Kan folk bara sluta tycka synd om sig själva?

Jag har läst en hel del trådar/artiklar/anonyma insändare och så vidare skrivna av kvinnor och män som känner sig ensamma. Inte ensam som i att man nödvändigtvis behöver en partner, utan att man överlag saknar umgänge.

Jag har lagt märke till att dessa personer ofta tycker synd om sig själv (inte alla men många). De tycker så synd om sig själva. Istället för att ta tag i problemet skriver de trådar på internet, för att folk ska berätta hur synd det är om dem. 

Man kommer inte få fler kompisar eller hitta annat umgänge om man låser in sig i sin bostad och är rädd för mänsklig kontakt. Det funkar inte så. Om man nu så gärna vill träffa människor så får man faktiskt lyfta på arslet och se till att det händer något. Man tar egna initiativ. Man börjar höra av sig till folk, man söker helt nya kontakter om de gamla kontakterna inte längre är intresserade. Man kastar sig ut i världen och släpper rädslan, man provar och ger sig in i alla möjliga situationer. Annars händer ingenting. 

Istället för att vänta på att andra ska komma fram och börja prata och ta kontakt så kan man ju prova att själv göra det. Vet man inte vad man ska säga så finns det bra tips om man bara googlar. 

Om man nu har gjort allt i världen och ändå inte lyckas knyta nya kontakter, om man fortfarande är helt ensam, då kanske man måste inse att problemet ligger hos en själv - man är sannolikt inte en så fantastisk människa som man tror om nu alla människor tar avstånd från en..

Kan folk bara sluta tycka synd om sig själva?

Jag blev kär i en psykopat härinne dessutom 

Det största problemet för dessa människor är nog att de inte vågar ta kontakt med andra människor IRL, dels för att de är rädda för att bli avvisade, och dels för att de inte vet vilka människor som är bra och är att lita på.

Föreningar är ett superb tips för "nybörjaren". Där kommer du in i ett socialt sammanhang där folk har samma intressen som du, och när du börjar konversera med deltagare så kan du komma att upptäcka att du inte alls är så utanför eller speciell som du tror.

Att skriva av sig på ett forum som en del gör kan väl vara bra för att få input, men det löser inte dina problem. Idag är det dessutom inte som det var för 30 år sedan, när folk tog kontakt med varandra
mer naturligt och spontant. Idag måste du oftast själv vara isbrytaren, dvs den som börjar prata.

Håller med det du skriver, bortsett från detta: ''Om man nu har gjort allt i världen och ändå inte lyckas knyta nya kontakter, om man fortfarande är helt ensam, då kanske man måste inse att problemet ligger hos en själv - man är sannolikt inte en så fantastisk människa som man tror om nu alla människor tar avstånd från en..''

Är det ens eget fel om man blir mobbad? 

Håller med det du skriver, bortsett från detta: ''Om man nu har gjort allt i världen och ändå inte lyckas knyta nya kontakter, om man fortfarande är helt ensam, då kanske man måste inse att problemet ligger hos en själv - man är sannolikt inte en så fantastisk människa som man tror om nu alla människor tar avstånd från en..''

Är det ens eget fel om man blir mobbad? 

Men det är ju synd om dem? Har du svårt att bjuda på det eller? Inget fel att söka stöd? Självklart är det frustrerande att mötas av denna passivitet osv men det kostar ingenting att trösta någon okänd på nätet ge et råd eller helt enkelt bläddra vidare. Tror du glömmer att alla föds med olika förutsättningar och att allt inte går att googla fram