Hur skulle ni bemöta barn som har med sig extrema åsikter hemifrån?

Jag är sen på bollen här, märker jag, och jag har inte läst igenom tråden, men jag arbetar som lärare på högstadiet och undervisar i bl.a. biologi. Jag har haft muslimska elever som har suttit och hånflinat och hånskrattat när jag har undervisat om evolution, i synnerhet när jag har sagt att människans närmaste släkting är schimpansen. Jag har också haft muslimska elever (killar) som, när jag har undervisat i sexualkunskap, helt obekymrat har sagt att de skulle misshandla sin kompis om han berättade att han var transgender.

Men lägg av. Ditt argument är "Jag känner en kvinna". Jag känner också en svensk som är nazist och som tycker att alla icke svenska människor, alla som inte är vita, ska utrotas. Och han är svensk, han är född i Sverige, uppfostrad av svenska föräldrar enlig svenska traditioner och kultur. Ska vi därför börja generalisera och tycka att svenskar är sådana hatiska människor med nazistiska åsikter?

Det är inte alls så många barn som hatar Sverige och svensk kultur. Däremot har vi ett rasistisk parti som idag styr landet och vars främsta uppgift är att sprida hat och desinformation mot just muslimer. Snacka om att känna sig hatad och icke accepterad bara för att man är muslim. 

Fast vi är ju hela tiden de som GER dem något. Här ger vi en fristad till flyktingar (låtsas- eller inte, de flesta dock låtsas-), vi ger dem bostäder, försörjning, svenskaundervisning, skolgång, utbildning, läkar- och tandvård, mödravård och förlossningsvård, alla möjliga möjligheter. ALLT!

Och när det gäller sanktioner mot muslimska länder som tillämpar dödsstraff eller kroppsbestraffningar t.ex., så är det väl också bara i sådana sammanhang där vi GER dem något? T.ex. SIDA-understöd. Jag tycker inte alls att det är fel att sätta vissa villkor för gåvor och understöd, för vi skulle inte behöva ge dom något alls. Och DE har ingen rätt att påverka oss, för vi har inte fått något av dem. Det är bara vi som ger och ger och dom som tuggar i sig...

Ja, det kan inte vara lätt men som lärare ska man vara pedagogisk och kunna övertyga med argument.

Det måste också vara svårt att möta tex rasistiska åsikter från svenska elever. Är det tex "inbördes kulturkrock" när nazisterna opponerar sig mot lärare och uttrycker sina bruna åsikter på en lektion? Min dotter berättade att några elever (svenskar) hånskrattade och pekade på en annan mörkhyad elev när läraren pratade om sambandet mellan apor och människor. Jag menar deras åsikter strider mot våran kultur, våra värderingar, åsikter och traditioner, eller? Läraren i det här fallet gjorde och sa inget.

Det är ett jättestort problem, framför allt i Malmö, att judiska barn trakasseras av muslimska barn.

Både högerextremister och islamister är lika hatiska när det gäller judar. Men det var inte muslimer som försökte utrota judarna under andra världskriget, det var kristna. Och idag har vi SD, ett parti med nazistiska rötter som styr landet. På deras portaler frodas antisemitism och på deras fester är inte sällsynt att man heilar.

//