Kan man få hjälp/diagnos när det inte "syns på skolan"?

Jag tycker att det låter mycket mer som adhd än bipolär. Väldigt mycket som adhd faktiskt. Men jag är inte sakkunnig egentligen, så jag vet förstås inte säkert.

Det ska gå att få hjälp på bup. Men tyvärr är det ofta svårare än vad det hade varit om skolan noterat problemen.

Det är förövrigt vanligt att just flickor med adhd/add/autism anstränger sig för att agera "normalt" i skolan och sedan är så utmattade när de kommer hem att det då blir tusen resor värre.

Jag läste igenom trådstarten igen och vill kommentera det här också. 

Det kan många gånger vara svårt för oss vuxna att sätta fingret på vad det är som får oss att må dåligt, och det är knappast lättare för en åttaåring. Man har rätt snäva referensramar när man levt så kort tid och det gör det jättesvårt att skilja på när något är fel och när något bara är som det är och inte går att ändra på. 

Jag var själv en gång en åttaåring som höll ihop hela skoldagen och bröt ihop för "ingenting" när jag var hemma. Jag minns att jag upplevde skolan, och allting som hände där, som något som bara var och som jag var tvungen att stå ut med.

Dessutom var mycket av det som kändes fel så obegripligt och svårt att greppa att det inte gick att sätta ord på det. Skolan var en plats där jag inte fick lov att vara jag, men det förmådde jag inte att uttrycka på den tiden.