Bebis sova själv

Jag känner till väldigt få bebisar som kan sövas i sina nest. De flesta vill vara nära/på sin förälder för det känns tryggt. Tycker hemsidan babybaby.se har många bra tips för säker samsovning 

Oj, hon är ju fortfarande pytteliten! Det kommer såklart ändra sig så småningom, men många barn samsover de första åren. 

Är det bokstavligen PÅ dig, inte bredvid med hudkontakt? Jag hade fortsatt att prova att söva i liggamningsposition (ammandes eller ej) och emellanåt försökt lägga ner henne när hon är sövd. Däremot inte försökt ge mig på att bebisen ska ?tränas? genom att ligga och skrika (nej du har inte föreslagit det, men det förekommer tyvärr). Deras rutiner ändras stup i kvarten när de är så små. 

Slår också ett stort slag för sele eller sjal! Ger frihet och närhet samtidigt (och dessutom skönt att slippa vagn emellanåt). Man kan t.o.m. gå på toa med bebis i sjal, men den stunden är det faktiskt helt ok att de får ligga och gråta också. 

Klart det kommer lösa sig, ingenting är för evigt med en sån liten :) nästa vecka kan det vara något nytt. 

en stor omställning att komma till världen.

Och jag håller med ovan, att sövas i säng/nest har ingen av mina kunnat. Periodvis att läggas ner. 

Sövas i egen säng är inget som mitt barn kunde heller i bebisåldern, och tror att det är ytterst ovanligt. Däremot lärde vi oss hur vi kunde lägga ifrån oss bebisen när han väl sov. Det tog lite lid, men vi lade ner ytterst långsamt när han somnat, och avlägsnade oss långsamt. I sista steget hade vi bara handen kvar på magen och bröst som vi sen tog bort. Vi lade också en lagom varm vetekudde brevid honom så att det inte skulle bli så stor temperaturskillnad. 

Det ändrar sig fort. Bebisen är ju bara jätteliten 

men att det är ovanligt att bebis kan sova själv tror jag inte på. Alla mina fyra har gjort de.

Ja det är på mig hon ligger, fungerar inte när hon ligger bredvid trots att jag har hand på mage eller arm omkring osv. Vi provar att ?träna? på att lägga ned när hon redan somnat vilket gått någon enstaka gång men hon vaknar ju efter en minut som längst. 

Nä låta henne ligga och skrika för att ?träna på sömnen? är inget alternativ för mig, jag vill att hon ska veta att hon kan vara trygg och alltid bli tröstad om hon är ledsen. 

Försöker tänka att det är okej att hon skriker kort medan jag kissar men inte så lätt att lätta på trycket med en ledsen bebis samtidigt, blir så stressad av det. Ska prova bärsele och se om det kan göra dagarna lite lättare. 

Jag har idag en 9mån bebis, han sov bokstavligen på mig första tiden. jag Satt halvliggandes med bebis på bröstet. Det sög och man kände sig helt slut, men man överlever! Ibland (läs 1-3ggr/v) kunde jag korta stunder lägga sonen i sin spjälsäng, men han vaknade ändå inom 1-2h för att amma/bajsa. Så då då kändes det ändå smidigare att ha honom på mig haha! 

det jag vill ha sagt är att din bebis är liten nu, det kommer förändras med tiden. Nu sover min son med mig i min säng, fast bredvid mig, inte nödvändigtvis hudkontakt, men det är framförallt för att vi sover hela nätter så, sover han själv vaknar han ofta 2 uppvak. (och det är mysigt att sova ihop när de blir lite större!) 

på dagen passade jag på att äta/kissa/allt egentligen medans bebis va mätt/nyvaken. och När bebis ville sova så hängde bebis och jag i soffan hela dagarna coh sov vartannat tillsammans. och det är inte farligt att bebisen skiter, om det är vad som krävs för att du ska kunna kissa eller äta så låt gå! Dina behov är också viktiga för att du ska orka med <3 men bebis ska inte skrika längre stunder I ?onödan?. Utan gör det du behöver, och ta bebis igen. 
Det kommer komma en tid när bebis är vaken mer på dagarna, det blir enklare (med andra nya svårigheter såklart!) och det kommer komma en tid då bebis kommer kunna sova själv.

(när jag undrar något eller ?klagar? över något kring min sons beteende så säger alltid min sambo exempelvis  ?jag är 33år och jag kan sova själv?, lite för att humoristiskt få mig att förstå att dom är inte såhär små hela tiden, dom lär sig saker hela tiden)   

ta ett djupt andetag, du gör ett super fint jobb!!!! be en vän, familj om avlastning om du behöver! 

kram!

Bebis är 2 v , har varit nära i din mage i 9månader och i en helt ny värld....
Mitt tips är skaffa en bra sjal el sele 

Min son är strax över 4 månader och han sov bokstavligen på mig till han va strax innan 4 månader, nu sover han i sin säng 

Lättast att låta bebisen somna på dig och sedan flytta hen till det ställe du vill ha hen på. Om det inte funkar på första försöket söver du om bebisen på samma sätt igen och när hen somnat flyttar du bebisen igen. De händer ju rätt ofta att bebisen vaknar till när man lyfter det, men hen vänjer sig och kan vara ok med att somna om lite sömndrucken.

Såklart blir det svårt om bebis somnar på dig. Säger inte att de är fel. Men det blir lite besvärligare då.

Det är svårt det där. Vår stora sov på någon av mig och min man de första 4-5 månaderna och det kändes väldigt svårt att komma ur det. Men vi tog det stegvis och gjorde till en början små försiktiga försök att lägga ner honom och för varje gång vi provade gick det bättre. Så små steg framåt är det bästa om man fastnar i det tror jag. 

Med vår yngsta dotter provade vi tidigt att bara ligga och klappa och lyssna på lugnande musik (typ meditationsmusik) och det fungerade bättre än vi trodde. Har sedan dess lyssnat på det vid nattning och vila med båda våra barn. Om ni vill ha ett tips så har vi senaste månaderna lyssnat på denna listan "Avslappning för barn" (open.spotify.com/playlist/7rLgxxveadc8Y5wpzkEYkx). Känns behaglig för både barnen och oss som nattar.

Men som sagt, små steg framåt och prova försiktig med olika saker för att se vad som funkar så får ni pröva er fram. Hoppas det ordnar sig!