Frågan är ju om de verkligen tycker synd om sig själva, eller att individer med en annan typ av personlighet tolkar in det.
Sedan måste man ju inte tycka synd om sig själv, bara för man är nedstämd, eller för att man reflekterar över sin livssituation.
Där med inte sagt att det inte finns människor som tycker synd om sig själv.
Det blir ju också en rätt konstig logik om man betraktar den som startar en tråd om sina problem, här inne. Och att den etiketteras med en rad problem, tillstånd och diagnoser.
Samtidigt som de svarande i tråden på något sätt skulle vara det "normala" som ska ge råd.
De problem någon drar fram här på Familjeliv är oftast bara en västanfläkt av de problem många uppvisar då de svarar på den.
Liksom med hela den här tråden. Grunden är att någon stör stör sig på de som är ensamma och ledsna. Och att det är de som är problemet. Men problemet i sig kan lika gärna vara att man stör sig så pass att man skriver en sådan här tråd.
Och i tredje hand dåatt andra reagerar starkt på den.
I ett försök att vara ännu tydligare så är det jag reagerar på utgångspunkten att den som säger att andra gnäller, eller "tycker synd om sig själv", per automatik alltid har rätt.
Vår samhälle är fullt med människor som föredrar att bara prata om vädret. Det är fyllt av människor som räds konflikter eller känslor som pesten. Det är fullt med personer som alltid ser det som att den med formell eller informell makt alltid har rätt.
Självklart krockar de synsätten med andras. Inget konstigt med det.