Anonym (Du igen!) skrev 2023-09-22 11:09:25 följande:
Det finns inget som heter "vill" inte amma. Föder man barn så hör det till. Jag vet inte vad det är MED folk, egentligen..? Och det finns nästan inget som heter "kan" inte amma, heller. Det var en barnmorska som gjorde en studie på detta i ett U-land, och kvinnorna där förstod inte ens vad "amningssvårigheter" skulle vara för något. Det fanns inte som begrepp. Barnet låg vid bröstet, och så länge som mamman själv fick i sig tillräckligt med vätska och näring så klarade sig barnet också.
Flaskmatning är en nödlösning, och för att klara av det måste man vara normalbegåvad, ansvarsfull och noggrann. Tyvärr är det så i min erfarenhet - och JA jag har erfarenhet av detta - att det är de som är allra minst lämpade som flaskmatar. På grund av att de inte förstår vikten av amning, eller ger upp så fort det blir det allra minsta besvärligt. Men - då klarar de ofta inte av att sköta flaskmatningen heller, för detta är nämligen mycket mer komplicerat än amningen, som sköter sig själv.
Dessa kvinnor kan inte läsa på förpackningen, eller förstår inte instruktionerna. Eller så tar de för lite pulver för att spara in; de tänker att "så länge som vätskan är vit så är det mjölk". Ibland tänker de tvärtom: att de är snälla mot bebisen om de tar för mycket pulver i stället - men det kan leda till njurskador.
De orkar inte diska och desinficera flaskorna, de låter flaskorna stå framme i rumstemperatur - och ersättningen blir som en näringslösning för bakterier och mögel att växa till sig i. Ibland stöttar de upp flaskan med en liten kudde, så att barnet kan ligga själv och äta i sin spjälsäng.
Detta att även andra kan mata är inte heller bra, för det gör att mamman kan lämna bort barnet till ett stort antal olika barnvakter, under den perioden då mamman och barnet ska vara i symbios. Detta blir svårare om hon ammar, för då tvingar värken i de fulla brösten henne att komma hem igen!
Just därför är det viktigt, att man får just de lågbegåvade, slöa och slarviga kvinnorna att börja amma. Det vill säga just de som är benägna att ge upp och börja flaskmata i stället. När amningen väl fungerar, så sköter den som sagt sig själv - produktionen anpassas till barnets ökade behov när det växer.
Nu har du gått rätt OT i min tråd och efter att ha läst massa irriterande inlägg där det enda du vill är att få mammor att må dåligt ber jag dig vänligen att lämna tråden eller gå on topic igen.
Jag kunde inte helamma mitt första barn. Kejsarsnitt gjorde det omöjligt att röra mig, smärtan var så stark att jag fick migrän av den och tappade syn. Trots smärtlindring. Mkn kropp var helt slut. Mitt barn fick heller inte tag trots mängder av hjälp, och tappade över 15% i vikt, blev trött och orkade heller inte försöka rätt. Hade vi inte flaskmatat hade barnet troligen dött. Hade det varit bättre enligt dig? Tack vare matningen kunde jag också sova ikapp lite och läka fyskiskt och mentalt. Och pappan fick en fantastisk anknytning. Än idag flera år senare har barnet en stark kopping till oss båda. Och är piggt, starkt och hälsosamt.
Jag är för övrigt på inget vis lågbegåvad utan tvärtom så dina unkna fördomar kan du kasta i närmsta soptunna.
