BIM november

Tack för alla fina meddelanden. 

det känns bottenlöst just nu, vill bara vara gravid. Så sjukt att komma så långt o liksom andas ut o sen ändå inte få ta med sig den där lilla bebisen hem. lika stor som min hand och alldeles perfekt va hon 💔 

hur ska man våga vara gravid igen

tog ett test precis, superpositivt direkt såklart. Aldrig önskat ett negativt så mycket, bara för att börja jaga det positiva igen 

Jag beklagar så himla mycket, jag vet precis hur det känns. Fick ju missfall ungefär i samma vecka som dig.. Det är bland det värsta jag har varit med om, nu efter 5 månader sörjer jag fortfarande och det gör ont att tänka på det..

Min ägglossning kom igång efter 3 veckor. Men har tyvärr inga positiva nyheter härifrån, för vi är inne på försök 6 efter missfallet och jag känner mig så stressad och vill bara bli gravid igen 😭

Åh känner igen mig så väl.. ❤️

Åh jag beklagar till er också, det är inget man skulle önska på sin värsta fiende. Har fått missfall förut, första dottern hade en tvilling o mellan 1 o 2a barnet fick vi missfall men det var liksom i vecka 7 o även om det gjorde ont så kändes det så himla annorlunda. 
vet inte hur det var för er men vi fick in fostret till oss innan vi gick hem o att behöva lämna hen där o åka hem tomhänt var så jävla smärtsamt. 

min bästa vän är beräknad 2 veckor före vårt bf och en annan vän som ska få en månad innan och sen två andra vid jul o jag skulle ju också ha min bebis då, men nu då. Jah är så glad för deras skull men kommer ju gå sönder på nytt varje gång jag ser de bebisar som skulle varit min bebis barndomsvänner. 

Beklagar dina tidigare missfall 😔

Jag fick missfallet hemma och vi fick linda in den lilla i en handduk själva som vi tog med till sjukhuset. Men dom tog bara emot den och sa att dom skulle bädda ner den fint, men fick aldrig erbjudande efteråt att se h*n...
Jag var även tvungen att skrapas för att jag blödde så mycket..  :( 

Usch, förstår dig. Det hugger till i hjärtat varje gång man hör om andra som är gravid eller får barn runt samma tid. Vi har ett kompispar dom nyss fått sitt barn, och vi var beräknade ungefär samtidigt 😭😭

Jag har tänkt på det här med fertila flytningar som många säger sig ha. Jag vet inte om jag har det... Hur upplever ni era flytningar kring ÄL? När folk pratar om att de ska vara som äggvita, är det färgen man pratar om då? 

Jag kan uppleva att jag har lite mer flytningar kring Äl än tex efter mens.  Men inte så mycket mer... 

Måste man ha fertila flytningar för att kunna bli gravid? 

Oj men vad annorlunda det låter, jag tror om du hör av dig till avdelningen så kan dom berätta vart dom har spritt askan. mitt vatten gick hemma men jag hade en infektion så var inlagd i 3 dagar och fick ta tabletter för o hjälpa kroppen fullfölja missfallet. o dom vad väldigt noga med hur själva omhändertagandet sv fostret skulle gå till, vilka alternativ vi hade och vi fick inte gå förrän vi hade signerat papper om det osv. 

jag hoppas vi båda får våra regnbågar så snart som möjligt ❤️

och alla andra i gruppen också såklart 🙏

Nu har jag ju bara haft två cykler så vet inte om det är rätt av mig att svara.
men för mig är färgen, de blir genomskinliga och "sega". Dock har det ibland också varit lite vitt i dem.

Generellt brukar man säga att efter mensen har man vanligtvis inte så mycket flytningar, de kan vara vita och lite klibbiga. när det fertila fönstret närmar sig kan man märka att flytningarna blir tjockare och mer krämiga, de klibbar liksom inte. Sen när man har äl blir det oftast lite mer flytningar som är sega och genomskinliga. 
sen är ju alla olika och detta kanske inte stämmer in på alla🙂 men ja, fertila flytningar är det säkraste sättet att veta att man har äl eller att den är nära. flytningarna blir sega och rikligare för att underlätta för simmarna att nå ägget 😊

Bär och Natalina1451, mitt hjärta går sönder för det hemska ni behövt vara med om och håller alla tummar och tår för att ni så fort som bara möjligt får era regnbågsbebisar.❤️

Angående det att andra får barn samtidigt - ja, tyvärr blir det för evigt en påminnelse om er förlust men med tiden när era sår får läka kommer det kännas mindre jobbigt. Min svägerska och jag väntade barn med en veckas skillnad i bf och var så glada (vi är bästa vänner sedan innan hon och brorsan hittade varandra). De fick tyvärr veta deras barn inte skulle överleva på RUL och tog bort barnet. Vår dotter är född i samma veva deras dotter skulle varit född och det blev en jobbig påminnelse för oss alla länge. nu har de dock sitt regnbågsbarn och det är lättare även om det alltid kommer vara tungt att tänka på en sådan förlust.💔 Ni kommer få era regnbågsbarn också så era förluster blir lite lättare att bära. Varm kram till er båda! 

Känns som det blivit en väldigt tung tråd här mot slutet 💔

För er som inväntar små regnbågar vill jag bara säga att jag tänker så mycket på er och även om månader går, håll ut ❤️

I maj 2021 avslutades min graviditet i v 14+1, jag fick föda den lilla, lilla fina bebisen på sjukhus. Jag önskade verkligen att få veta när askan var satt och trodde de glömt bort mig. Men i mitten av september 2021 hörde kuratorn på sjukhuset av sig och berättade att den var satt i minneslunden, så det kan ta sin tid.

Från den dagen i maj blev jag en annan person. Det enda jag ville var att bli gravid igen, samtidigt ville jag inte ha ett annat barn, jag ville ha DET barnet. Hade blivit gravid på första försöket och förväntade mig att det skulle gå lätt. Men det tog 7 månader. Egentligen en ganska normal tid, men tiden däremellan var konstant oro att någon annan skulle bli gravid och påminna mig om min förlust, sorg över vad jag förlorat, sorg och rädsla över datumen som närmade sig, dagen vi skulle berättat, min födelsedag som jag skulle ha fått fira med en vacker mage, dagen jag skulle gått på föräldraledighet och dagen för bf...

Men fick tillslut mitt underbara lilla barn. Men sorgen över syskonet kommer alltid vara med mig, säger godnatt till de båda varje kväll ❤️ Jag tror inte att det finns en mening med allt, men det lärde mig att verkligen uppskatta det jag har. Jag lovade mig själv att aldrig någonsin klaga över sömnbrist, skrik, ryggbajs i mängder, magsjukeperioder, min förändrade kropp mm när jag väl fick mitt barn. Och det har jag funnit väldigt mycket stryka i när det varit tufft.

Jag jobbar fortfarande med rädslan, den har rotat sig så djupt..

Och hoppas att mitt barn ska få ett syskon även i livet ❤️