Orkar inte

Då får man väl kräva att pappan tar sitt ansvar och ta hjälp av socialen/familjerätten osv istället för att duktiga mamman ska bränna ut sig och pappan gnäller säkert om att han inte får träffa barnen...

Om situationen är så hopplös så kan man även be socialen om kontakt och få avlastning den vägen.

Någonstans så behöver barnen kärlek och omtanke för att landa och bli bra människor. 
Orkar man inte med sina barn och kan ge dem det så får man kanske ta hjälp av samhället och inte bara förvara dem på förskola/fritids fler timmar.
Hur ska de bli lugna och trygga individer av det?