Brev till min älskares hustru
Förstår att du tänker mycket nu. Känslorna trängs med förnuftet och du undrar, "Hur kunde det bli så här'?"
Kanske är du uppfylld av ilska och besvikelse. Ja, jag förstår nog lite av vad du känner.
Jag och din man blev förälskade, inledde ett förhållande och du har absolut ingen skuld till detta. När du och din man möttes var ni unga och kära. Ni gifte er, bildade familj och levde ett bra liv tillsammans fram tills jag kom in i bilden.
Vi kunde inte motstå våra känslor, givetvis försökte vi men de blev tillslut oss övermäktigt och när första steget tagits var det omöjligt att stoppa.
Vi har försökt att avsluta många gånger men det slutar alltid med att vi inte kan hålla oss från varandra.
Jag är inte stolt över vad vi gjort. Har under dessa år haft både samvetskval och ångest över situationen därför är jag idag lättad över att du äntligen fått veta.
Jag älskar din man
