Hur lär man sig leva med någon som saknar behov av närhet?
Min sambo saknar ett behov av närhet och kärlek. Detta innebär att han aldrig ger närhet (förutom när han vill ha sex). All hans närhet är sexistisk t ex smek på rumpan, tafsa på brösten, sätta händerna mellan benen osv. Han ger aldrig komplimanger eller uppskattning. Inget behov av att vara bara han och jag dvs vill aldrig gå på middag, titta på film, göra aktiviteter bara han och jag.
Jag har ett stort behov av att få bekräftelse och kärlek och omtanke. Han har inget behov av det. Hur lär man sig leva med en sådan person? Jag vet att han älskar mig, men han visar/säger det aldrig på ett sätt som får mig att må bra. Han menar att han gör det genom att klippa gräset, köpa en pryl vi behöver eller byta hjul på bilen. Allt det kan jag göra själv och ser det inte som en kärlekshandling. Jag gör nästan allt hemarbete. Städar, tvättar, lagar mat etc som han i samtal säger att han är tacksam för, men han säger det aldrig i vardagen. Han har inget behov av att själv höra det.
Jag visar uppskattning genom att tacka när han gjort något, säger att han är snygg/fin, ger kramar och pussar. Men direkt man söker närhet tar han det som snusk och börjar tafsa. Jag håller snyggt hemma för att han ska slippa stress över det, gör mysigt med ljus och inredning. När jag påtalat detta säger han att han inte har behov av ljus, tyger, blommor etc och därför inte kommer "sköta om" detta. Han känner ingen lättnad, avlastning eller liknande när jag gör alla sysslor för han har inte behov av att ha lika städigt som jag t ex.