Kan folk bara sluta tycka synd om sig själva?
Till Fullt upp, du skrev:
"Ensamhet kan bero på så mycket olika saker och vad vi alla har för förutsättningar. Det kan vara fysiska sjukdomar, liksom psykisk ohälsa, såsom depressioner med mera. När man mår riktigt dåligt har man inte ork och kraft att ta kontakt och ge sig ut bland människor. Men om man aldrig varit där själv, förstår man inte."
Jag håller med om att om man inte varit där själv kan det vara svårt att förstå. Samtidigt är det inte ovanligt att människor som mår såhär snabbt börjar agera utifrån så kallad sjukdomsvinst, och exempelvis förväntar sig anpassning från andra, vilket leder till risk för att människor drar sig undan och lämnar någon åt sin ensamhet.
"Sedan finns det faktiskt människor som andra är rädda för och har komplex inför. Det finns människor som kan vara otroligt avundsjuka, elaka och sådana människor går det inte att vara med."
Jag är inte riktigt med på hur du menar, men är man rädd för någon eller känner sig underlägsen så är det svårt att få en jämlik relation. Det kan hända i en del föräldra-barnrelationer.
Avundsjuka och elakhet är inte attraktivt. En brasklapp för att människor på FL säger att det är avundsjuka och elakhet i de mest märkliga av situationer, men jag utgår ifrån att du menar relationer utanför de dysfunktionella och mångåriga relationer en del användare utvecklat till varandras nick här.
"Det är bara att gratulera alla som har kraft och ork att odla bra relationer och att det fungerar. Att vårda relationer är ett givande och ett tagande. Annars fungerar det inte."
Amen. Mycket bra uttryckt.