När blev det normalt att vara lättkränkt?

Litegrann har det ju med er föräldrar att göra också. Börjar ett av mina barn gapa om att det är ORÄTTVIIIIIST att brorsan minsann fick den snyggaste gaffeln (ja, sant exempel) till middagen, då förklarar jag vad som faktiskt är orättvist: att det finns personer som inte får äta någon middag idag, att det finns personer som inte kommer ha någon säng att sova i ikväll o.s.v. Så det är faktiskt inte det minsta orättvist att behöva turas om att använda "snygg-gaffeln", att det definitivt INTE är något att bli upprörd ("kränkt") över, och att man faktiskt kan försöka känna lite tacksamhet för det man faktiskt har istället för att snegla på grannen. Är du med på hur jag tänker? Hur har era diskussioner gått med barnen under åren? Det ligger faktiskt en del på er föräldrar också.

Sedan det här med fakta och källkritik. Även där har föräldrar ett ansvar. Vad är en pålitlig källa? Varför? Varför inte? Var har tiktok-profilen fått sin information ifrån, är det pålitligt? Varför? Varför inte? Även sådant får man kontinuerligt samtala med sina barn om under åren. Inte bara strunta i den saken och sedan skratta åt tonåringen som tror att tiktok-profilens information är sann. Intressera dig! Kolla på de tiktokklipp hon tittar på, så kan du sedan visa henne hur man faktagranskar påståendena.

Att hon vill vara vegetarian och sedan ha konsumtionshets är väl knappast ovanligt. Att hon läst på och fått en övertygelse om att vegetarianism är rätt för henne - toppen för henne. Då kanske du istället kan fokusera på samtal om konsumtion och hållbar konumtion härnäst.

Ta lite ansvar istället för att bara skratta åt henne. Vad lär hon sig av det..?

Anonym (Mamma) skrev 2023-09-20 17:19:58 följande:

Det är inga småbarn utan unga vuxna med egna åsikter och intryck vi pratar om här. Jag själv är väldigt långt från hur mina föräldrar var ex.vis. Du blev exakt som dina föräldrar drillat dig? Är naivt att tro att bara för att man håller tal eller diskuterar rätt/fel med unga vuxna så följer dom en blint oavsett hur tidigt man började med samtalen. Kan meddela att det är inte helt ovanligt att dom ungdomar som är mest fromma hemma är dom som gör mest satyg som föräldrarna aldrig vet om när dom inte är hemma. Har många exempel på den varianten.

Och jag har även diskuterat källkritik. Hon är inte speciellt intresserad för det kräver visst jobb och hon vill inte heller visa vad hon är intresserad av på tiktok. Jag har inte ens tiktok. Tycker det är för mycket skräp i sociala medier för att lägga tid på det. Och konsumtion vill hon inte heller diskutera. Hon vill köpa vad hon vill.

Men även tonåringar behöver sina föräldrars vägledning. Jag håller inte med mina föräldrar om exakt allt, men en del grundpelare bär jag med mig hemifrån, och källkritiskt tänk fick jag med mig. Mina föräldrar agerade gärna bollplank när jag var tonåring, utan att förlöjliga mig när jag hade löjliga resonemang. Att din dotter är långt ifrån dig och du långt ifrån dina föräldrar hänger säkert ihop - dina föräldrar visade inte hur man beter sig som en vettig tonårsförälder och nu beter du dig som en dålig en.

Jag säger inte att du ska ha sociala medier för att det ska vara ett nöje, utan för att förstå var din dotter får sina åsikter ifrån och själv kunna värdera den (säkert dåliga) informationen. Det låter som slött föräldraskap av dig.

När blev det normalt att vara lättkränkt?

INNEHÅLL