Lärare med utländsk bakgrund – vad tycker ni?

Du skriver ju klockrent, så förstår inte riktigt vad som skulle vara problemet? 

Vad jag skulle se över är vilka områden du vill bo i för att utbilda dig? Vill du bo i en större stad/förort med mycket utvecklings möjligheter och chans att utveckla många framtida elever, eller räcker det med att bli lärare i en liten bruksort ute på vischan bara?

På min 7-9 skola har vi i alla fall 2 lärare som undervisar i endast engelska. Vi är stora men inte extremt (350-400 elever). Sedan 2-3 till som har två ämnen samt en som jag tror just nu inte använder den behörigheten utan undervisar endast i sitt andra ämne. 

Däremot kan jag inte med gott samvete rekommendera någon att utbilda sig med tanke att undervisa år 7-9 med nuvarande arbetsvillkor. Lönen har väl hyfsat kommit ikapp, men arbetsmiljön är bedrövlig. Tyvärr är nog förskolelärare sämre lönemässigt och en besvärlig arbetsmiljö. Så kolla möjligheterna på gymnasiet kanske är rådet?

Tack! Det är kanske mitt självförtroende som är problemet... Jag skulle helst jobba i en liten stad, men jag är öppen för att testa olika saker.

Jag kom till Sverige för 3 år sedan och nu funderar jag på att utbilda mig till lärare. Problemet är att jag inte har bestämt mig för vilken utbildning skulle passa bäst och dessutom vilken utbildning skulle bli ?tillämplig? gällande mitt utländska ursprung.

Jag tänker på att antingen välja en utbildning till förskollärare eller ämneslärare i engelska (7-9/gymnasiet) eftersom engelska är mitt modersmål och jag har dessutom ett intresse för språk i allmänhet.

Jag har läst på om möjligheter för språklärare i bara ett ämne och det verkar svårt för en att få en heltidsanställning utan att ha behörighet i åtminstone två ämnen. Jag måste erkänna att jag kommer nog inte känna mig bekväm med att undervisa i ett ämne på svenska på denna nivå (för ögonblicket), eftersom det känns som jag saknar ?auktoritet? jämfört med sättet som jag kan uttrycka mig på engelska. Detta behövs för att undervisa barn i årskurs 7-9 och gymnasiet, tycker jag.

Dessutom har jag funderat på att bli förskollärare eller grundskollärare men samtidigt oroar jag mig för barnens språkutveckling. Jag vill absolute inte lära barnen grammatiska fel och så vidare (det är en självklarhet tycker jag!). Min svenska just nu är ganska bra men absolut inte felfritt. Jag hoppas förstås att det blir bättre genom en högskoleutbildning och erfarenhet.

Det vore bra att få något råd från er, svenskar och utlänningar med!

Tack på förhand!😊

Jag hade precis samma problem. Med tyska som modersmål, vilket jag då också valde att undervisa. Plus engelska. Problemet var att då var det kombinationen svenska, engelska och tyska som gällde, för grundskolans högstadium. Så jag läste till gymnasielärare (ämneslärare) istället. Då kunde jag ha två ämnen, utan svenska. 

Jag pratade faktiskt med han som undervisade svenska på universitetet om hur man bör göra. Han tyckte det var riskabelt att ha svenska med. Han sa, du vet inte hur bra din svenska kommer att bli, hur utvecklingen blir. Det finns enskilda som blir jättebra på språket, men de är få. Han föreslog ett slags test, jag fick skriva några sidor om något ämne. Det fanns väl tre, fyra fel på tre sidor. Och han tyckte det var inte bra. Okej.... så då började jag på ämneslärarlinjen istället (eller snarare jag bytte). 

Och ja, föräldrar hänger upp sig på brytningen. Du får det enklast om du faktiskt undervisar engelska. Jag vet inte vilka kombinationer man kan ta numera. Men du bör hitta ett till ämne. Antigen ett till språk (inte svenska) eller kanske något ämne så som bild, idrott, slöjd? Det ÄR svårare att få jobb med en ovanlig kombination. På andra sidan - kanske har det bliivt så vanligt.... 

Jag hade precis samma problem. Med tyska som modersmål, vilket jag då också valde att undervisa. Plus engelska. Problemet var att då var det kombinationen svenska, engelska och tyska som gällde, för grundskolans högstadium. Så jag läste till gymnasielärare (ämneslärare) istället. Då kunde jag ha två ämnen, utan svenska. 

Jag pratade faktiskt med han som undervisade svenska på universitetet om hur man bör göra. Han tyckte det var riskabelt att ha svenska med. Han sa, du vet inte hur bra din svenska kommer att bli, hur utvecklingen blir. Det finns enskilda som blir jättebra på språket, men de är få. Han föreslog ett slags test, jag fick skriva några sidor om något ämne. Det fanns väl tre, fyra fel på tre sidor. Och han tyckte det var inte bra. Okej.... så då började jag på ämneslärarlinjen istället (eller snarare jag bytte). 

Och ja, föräldrar hänger upp sig på brytningen. Du får det enklast om du faktiskt undervisar engelska. Jag vet inte vilka kombinationer man kan ta numera. Men du bör hitta ett till ämne. Antigen ett till språk (inte svenska) eller kanske något ämne så som bild, idrott, slöjd? Det ÄR svårare att få jobb med en ovanlig kombination. På andra sidan - kanske har det bliivt så vanligt.... 

Jag kom till Sverige för 3 år sedan och nu funderar jag på att utbilda mig till lärare. Problemet är att jag inte har bestämt mig för vilken utbildning skulle passa bäst och dessutom vilken utbildning skulle bli ?tillämplig? gällande mitt utländska ursprung.

Jag tänker på att antingen välja en utbildning till förskollärare eller ämneslärare i engelska (7-9/gymnasiet) eftersom engelska är mitt modersmål och jag har dessutom ett intresse för språk i allmänhet.

Jag har läst på om möjligheter för språklärare i bara ett ämne och det verkar svårt för en att få en heltidsanställning utan att ha behörighet i åtminstone två ämnen. Jag måste erkänna att jag kommer nog inte känna mig bekväm med att undervisa i ett ämne på svenska på denna nivå (för ögonblicket), eftersom det känns som jag saknar ?auktoritet? jämfört med sättet som jag kan uttrycka mig på engelska. Detta behövs för att undervisa barn i årskurs 7-9 och gymnasiet, tycker jag.

Dessutom har jag funderat på att bli förskollärare eller grundskollärare men samtidigt oroar jag mig för barnens språkutveckling. Jag vill absolute inte lära barnen grammatiska fel och så vidare (det är en självklarhet tycker jag!). Min svenska just nu är ganska bra men absolut inte felfritt. Jag hoppas förstås att det blir bättre genom en högskoleutbildning och erfarenhet.

Det vore bra att få något råd från er, svenskar och utlänningar med!

Tack på förhand!😊

Tack! Det är kanske mitt självförtroende som är problemet... Jag skulle helst jobba i en liten stad, men jag är öppen för att testa olika saker. 

Detta är nyttigt att veta, tack. Ligger din skola i en liten eller stor stad? Jag undrar om det påverkar det på något sätt... När jag letar på Arbetsförmedlingen har jag svårt att hitta jobb som engelska lärare utan annan behörigheter (i området där jag bor i alla fall).

Det är rätt tråkigt att höra gällande förskollärare... jag är medveten om den lägre lönen och detta är inte något avgörande för mig. Jag skulle helst ha ett yrke som jag tycker om och tjänar mindre pengar än tvärtom. Jämfört med mitt hemland är lönen som lärare i Sverige får oerhört bra.