Vad tror ni?

Tror du man får NPF av mobilbruk? Eller varför skulle fler kommande barn som föds nu få en npf-diagnos?

För att hur ska man annars hantera något i detta land på något annat sätt än att ställa en diagnos ? 

Hur tror du den här sjukvården och landet ska hantera faktum att om ett par år att barn har fått suttit vid en skärm stor del av tiden under viktiga år? När man inte fått lära sig de sociala samspelet , hantera motgångar, fått utveckla sitt känsloregister, sin motorik osv osv.

Vilket man kan lära sig på förskola, skola och fritids även om man ser mycket på mobil. 

Men jag tror inte att de har funnit någon kobbling mellan mobilbruk och NPF-diagnoser. Och jag rekommenderar dig att läsa på vad nfp-diagnoser innebär och är för något.

Förövrigt så utvecklas bla motoriken av mobilbruk till viss del. 

Jag TROR. Utan att såklart veta. Jag hoppas såklart att jag har väldigt fel. Men med tanke på hur det ser ut idag. Att vi kan välja att ta till en VÄLDIGT stor hjälp, barnvakt. Alltså mobilen. I många många situationer som vi annars hade behövt att möta barnen i, kommer att ge konsekvenser så småningom. Jag tror att det kommer att komma en så kallad våg i framtiden av barn som kommer att diagnostiseras med till exempel autism.
Jag har sett så många fall hittills, av barn som är i situationer där de skulle behöva bli mötta, sedda osv osv osv. Som föräldrar har duckat genom att till exempel ge en telefon. ?Här titta på telefonen en stund nu istället? 
Jag skulle vilja kalla det den nya ?nappen?. 
De måste väl ändå bli en konsekvens av det?

Jag är väldigt väldigt väldigt medveten om vad en npf diagnos är. 
Vad tror du man kommer att kalla det? när barnen blir äldre och inte har utvecklats på samma sätt som barnen gjorde innan mobilen blev en sån stor del av allas liv? Det finns såklart väldigt mycket positivt att säga om skärmen också. Jag tror att barn kommer att utveckla delar i hjärnan på ett sätt som gör gott för dem också. Men ingenting är bra om det blir för mycket av de. 

Barn som aldrig sett en skärm har ändå fått autismdiagnoser. Barn som suttit klistrade vid skärmar all fri tid har inte. Autism fanns innan tv. Att fler odiagnosticerad idag handlar om kunskap, inte om skärmar. Många barn med autism och andra npfdiagnoser blir hjälpta av skärmar på olika sätt. Du tänker baklänges. 

Som du säger så handlar det om kunskap

Personligen är jag en av Sveriges äldsta och mest erfarna skärmbebisar.

På 80-talet bodde vi i ett av de första testområdena för kabeltv. Min mamma brukade sätta mig i babysittern framför MTV från det att jag var några veckor gammal, och där satt jag tydligen nöjd långa stunder i sträck. Mamma jobbade natt och hon använde tvn som barnvakt när hon sov dagtid (jag gick inte på dagis). Jag kunde läsa innan jag fyllde 3, eftersom inspelade avsnitt av fem myror rullade om och om igen på dagarna. Vår första laptop fick vi 1991 och samma år fick jag min första spelkonsol.

Nu är det säkert en del skillnader på dåtidens och nutidens videomaterial, men vi är ändå antagligen ett ganska stort gäng som vuxit upp med extrema skärmtider och som nu börjar närma oss 40. Det vore intressant om någon följde upp detta och kollade hur det faktiskt gått för oss.

Mina barn får använda skärm men de gör det inte alls i de mängderna som jag gjorde det.

Diskussionen om skärmtid är väldigt intressant, lika så diskussionen om man diagnostiserar friska.
Men när man blandar i hop dessa i en cirkelargumentation blir det lite osakligt och tämligen svårdiskuterat. Lite som att dra slutsatsen att en skärm får barn (och vuxna?) att sakna sociala skills. Det måste de nödvändigtvis inte göra. Däremot är det lätt att många blir ensammare än de önskat och mår dåligt eftersom de stressat sönder sitt belöningssystem i hjärnan.

Undrar just hur de gamla farbröderna med autism som jag känner fick det. De hade ju knappt ens tv som barn. 

Du blandar nog ihop orssk och symptom, TS. 

Såklart inte. 

Herregud.

Men jag hävdar också att den här mobilskärmhetsen är flugan för dagen, som radio, böcker och TV varit hos tidigare generationer. 

Samma här. Mina föräldrar lät mig se mycket av just fem myror och jag hade lånat och läst alla Astrids böcker innan jag var 4 år. Fick läsa på en högre nivå i skolan och blev en riktig bokslukare. Tack vare tv-skärmtiden.

Jag slår dig lite på dator, som vi redan hade när jag föddes 85, och tv spel, som vi fick 89. Vi hade även vhs i alla fall 87 men kanske tidigare. Dock ej kabeltv. Vi barn hade fritt fram att använda när vi ville. Vi var iofs ett helt gäng till slut som skulle samsas, och personligen föredrog jag att läsa böcker men spelade i alla fall någon timme om dagen och såg någon film eller så. Av 6 ungar har 1 asperger/autism, och det är jag.