Trodde vi var redo

Ankor, liksom många andra djur, har starka instinkter när det gäller att skaffa barn. De är vanligtvis monogama och bildar par för att ta hand om sina ungar tillsammans. Honan bygger ett bo och lägger ägg där. När ungarna kläcks tar både hanen och honan hand om dem och skyddar dem från faror.

Det är fascinerande att se hur djuren tar hand om sina avkomma och visar kärlek och omsorg. Jag tycker de är bra förebilder för människor, ni behöver inte oroa er för småsaker som jobb och pengar, ankor klarar sig ändå och klarar dem av skaffa ungar så gör ni med.

Alltså, jag är en förespråkare av att titta på vad folk gör istället för vad de säger. Det han gör är att han uttrycker ett Nej. Han vill inte ha barn just nu. Kanske i framtiden, under särskilda premisser. Sedan ska du leva upp till de premisserna trots att du har ett helt vanligt jobb med en vanlig lön osv. Tror du att det kommer sluta där? 

Helt ärligt så låter det som att han inte vill ha barn. Alls. Att han ställer en massa orimliga krav tyder på just det eftersom han vet att dessa krav är i princip omöjliga att uppnå inom en rimlig tid. Dessutom tänker han inte ta ansvar för dom heller i och med inställningen att han minsann inte ska hämta på dagis. 

Han vill inte ha barn . Utgå ifrån det.  

Jag förstår att du är frustrerad och känner att han inte vill ha barn baserat på hans krav och inställning. Det är viktigt att ta hans ord och handlingar på allvar. Om han tydligt har uttryckt att han inte vill ha barn och inte är villig att ta ansvar för dem, kan det vara viktigt för dig att fundera på vad du verkligen vill och behöver i en relation. Kommunikation och förståelse är nyckeln i sådana situationer.

Sätt inte barn till världen med någon som ser er familj som ngt som ska fungera i milimeterrättvis innan det ens finns ngt att knöla om. Det är så mkt slitningar som kommer med barn. Städning, tvätt, rutiner, träningar och hobbies, vabb osv. Det är en ekonomiskt påfrestning att ha barn jämfört med att inte ha. Om han redan nu är besatt av att ni ska betala på öret lika mkt sen så kommer det blir problem. 

Han kan inte hämta på förskolan? Inte ens om du lämnar? Han kan alltså inte ens i teorin vara ensam med sitt barn en timme eller två? Han kan inte se ngn lösning där ni tillsammans klarar familjen? Han kan inte stå för alla pengar vilket han kommer göra för du tjänar mindre än honom? Hur har ni ens er ekonomi? 

Jag tjänar mindre än min man för alla i hans bransch  tjänar efter 15 år mer än alla i min bransch gör efter 15 år. Vi jobbar heltid båda två. Jobben ser olika ut och orken efter jobb likaså. Alternativet är alltså att han jobbar mindre så att vi drar in samma summa om vi skulle ha det rättvist. Eller så får jag ha mer än ett jobb. Eller?. Så ser man alla pengar in som allas pengar. Alltså. Har VI tillräckligt för att klara VÅR familj? Ytterligare ett alternativ är ju att inte ha högre utgifter än att du kan gå runt på 60% procent av din inkomst varje månad och att boende och allt annat inte får kosta mer än dina 60 gånger två. Då kan du alltid stå för hälften av alla merkostnader. Han kommer dock ändå att ha mer pengar jämt och antagligen knöka om det också. 

För mig vore det en otrygghet att skaffa barn med en man som inte såg mig och barnen som prio ett. Som jag gör med honom och barnen. Dvs jag skulle aldrig sätta Jarl till världen med någon som 
1. inte ville ha barn vilket han signalerar just nu
2. inte ser familjen och barnen som prio utan istället bara tänker på dig själv och sitt perspektiv. 
3. som bara ser problem med livet som ska komma. 
4. är snål. Folk som räknar ören är så osexiga. Full respekt för att inte vilja försörja ngn annan men en partner som har ett vanligt jobb med genomsnittlig lön och som man älskar är INGET PROBLEM att gå genom livet med. Ngn som tycker det kommer aldrig vara nöjd. 

Jag skulle också säga att det är hög tid att byta kille. Ni kommer nog aldrig tjäna ungefär jämlikt. Sedan det där med att hämta sent. Klart du jobbar till 18 nu när det bara är ni vuxna men man har rätt att jobba mindre tills barnen är rätt gamla, 8 år är det väl, så ni båda två kan jobba 75 % men dessutom be om arbetstider så ni turas om att hämta tidigt på fsk/skola.

Vilken tönt till kille. Den där kommer det bara bli bråk och tjafs med! Och du, det där med rättvisa kan du glömma när ni väl får barn. Det är en sak att han har en jäkla massa åsikter om ditt jobb (som han inte har med att göra), gissa vem som får ta vaknätter, bajsblöjor, kolik och vab sedan. Och sedan att han trycker ner dig genom att kalla dig för oansvarig för att du jobbar som du gör nu, det går bara över gränsen helt. Kallas även psykisk misshandel.