Det är väl inte bara kvinnor som gör så? Det är vanligt att män också går ner sig, och inte alls är lika snygga, smärta, vältränade, fräscha och snyggt klädda jämt efter några år, som de var när man först träffades.
Om jag ska gå till mig själv, så fick jag mindre tid att träna efter första barnet, och efter andra gav jag upp det. Tiden och orken gick åt ändå så att säga, träning var inte prioriterat längre, man fick vara glad om man någon gång hann sitta ner vid datorn eller TV:n för lite egentid. Och sedan när barnen blir större och man får mer tid igen, så kan det kännas för deprimerande att upptäcka hur mycket man har förfallit, och att det ändå aldrig skulle gå att komma tillbaka dit man var före barnen. Så man ger upp.
Dessutom får vissa kvinnor sådana problem med bäckenet (foglossning som aldrig läker riktigt), bäckenbottnen och bukmuskulaturen efter graviditet och förlossning, att det är rent fysiskt omöjligt att träna som förr.
Slutligen så kommer man med tiden in i ett tänk, att man åldras ändå och kan inte vara så snygg som man var förr, och man vet att detta bara kan bli värre och värre för varje år... Så man måste försöka sluta tänka på ytan och hitta andra värden.
Med detta sagt förstår jag dig också. Men tar du så mycket av arbetet med barnen och hushållet, att din fru har någon rimlig möjlighet att komma ut och träna? Som sagt: ofta vill man inte använda den lilla egentid man får till att träna, utan i så fall måste det finnas egentid BÅDE för träning OCH "roliga" saker (som för henne verkar vara TV-tittande).
