Äggdonation 2023/2024

Jag fick höra att jag kunde göra nästa ca 5 veckor efter  embryo transfern innan om det blev negativt...

Imorgon har jag tid för tidigt ultraljud tillslut!
Det blir i v7+5. Då är barnet rätt stort ändå! Eller inte stort men helt klart synligt,  1.5cm stort typ.
Hoppas det inte blir något negativt besked... 
Ibland händer det ju att fostret har dött..

Men jag är mer illamående idag så hoppas det betyder att den lever...

Det såg bra ut!

Man såg bara en grå klump, inte huvud ens. Men man sig något blinka i mitten! Så det var lite coolt att se hjärtat!

Det var typ den infon man fick,  man ser ju inget mer. 

Jo man ser ju storleken också. Hon mätte och utifrån längden beräknades den vara v 7+6, men egentligen är jag 7+5.
Men kändes positivt- hellre lite större än förväntat än mindre än förväntat!

Men det var lite nervöst först för hon sa: ja,  här är gulesäcken. Så... Det borde vara ett foster här någonstans. Och så letade hon ändå en stund...

När jag sett bilder på ultraljud v8 så har guldsmycken varit precis bredvid, så det var lite nervöst när man såg gulesäcken så himla tydligt men ingenting alls bredvid först. 

Men ja,  sen hittade hon det tillslut och allt såg ju bra ut:)

Känns nog fortfarande overkligt!!

Tack!

Tack snälla!!

Inte riktigt fattat än tror jag.

Choklad 

Wow låter som en häftig upplevelse!!

Jag är nog mer avstängning fortfarande. Vet inte om det beror på.. liksom oro och rädsla för hur det ska bli när barnet kommer...  hur jag ska klara detta själv osv.. Eller om det är att haj fortfarande inte vågar ta ut segern i förskott tills typ v13... Jag vet inte vad det beror på..

Men oro finns helt klart där. Jag väntade in i det sista med att börja fertilitetsbehandling i över huvud taget pga att de kändes så övermäktigt att göra detta själv...
Speciellt med ett svagt socialt nätverk...
Hur ska jag kunna göra någonting alls ? Gå och träna? Osv osv.  Jag har sett på nära hand hur mycket hon det krävs att ha småbarn och då har dom ändå alltid vara två...

Jag hade samtal med två olika psykologer som båda känner mig eftersom jag bokat tider hos dom då och då genom åren..

Båda tyckte att jag skulle göra det. 

Den ena sa att det kommer vara riktigt tufft men samtidigt vara värt det. 

Då bestämde jag mig för att bara köra. Att allting får lösa sig. 

Daisy- var tråkigt! Skönt att du kan börja direkt!!
Så kände jag också. Hade redan bokat flygbiljetter och varnat chefen för ledighet för nästa cykel. Kändes som en trygghet att veta att redan nästa månad finns det 50% chans till graviditet (eller eg högre än 50% per embryo transfer med äggdonation  att bli gravid, men 50% to levande födsel). Att ha en plan framåt betyder så mycket. 

Choklad- spännande med transfer  och på mallorca dessutom! Varit där en gång när jag var 17 bara ock tyckte det var så fantastiskt där.  En spansk klinik då antar jag..? 
Min donator är 25% italienska..75% rysk.. Men har inte typiska slaviska drag och båda ögon och mörkblont/ljusbrunt hår.. hur som helst, är eran äggdonator spansk då?
Lycka till! Spännande väntan nu...!

Och lmsm- spännande att din ET närmar sig också!!!

För mig var det närmast overkligt att veta att efter ET skulle det vara hela 50% minst,  chans till att få positivt test. Det gick bara inte att få in, att med 50% sannolikhet skulle jag kunna ha ett barn 9 månader efter ET!
Det är så stort det vi gör, så omvälvande... Och mirakulöst att det ens går 
Håller tummarna för dig. 

Ang din fråga så håller jag med om att kolla med din klinik. 
En av läkarna jag hade sa att jag inte skulle dansa lindy hop efter ET, en annan läkare sa en annan gång att hon alltid sa till sina patienter att leva precis som vanligt...Så vida, sa hon,  att man inte alltid skulle gå och gräma sig för att ett ev missfall kunde bero på att man joggade..  om  man trodde man skulle känna så,sa hon,  så Tibble hon det var anledning att dra ner 

LMSM 

Ah ok så en bit fram. Men resan dit är påbörjad!

För mig börjar det nog sjunka in att jag faktiskt är gravid. 
V 10 nu! V 11 börjar på söndag! Så nu när han ändå kommit en bit in börjar det kännas på riktigt. 
Risken för missfall är ju liten redan nu, rent statistiskt,  men går ner till extremt låg risk efter v13.
Och nu är det redan snart V 11!!

Men man vet ju inte, worst case så har det slutat utvecklas fast utan att jag fått symptom...
Men har läst att de flesta missfall ändå ger något slags symptom...

Väldigt jobbigt dock att jag gått upp extremt mycket i vikt på sistone. Typ bara mina mjukisbyxor passar,  på riktigt. 
Men Olgakliniken kör med extremt höga hormondosee, så jag misstänker att det är därför...

Har tex 3ggr högre nivå progesteron än vid en naturlig graviditet. Och  progesteron  ökar aptiten,  ökar fettinlagring,  ökar trötthet...
. Så ser verkligen fram till v13, för då kan jag sluta med alla hormontillskott.....!!!

Har varit frisk nu i nästan 2v också. 
Underbart. 
Flåsar som en valross i trapporna så konditionen tog sig en rejäl törn av influensan... Men får kämpa för att komma tillbaks. 

Känns jobbigt att gå in i en graviditet och vara i mitt livs absolut sämsta form...
När jag trott att jag inte varit i form tidigare, har jag ingen aaaaaning on hur mycket sämre det kunde bli!!
Varit sjuk totalt 7 v sen mars, rejält dålig, så kroppen är totalt slut. 

Har börjat cykla 4 km till jobbet och gör 15 minuter lätta styrkeövningar på kvällen, plus någon liten kort promenad på kvällen.. börjar så,  för att sakna bygga upp och komma tillbaks...

Oj blev lite långt  

Va roligt,  choklad !!!! Underbart!!

Jag är i v 10+5 idag. 
Kan nog inte fatta att jag är gravid ändå. 
Jag har fattat rent logiskt men känslomässigt går det inte att ta in.  Har appen Preggo där man ser 3D bild av hur stort ens barn är för varje vecka, och kam snurra den . Och klicka för att få den i verklig storlek.  Det är helt ofattbart att det finns en sån liten krabat i min kropp. Stort som ett plommon och med gigantiskt huvud som en alien, men små armar och ben där fingrarna har förlorat simhuden och naglar har utvecklats. 

Jag har tyvärr gått upp i vikt framförallt senaste året, så jag känner absolut ingenting. Har läst annars att man själv kan känna att det sitter lite tight fårn v 9 redan typ...

Kommer kännas stort när jag själv sen faktiskt ser att magen börjar växa....

Jag är inte direkt illamående längre men har absolut ingen aptit. Dvs ingen matlust, men jag är inte mindre hungrig för det!!

Så opraktiskt kombination!!

Så nu ikväll var jag vrålhungrig och försökte tänka vad sjutton jag kunde få i mig som jag faktiskt klarar att äta. 

Mackor går bra, men det blir jag inte mätt på...

Nu sitter jag här med en tallrik middag som jag lagat framför mig och är jättehungrig men har ingen lust alls att äta det där!!

Någon annan som upplevt liknande vid gravid...?

Dvs jag är inte direkt illamående nu, kanske lätt i bakgrund på sin höjd,  men har en aversion mot mat... Inte all... ibland tänker jag på något som jag inser att jag har LUST att äta,  och blir jätteglad :))

Så märkligt...

Asfaltsblommma

Välkommen! Spännande att det är på gång!

Det östrogen gör är att stabilisera slemhinnan, så ser den inte avstöts. Dvs om du nu ett par dagar senare inte har börjat få mens så borde nästa dos va varit tillräcklig för att inte avstötning av slemhinna skulle hinna börja ske.
Skulle vara min gissning.

Min klinik hade extremt höga doser.. progynon 2mg 1 tablett var 8e timme plus östrpgenplåster 100 mg per timme, så om man glömde en tablett fanns det hela tiden östrogentillförsel  via plåstret. Men du har bara progynon morgon och kväll alltså?
Så intresserad att kliniker kör så väldigt olika bara.

Daisy- va tråkigt:(
Du testar imorgon och övermorgon ändå antar jag? Finns ju några som testar positivt först ruvsrsag 8 eller 9.. Även om de flesta testar positivt redan dag7 :/

Hej alla!

Uppdatering från mig!
Dag 12+1 idag!
Jag känner mig inte större än, utöver viktuppgång med mer fett på magen, men jag kan faktiskt känna en "knöl" under naveln nu om jag trycker, så livmodern har definitivt växt. 

Igår kunde jag sluta med alla injektioner!! Har ni gift progesteronsprutor morgon och kväll plus blodförtunnande spruta till kvällen i 12v..

Dessutom hittade jag inte rätt nålar att köpa s jag behövde ta 4 sprutor på morgonen och 4 till kvällen,  för att få i mig dosen progesteron....

Har tagit närmare 400 sprutor totalt sen jag började någon vecka innan embryo transfer...!!

Sist jag skrev hade jag ingen matlust och så.

Jag tror allting faktiskt har berott på att jag varit förstoppad. Va förstoppad i 2v i mars,  dvs innan behandlingen.. Och jag har jättemysigt besvär med det nu..

Min egen teori är att det är allt progesterone!! Progesteron är anledningen till det många blir förstoppad inget under graviditet, om jag har förstått det rätt. 

Och min klinik har ju mycket högre doser än d efleata, har jag förstått... plus att moderkakan börjar producera eget progesteron redan för flera veckor sedan...
Så jag har fått båda massa från det klinik ordinerar + att kroppen bildar eget...

Jag har tom varit sjukskrivning nu pga det... mår illa och kan inte äta, känns som maten står mig i halsen på en gång. Jag tar alla läkemedel man kan men minimal effekt...

Bortsett från detta mår jag bra.

Känns mer och met spännande att vara gravid ju längre graviditeten fortskrider. 

Jag tittar på radhus nära mina förädrar nu, för att ha någon trygghet nära.

Det känns som ett spännande nytt kapitel i livet. 

Funderar på namn hela tiden och är så nyfiken på vad det ska bli för krabat.

Hur mår ni?

Hej alla!

Ser fram emot att bli uppdaterad hur det går för alla gamla och nya här!!

Berätta gärna lite kort om var ni befinner er i processen eller mentalt eller både och om ni vill!

Uppdatering från mig: går in i vecka 27+0 imorgon!
Känns fortfarande overkligt. 
Känner rörelser från barnet men fattar ändå inte att det faktiskt finns ett barn där, väldigt märkligt känsla att veta och se fram emot att få träffa barnet,  men samtidigt inte riktigt mentalt kan ta in att det kommer bli ett barn!

Kanske för stor livsförändting för hjärnan att fatta?

Har förberett mig genom att ha köpt en ny bostad som passar bättre för min nya livssituation plus jättenära där mina föräldrar bor i ett tryggt område.
Bor nu i ett mindre tryggt område,  så känns bra att flytta. 

Har haft otroligt kämpigt med magen under hela graviditeten och mycket frånvaro på jobbet pga det...

Oj nu är det tydligen dags att sova!

Always choklad 

Grattis!!! Skönt att du mår bra!!

Kan verkligen tänka mig att det blir ännu mindre fokus på att känna in med en 2 åring med i bilden

Moderkakan ligger framåt för mig också + viss övervikt så jag kände barnet först för någon vecka sen!!
Ja väldigt häftigt att se ultraljud och att det faktiskt finns några där inne. 

LMSM

Å GRATTIS!

Det du beskriver låter faktiskt nästan identiskt med hur det var för mig. 
Köpte ett clear blue testa tidigt sen och ett sträck kom fram. 
Jag blev också mest chockad och lättad först. Sen kom typ glädjetårar någon kort minut, innan typ oron att ta ut glädjen i förskott tog över. 

Vilken känslomässig berg och dalbana alltså!!

Hur va det, gör du också (som jag) med Olgakliniken?
Låter så med prolutex och de höga doserna. 

Ja usch va mycket hormoner de proppar i en alltså....!!!!
Men vad gör man inte!!!

Men så himla roligt
Så det var igår du testade positivt? 
Då kommer ditt barn vara nästan exakt 6 månader yngre än mitt!!

Man kan ju tro att jag borde känna det när magen växer haha. Men jag tror det beror på att jag har haft så silja problem med magen hela graviditeten.. vilket gjort att magen ofta är så svullen så att jag ser ut r bara i typ 8e månaden... Det låter konstigt, men jag har faktiskt inte kunnat följa hur magen växer pga det!!

Det har typ varit så att magen någon gång ibland med flera veckors mellanrum INTE varit svullen, och då har jag varit jättenyfiken hur magen eg ser ut så att säga,  och passar på att ta bilder då. 

Jag hade en period på 10 dagar i augusti när magen inte var svullen alls!!! Då kände jag mig mer gravid! För då såg jag ju magen hela tiden. Men nu hela september har den varit svullen hela tiden,  och då ser man inte det jag är gravid så att säga eftersom svullnaden är så mycket större så det inte syns om det makes sense.

Men jag tror att faktumet att jag inte kunnat följa magen växa, och att jag inte haft illamående knappt,  inte lätt någon slags craving eller att man inte vill ha kaffe eller nåt annat som folk brukar berätta...

Sen är min mage väldigt liten fortfarande i förhållande till hur långt jag kommit, märker jag de få dagarna då jag jag se hur den faktiskt ser ut. 

Men igen- grattis!! Blir så glad för din skull!! Ska bli kul att följa he det går för dig framöver!:))

Jag hade en privat gynekolog i Stockholm som skrev ut inom högkostnadsskyddet när jag gjorde IVF och gick ibland till en annan som inte gjorde det. Han menade på att eftersom jag fyllt 40 skulle jag inte fått betala IVF själv i Sverige och då är inga recept heller inom högkostnadsskyddet. 

Så verkar som alla gör olika. 

Jag hade ett hotell i Limaasol som jag verkligen trivdes på. 
Kan kolla upp namnet. 
Det låg i början av stan, vid vattnet,  så tog väl 20 m. Med buss längst vattnet till centrum och därifrån 10 min att gå till kliniken. 

Det jag gillade var just att det låg direkt vid havet. Inte så många som gjorde det. 
Det var underbart att ha balkongen mot havet och se soluppgången och solnedgången osv. 
Dessutom ingick inträde till spa på hotellet med pool,  bastu och jacuzzi och middagsbuffe ingick i priset. 

För mig var det väldigt skönt att slippa gå ut och leta restaurang utan bara kunna hänga på hotellet på kvällarna. 

Poseidonia beach hotell hette det