choklad
    Björkenli skrev 2025-04-20 04:09:28 följande:

    Och vill säga hej igen till alla här som känner igen mig sedan tidigare. 

    Jag var tvungen att lämna forumet efter att Sellmer så att har inte fick fortsätta vara patient där, det blev för jobbigt att läsa om andra som fick bra hjälp via äggdonation där, och jag var precis i processen att börja bli erbjuden donatorer där och så fick jag mattan ryckt under mig ..
    Kände att hela världen borde bojkotta Sellmer när de behandlade en patient så dåligt som de behandlade mig. 
    Det var verkligen en stor kris för mig, jätte, jättejobbigt var det 

    Nu har jag kommit över det så menar inte att diskutera de igen, ville bara förklara en gång varför jag har tvungen att ta en paus från forumet. Det blev alldeles för jobbigt. 

    Nu är det 9 dagar sedan embryo transfer, första, med donerat ägg. 
    Plussade 7 dagar efter på testa tidigt. 

    Det känns helt overkligt. Inte hunnit fatta. 
    Måste testa flera dagar innan jag vågar tro. 
    Men med donerade ägg är det ju också mycket mindre risk för missfall, men klart att det kan hända. 

    Jag fick 5 embryo av hög kvalitet på 3 embryo garantin, då är en enorm trygghet att veta att försök till syskon finns!

    Eg skulle jag vilja att något av embryona kunde få till någon som vill göra embryo donation i Stockholmsområdet, för att det vore så coolt om barnet fick ett jämnåriga helsyskon hehe. Tanken på att någon annan ensamstående mamma kunde ha ett barn som blir helsyskon till mitt barn så att de kunde leka ihop och så känns så häftig. Vet inte om man ens får göra så. 
    Det var bara en tanke jag fick när jag plussade, för sannolikheten är ju så liten att jag behöver 4 embryo för ett till barn..

    Ja det är många tankar som snurrar när man plussar..
    Men ja, jag tror nog inte på det än riktigt. För bra för att vara sant. 

    Jag hade världens äventyr på Cypern förresten,  då jag tog in kattungar som låg på trottoaren mitt i stan. Matade med nappflaska hela natten. Tog till cat rescue. 1 dog, men 2 överlever. Lärde känna en svensk ung tjej där vid fb grupp för katter på Cypern och vi satt uppe den natten tillsammans och försökte hålla de små liven vid liv. 


    Hej Gratis 
    Härligt  med positiva nyheter.
    Håller tummar och tår.
    Hoppas du får må bra i graviditeten och landa i det känns overkligt kan jag förstå. Ta HCG test blodprov om du inte redan gjort det är mitt tips så kan du följa att det går upp som det ska innan du får ta första ultraljudet. Kan kännas lugnade. 
  • Always choklad

    Hej alla
    Ett litet allmänt tips bara för en som.hållit på ett tag nu.
    Det är lite olika beroende på var man bor med tillgängligheten till resa.
    Inte alla som har möjlighet och hänga vid kliniken i flera veckor inför. 

    Det kan vara något att ta med i kalkylering  för er som håller på och fundera var man vill utföra sina transfers.
    För mig upp i norra Norrland var det inte jättemånga avgångar till alla ställen. 
    Det är kort tid mellan kontroll och beslut om när transfer ska göras handlar om mindre än en vecka kan vara nog stressigt och dyrt med att skaffa hotell och resa..

  • Always choklad
    Björkenli skrev 2025-04-28 21:59:35 följande:

    Gud allting har varit så upp och ner för mig sen jag blev sjuk förra måndagen... 
    Värsta influensan någonsin... Hög grejer feber i 5 dagar och halsont, slem i lungorna och allt sånt har bara varit så mycket värre än det här varit tidigare för mig i influensa...
    Inte fick jag ner febern med Alvedon heller..
    Jag har verkligen haft en pissjobbig vecka..

    Och så har jag alla sprutor (medicinsk cykel med Olgakliniken,  som har sina brutala protokoll...).
    Det var extra påfrestande att behöva pressa mig och ta alla sprutor med febern när jag egentligen inte orkade...

    Men nu när jag mått dåligt har jag inte tänkt alls på graviditeten...
    Det känns så konstigt !
    Fick ju precis positivt test precis innan jag blev sjuk. 
    Jag borde vara i en lyckobubbla!!!

    Nu börjar jag tvivla på mig själv- varför känner jag inte mer?
    Kan det vara så att jag inte var så säker på ÄD som jag trodde..?? Hemska tanke!

    Jag var så säker på att jag ville detta. Men varför känner jag inte mer nu?

    Just nu känns det bara jobbigt med alla sprutor.. Jag är bra så less ... Utmattad 
    ..

    Har sjuk nyligen 3v, inkl inlagd på sjukhus.. Hade precis känt mig hyfsat återhämtad i 2 v innan den här smällen kom..

    Kanske är jag bara helt slut....

    Jag ska boka en tid till en psykolog jag träffar ibland när jag blir frisk. 


    Björkenli skrev 2025-04-28 21:59:35 följande:

    Gud allting har varit så upp och ner för mig sen jag blev sjuk förra måndagen... 
    Värsta influensan någonsin... Hög grejer feber i 5 dagar och halsont, slem i lungorna och allt sånt har bara varit så mycket värre än det här varit tidigare för mig i influensa...
    Inte fick jag ner febern med Alvedon heller..
    Jag har verkligen haft en pissjobbig vecka..

    Och så har jag alla sprutor (medicinsk cykel med Olgakliniken,  som har sina brutala protokoll...).
    Det var extra påfrestande att behöva pressa mig och ta alla sprutor med febern när jag egentligen inte orkade...

    Men nu när jag mått dåligt har jag inte tänkt alls på graviditeten...
    Det känns så konstigt !
    Fick ju precis positivt test precis innan jag blev sjuk. 
    Jag borde vara i en lyckobubbla!!!

    Nu börjar jag tvivla på mig själv- varför känner jag inte mer?
    Kan det vara så att jag inte var så säker på ÄD som jag trodde..?? Hemska tanke!

    Jag var så säker på att jag ville detta. Men varför känner jag inte mer nu?

    Just nu känns det bara jobbigt med alla sprutor.. Jag är bra så less ... Utmattad 
    ..

    Har sjuk nyligen 3v, inkl inlagd på sjukhus.. Hade precis känt mig hyfsat återhämtad i 2 v innan den här smällen kom..

    Kanske är jag bara helt slut....

    Jag ska boka en tid till en psykolog jag träffar ibland när jag blir frisk. 


    Hej 
    Hoppas det känns bättre lider med dig ligga på sjukhus och allt. Tillräckligt jobbigt och vara gravid med en enkel förkylning även om det är tidigt in på graviditeten. Hoppas att du får det stöd i samtal du behöver <3

  • Always choklad
    Anonym (Daisy) skrev 2025-04-30 10:01:36 följande:

    Jag hade mitt ultraljud inför medicinerad FET igår och det såg bra ut, så skönt! var ju rädd att ägglossning var på väg, men det var den inte. Läkaren sa att man kan få ägglossningsflytning av östrogenet, så det var lugnande att höra.

    har fått transfer inbokad på fm den 7 maj så ska börja med progesteron på fredag kväll och även trombyl och prednisolon på fredag. fick också veta att jag ska ta ett progesterontest den 6 maj, så får hoppas att provsvaret hinner komma till transfern dagen efter. 


    Hej vad kul
    Själv väntar jag på mens, men siktar på transfer om allt går enligt plan typ mitten maj. Vore kul om man hamnar i fas med någon. 
  • Always choklad
    Anonym (Daisy) skrev 2025-04-30 21:58:23 följande:
    Håller tummarna för dig! Jag känner mig lite naiv nu i efterhand, men jag tänkte att så snart embryona var i frysen var det bara att åka ner och sätta in ett! Jag hade verkligen ingen aning om hur oroligt mycket nervositet och admin det skulle vara, hur mycket som kan gå fel och allt man kan oroa sig för, men framförallt hur mycket VÄNTAN man skulle behöva ta sig igenom.
    Hej tack
    Ja det är verkligen en resa även om man ökar chanserna betydligt mer ägg från en ung kvinna så ska allt klaffa. Jag har haft problem att min kropp stöter bort. Så behöver därför typ sänka mitt immunförsvar innan jag kan ta emot något därav kortison. Är väl lite som vid en organtransplantation kan jag tänka. Tog lång tid under ivf resan innan de förstod det. Och var efter jag själv kläckte iden till läkaren. Mycket som testats innan jag hamnade på äggdonation..Var en hel bibel jag lämnade in med gamla journalanteckningar + egna reflektioner..
  • Always choklad
    Anonym (Daisy) skrev 2025-05-02 11:07:10 följande:
    Jag har av olika omständigheter inte gjort någon IVF innan så har inget att gå på sedan tidigare, förutom att jag haft väldigt många missfall på egen hand. Men jag har fått kortison redan från början så det känns ju positivt jämfört med att upptäcka att man behöver det längre fram, vad frustrerande för dig och vad mycket tid som ev hade kunnat sparas!  Man lär sig ju snabbt med vården att det gäller att vara påläst, dels för att de inte förklarar så mycket och dels så man kan ställa rätt frågor och krav.
    Så sant
    Jag hade tidigare en nära vän som var ordentligt sjuk och ingen direkt behandling fanns att få. Hon sa alltid attt man måste vara frisk för att orka vara sjuk när man är i kontakt med sjukvården. Nu är ju inte vi som genomgår ivf/äggdonation sjuka i den bemärkelsen men mentalt och även fysiskt är det en prövning. 
  • Always choklad
    Björkenli skrev 2025-05-03 00:40:58 följande:

    Vore intressant att höra lite om hur ni andra valde donator, eller donatorer, om ni gör det ensamma som mig. 

    Jag hittade tillslut en äggdonator som kändes riktigt bra. Först hade jag valt bort henne för att jag var lite osäker på utseendet och att hon har mycket mörkare hår än mig. 
    Men sen insåg jag att jag hade svårt att släppa henne pga hennes personlighet. Och efter ett tag insåg jag att jag inte kommer hitta någon som matchar mina önskemål om personlighet bättre. 
    Och efter det ändrades hur jag såg på hennes utseende, och tyckte hon kändes väldigt bra där också. 

    Visserligen mörkare än mig, men då var jag noga med att ta en blond manlig donator. Då tänkte jag att chansen är rätt stor att barnet inte blir satt detå mycket mörkare än mig att man tänker på det.  Och att med en blond dansk manlig donator tänkte jag att barnet skulle se skandinaviskt ut.  Äggdonatorn är via Olgakliniken,  så rysk. Därför var det viktigt för mig att barnet skulle kunna se svensk ut,  så att folk inte undrar om jag har adopterat...

    Jag fick inte samma "kontakt"/känsla för spermadonatorn som med äggdonatorn,  men självklart tyckte jag att spermadonatorn verkade vara en bra person och ha många bra egenskaper. 
    Men jag valde honom mycket för att få in de ljusa dragen och att personalen på spermabanken sa att han var mest lik mig (mailade in massa bilder).

    Vore intressant att höra hur ni andra valde och hur ni ser på donatorerna och så.

    Båda mina är öppna också. 
    Äggdonatorn var anonym först men ändrade sig och blev öppen,  så det kändes jättebra. 


    Hej

    Var anonym äggdonator för oss. Fanns inget annat sätt på kliniken vi valde. Men vet längd, ålder och hårfärg samt ögonfärg. De fokuserade på att välja någon väldigt lik mig utseendemässigt och i övrigt frisk och testad på alla sätt och vis för olika sjukdommar m.m.
Svar på tråden Äggdonation 2023/2024