• Anonym (Anonym)

    Träffade en kille som bor i Norrbotten, ingen av oss vill flytta

    För ett halvår sen träffade jag en kille som var på resa här i Stockholm. Han bor i Norrbotten och var bara på besök i Stockholm under en vecka. Vi blev snabbt intresserade av varandra och vi fortsatte hålla kontakten när han åkte hem. Jag åkte sen upp till honom, och sen kom han ner igen osv. Vi blev ett par. 


    Problemet är avståndet. Vi kan inte träffas så ofta. Vi ses en helg per månad, då vi båda jobbar och vi bor ju så långt ifrån varandra. 

    Han kan absolut inte tänka sig att flytta till Stockholm. Det har han sagt från början är helt uteslutet. Han trivs där han bor, han tycker om lugnet. 

    Och jag vill verkligen inte heller bo i Norrbotten. Är född och uppvuxen i Stockholm, för mig känns Norrbotten så otroligt dött. 


    Men vi båda vill vara med varandra och vi längtar efter varandra konstant. Det känns inte hållbart att ha det så här i längden. 


    Vem borde flytta? ni andra som har varit i liknande sits, hur har ni löst det?

  • Svar på tråden Träffade en kille som bor i Norrbotten, ingen av oss vill flytta
  • Anonym (Sisi)

    Ingen av er ska flytta, det får bli distans eller göra slut.

    Jag röstar för att göra slut, det finns ingen anledning att dra ut på det. Ni borde inte ens ha blivit tillsammans egentligen eftersom ingen av er vill flytta. Ni har ju ingen framtid ihop.

  • Anonym (Sisi)

    Sen Norrbotten är ju stort, du bor i en stad men han bor i ett landskap?

  • Anonym (S)

    Ni får väl kompromissa, det finns ju några ?större? städer mellan Stockholm och honom som ni kan utgå ifrån. Luleå? Piteå? Umeå? Sundsvall?


    Eller ännu längre ner, Hudiksvall eller Gävle?
    Tänker att det är lite ?större? ställen men där man ändå kan bo lite utanför (för hans skull) men ändå snabbt ta sig in till samhället (för din skull).

    Annars kan ni väl satsa på någon helt annanstans som kanske uppfyller båda era behov ☺️


    Annars får någon helt enkelt testa (men skaffa för guds skull inte barn förrän ni är säker på vart ni vill bo).
    Om ingen är beredd att testa så får ni gå isär. 

  • Lönnsirap

    Rent krasst så är ni inte kompatibla för en "vanlig" sambo-relation.

    Visst kan ni leva som särbos... Men eftersom du frågar och just tar upp det som att ingen av er vill flytta tänker jag att ni faktiskt inte är kompatibla, utan faktiskt vill ha en relation med kortare avstånd.

  • Anonym (Adjö)

    Kan ingen av er tänka sig flytta så ge upp. Kommer ändå en av er flytta är risken stor att det blir obra.

    Kan ni båda tänka er flytta så utgå lite från saker som jobb, familj, bostad. Har den ena svårt att få jobb på den andras ort bör flytt dit undvikas.

  • Anonym (Norrland)

    Var i Norrbotten bor han? Vilken stad? Så det blir mer jämförbart mot Stockholm.

    Ni har ju några val.

    1. En av er testar den andres stad ett tag och ser. Går ju tänka sig att bosätta sig en bit utanför Stockholm med (Knivsta?) eller i en av de större städerna i Norrbotten, typ Luleå.
    2. Ni kör distansförhållande (svårt långsiktigt kanske).
    3. Båda flyttar och jämkar till en halvstor stad men som ändå är lugn.
    4. Ni bryter upp.

  • Ocdmänniska

    Vem borde flytta? Ingen av er, för ingen av er vill. 
    Om ni inte kan kompromissa på en annan del av landet där ni båda kan tänkas bo, så är det endra leva som särbo eller gör slut.

  • Anonym (Frrr)

    Tror det blir svårt. Är nog bättre att acceptera ett distansförhållande/ göra slut. Nu vet jag inte hur din situation ser ut, men när man läser på familjeliv så verkar ffa kvinnor flytta till mannens stad. Dom skaffar barn, hon har kvar sina vänner, familj och trygghet i sin stad. Något händer, dom gör slut, men eftersom dom har barn tillsammans så kan hon inte bara flytta tillbaka, hon är fast i en stad där det är svårt att få ett kvalificerat jobb utan familj/ släkt vänner.


    Om du vill flytta så se till att det är en stad du skulle flytta till även om inte han fanns. Du kan naturligtvis inte tvinga honom att flytta, så alternativet är att du flyttar eller inte. 

  • Anonym (Distans)

    Hade särboförhållande i flera år med numera sambon. Han bodde på en ort och var uppvuxen på en annan och jag hade det likadant. När vi träffades var han betydligt mer bofast än jag.

    Till slut satt vi efter år 3 och sa att det inte var hållbart i längden med distans. Så då bestämde vi helt krasst att vi fick söka jobb på varandras orter. Jag sökte ett jobb, kom inte ens vidare på intervju. Han sökte ett jobb och var anställd veckan efter! Sedan behövde jag inte söka något nytt jobb  

    Vi bor kvar på min hemort idag, 15 år senare, på landet med närhet till en större stad och inom räckhåll en storstadregion. 

    Rent krasst tror jag faktiskt att du har mer att upptäcka i Norrland än vad han har. Sedan förstår jag dig ändå med att du är van. Ta tjänstledigt och prova på att jobba på ett vikariat på hans hemort och testa och se under ett halvår. Det kan vara värt det och du får nya erfarenheter!

    Sedan är inte Norrland bara landet, det finns ju större städer där också. 

  • Anonym (Adjö)

    Finns sätt att testa lite, jobba på distans, bo hos varandra en längre period under ledighet, ta tjänstledigt och jobba på andra orten men behålla egna bostaden.

    När jag och min sambo träffades bode vi i olika länder. Efter ett tag när vi både ville satsa 100% kunde båda tänka sig flytta till den andra. Då tittade vi på saker som möjligeht att få jobb, bostad, familj mm och tog ett beslut.

     

Svar på tråden Träffade en kille som bor i Norrbotten, ingen av oss vill flytta