När blev det normalt att vara lättkränkt?
"Folk" är inte mer lättkränkta idag, snarare mer upplysta. Man kanske inte tycker skämt om manligt/kvinnligt eller "blondinskämt" (som var poppis för typ 20 år sen) är så kul om man också vet att en fjärdedel av alla kvinnor upplever våld i någon form i en relation under sin livstid. Eller att 19 kvinnor mördades 2021 av en man de hade en när relation med. Det dödliga våldet mot kvinnor stod 2021 för ca en femtedel av allt de dödligt våld i Sverige. Kan man inte då förstå att skrattet fastnar i halsen? Att saker som, under min tonår var helt normala att skämta och skratta åt, idag ses som rena hån mot utsatta kvinnor?
Detsamma gäller den såkallade "woke"- kulturen. Vet ni inte att det tidigare fanns lagstadgad segregering i exempelvis USA? Rassegregering? Är det då så konstigt att man nu vill försöka motarbeta gamla idéer om att människor är olika utifrån hudfärg och därför arbeta med att inkludera människor på lika villkor? Vad är problematiskt med det? Vad är fel?
Grejen idag är att folk har en röst. Folk som inte hade någon röst eller något värde förr. Och när de plötsligt får utrymme att prata om sina upplevelser och betraktas mer och mer som likvärdiga människor så kanske det där rasistiska skämtet plötslig tinte blev så roligt längre? Då kanske den där karikatyren av en person med ett visst ursprung smalare lite illa? När den så uppenbart är fördummande och avhumnaiserande?