Anonym (Deppig)

Fri 2 Feb 2024 18:58

2013 svar

Han vågar inte

Jag behöver pepp. Är förkrossad men ändå hoppfull, döm mig inte - jag vet redan att jag handlat omoraliskt.

Jag har haft ett förhållande med en gift man sen i somras, han är ganska mycket äldre än mig och normalt inte mannen jag skulle falla för. Han föll för mig och jag trodde på honom, och jag blev verkligen kär i honom. För några månader drog han sig tillbaka utan någon förklaring, jag vet att han haft det tungt privat med jobb och familj men jag tog det så fruktansvärt hårt och vad jag egentligen ville ha från honom var tröst och en förklaring, jag förstår att det inte kan bli vi. Det är klart att hans familj måste gå först, det stöttar jag även om det krossar mitt hjärta. Men förklaringen kom aldrig utan han var bara tyst. Lovade att vi skulle ses som ett avslut men drog sig bara mer och mer undan. Jag vet att jag måste släppa det, men jag har verkligen inte haft någon självaktning alls i det här. Har skickat meddelande på meddelande om hur mycket jag saknar honom. Han saknar mig också. I veckan svarade han och ville att vi skulle ses, trots att jag inte trodde att det skulle bli av så blev jag så glad. Det var skönt att höra från honom och det lindrande mitt självförakt. Dagen efter ställer han in. Det var som att jag igen inte kunde andas
Der är inte första gången det händer och jag var förberedd, men det är ändå fruktansvärt. Den här gången fick jag dock också en förklaring, han vill inte för då kommer känslorna för mig komma tillbaka och det kan aldrig bli vi.
Han är inte lycklig där han är nu, det vet jag. Men hur kan jag gå vidare för att förhoppningsvis lyckas övertala honom.
Snälla ge mig pepp och råd, jag saknar verkligen vad vi hade.

Anonym (Deppig) Trådstartaren

Sat 21 Sep 2024 07:52

#1131

Jag menar inte att på något vis försköna hur han har behandlat mig, det är skit rent ut sagt och gång på gång gör han det igen för att jag tillåter honom.

Jag är så jävla konflikträdd och har fått så mycket skit genom åren för allt möjligt och så fort jag anar osämja blir jag helt osalig, stressad och slår knut på mig själv att ställa allt till rätta. Det har med min uppväxt, och min personlighet, att göra och relationen med den här mannen har inte bättrat på min självkänsla.

Men oavsett hur det är nu så är han den första människan som har fått mig att må bra, känt mig uppskattad och jag var så otroligt kär i honom och ville berätta för hela världen hur fin jag tyckte han var. Även om det bara var en lögn i slutändan.

Jag tycker inte att jag är en dålig människa, och jag tycker att jag har många bra egenskaper. Men jag har en dysfunktionell familj som har gjort mig till den jag är. Jag längtade bara efter kärlek och det sliter sönder mig att jag inte kunde vara tillräcklig.

Anonym (o)

Sat 21 Sep 2024 09:32

#1132

Anonym (Deppig) skrev 2024-09-21 07:52:43 följande:

Jag menar inte att på något vis försköna hur han har behandlat mig, det är skit rent ut sagt och gång på gång gör han det igen för att jag tillåter honom.

Jag är så jävla konflikträdd och har fått så mycket skit genom åren för allt möjligt och så fort jag anar osämja blir jag helt osalig, stressad och slår knut på mig själv att ställa allt till rätta. Det har med min uppväxt, och min personlighet, att göra och relationen med den här mannen har inte bättrat på min självkänsla.

Men oavsett hur det är nu så är han den första människan som har fått mig att må bra, känt mig uppskattad och jag var så otroligt kär i honom och ville berätta för hela världen hur fin jag tyckte han var. Även om det bara var en lögn i slutändan.

Jag tycker inte att jag är en dålig människa, och jag tycker att jag har många bra egenskaper. Men jag har en dysfunktionell familj som har gjort mig till den jag är. Jag längtade bara efter kärlek och det sliter sönder mig att jag inte kunde vara tillräcklig.

Fast tycker du att det ligger huvudsakligen på ditt ansvar att ni inte ska vara oense? Har inte han något val i det?

Hur går det med dina riktiga vänner? Vad gör du för att jobba på de relationerna och vad gör du så att de inte eventuellt tycker något negativt om dig?

Jag skulle nog tro att du är tillräcklig för honom och hans ändamål. Du gör ju precis som han önskar och det passar honom utmärkt.

Anonym (Deppig) Trådstartaren

Sat 21 Sep 2024 09:42

#1133

Anonym (o) skrev 2024-09-21 09:32:48 följande:

Fast tycker du att det ligger huvudsakligen på ditt ansvar att ni inte ska vara oense? Har inte han något val i det?

Hur går det med dina riktiga vänner? Vad gör du för att jobba på de relationerna och vad gör du så att de inte eventuellt tycker något negativt om dig?

Jag skulle nog tro att du är tillräcklig för honom och hans ändamål. Du gör ju precis som han önskar och det passar honom utmärkt.

Det är klart han har ett val i det, och han vet att jag verkligen hade gjort allt för honom om det hade blivit vi. Kanske hade även jag fått nog en dag, precis som jag fick i mitt tidigare förhållande men det tog många år för mig att inse att man inte bara kan ge och aldrig få något tillbaka. Nu är de personerna och relationerna så olika varandra så de går inte att jämföra. Men jag hade verkligen önskat att jag var tillräcklig som jag är, och inte bara ett tidsfördriv.

Jag har god relation till mina vänner, men som en del i allt som jag fick nog av bor jag inte längre nära mina närmaste vänner. Därför blev det också så smärtsamt att bryta med den här mannen, för han var verkligen det enda jag hade just då.

Anonym (o)

Sat 21 Sep 2024 09:55

#1134

Anonym (Deppig) skrev 2024-09-21 09:42:50 följande:

Det är klart han har ett val i det, och han vet att jag verkligen hade gjort allt för honom om det hade blivit vi. Kanske hade även jag fått nog en dag, precis som jag fick i mitt tidigare förhållande men det tog många år för mig att inse att man inte bara kan ge och aldrig få något tillbaka. Nu är de personerna och relationerna så olika varandra så de går inte att jämföra. Men jag hade verkligen önskat att jag var tillräcklig som jag är, och inte bara ett tidsfördriv.

Jag har god relation till mina vänner, men som en del i allt som jag fick nog av bor jag inte längre nära mina närmaste vänner. Därför blev det också så smärtsamt att bryta med den här mannen, för han var verkligen det enda jag hade just då.

Fast han vet ju att han kan få dig när han vill så det är ju inte direkt ett problem för honom att ni inte blir ett officiellt par. Du ställde aldrig ultimatum så du vet inte om han hade valt dig.

Fast vadå det enda du hade? Vänner har man även om man inte bor nära varandra. Man kan hålla en god kontakt och relation med dem ändå.

Anonym (Deppig) Trådstartaren

Sat 21 Sep 2024 10:04

#1135

Anonym (o) skrev 2024-09-21 09:55:31 följande:

Fast han vet ju att han kan få dig när han vill så det är ju inte direkt ett problem för honom att ni inte blir ett officiellt par. Du ställde aldrig ultimatum så du vet inte om han hade valt dig.

Fast vadå det enda du hade? Vänner har man även om man inte bor nära varandra. Man kan hålla en god kontakt och relation med dem ändå.

Vi pratade mycket om det i början, han måste ta tag i det om det ska bli något och jag trodde verkligen honom. Jag lovar! Hade aldrig blandat in känslor så här om jag inte trodde honom. Och sen hände saker för honom privat, som jag mycket väl förstår, och då var det inte tillfälle. Jag vet att rätt tillfälle aldrig kommer, det är inget som trillar i huvudet på en. Och sen när han insåg att det skulle bli en för stor förändring som han inte var beredd att göra så var jag redan fast.
Jag vet att det inte ursäktar något, och vi skulle inte ha påbörjat något innan han gjort färdigt sitt, men jag trodde verkligen att det skulle lösa sig.
Och sen fick vi efter mycket tårar ett jättefint avslut. Och sen har han gång på gång tagit upp kontakten och jag har bett honom att vara ärlig, lek inte med mig. Det gör han inte lovar han, och sen är det precis det han gör.

Men nu är jag som sagt blockad, och det enda det förde med sig är att jag blev ledsen och tänker att det är mitt fel. Trots att jag aldrig aldrig hade försökt att ta upp en ny kontakt.

Anonym (K)

Sat 21 Sep 2024 10:21

#1136

Anonym (Deppig) skrev 2024-09-21 10:04:12 följande:

Vi pratade mycket om det i början, han måste ta tag i det om det ska bli något och jag trodde verkligen honom. Jag lovar! Hade aldrig blandat in känslor så här om jag inte trodde honom. Och sen hände saker för honom privat, som jag mycket väl förstår, och då var det inte tillfälle. Jag vet att rätt tillfälle aldrig kommer, det är inget som trillar i huvudet på en. Och sen när han insåg att det skulle bli en för stor förändring som han inte var beredd att göra så var jag redan fast.
Jag vet att det inte ursäktar något, och vi skulle inte ha påbörjat något innan han gjort färdigt sitt, men jag trodde verkligen att det skulle lösa sig.
Och sen fick vi efter mycket tårar ett jättefint avslut. Och sen har han gång på gång tagit upp kontakten och jag har bett honom att vara ärlig, lek inte med mig. Det gör han inte lovar han, och sen är det precis det han gör.

Men nu är jag som sagt blockad, och det enda det förde med sig är att jag blev ledsen och tänker att det är mitt fel. Trots att jag aldrig aldrig hade försökt att ta upp en ny kontakt.

Det här kanske låter elakt, det förstår jag, men bra att han blockade dig. Ni borde ha brutit för länge sedan. Nu kanske du kan gå vidare med ditt liv.

Anonym (Deppig) Trådstartaren

Sat 21 Sep 2024 11:01

#1137

Anonym (K) skrev 2024-09-21 10:21:07 följande:

Det här kanske låter elakt, det förstår jag, men bra att han blockade dig. Ni borde ha brutit för länge sedan. Nu kanske du kan gå vidare med ditt liv.

Vi har båda brutit förr och sen har han tagit upp kontakten på nytt. Jag hör aldrig av mig till honom, svarar bara på hans meddelanden. Jag förstår vad du menar, det måste till ett avslut.
Men jag vet inte vad som föranligger blocken från hans sida, jag hade aldrig försökt ta kontakt ändå.

Anonym (Hmmm ...., ,)

Sat 21 Sep 2024 11:13

#1138

Anonym (Deppig) skrev 2024-09-21 11:01:03 följande:

Vi har båda brutit förr och sen har han tagit upp kontakten på nytt. Jag hör aldrig av mig till honom, svarar bara på hans meddelanden. Jag förstår vad du menar, det måste till ett avslut.
Men jag vet inte vad som föranligger blocken från hans sida, jag hade aldrig försökt ta kontakt ändå.

HAN vet inte om du tänkt ta kontakt igen, kanske vid "fel tillfälle". Ingen vet inte ens du själv. Du är väldigt labil, desperat och oberäknelig när det gäller just denna man och det vet nog även han om. För att slippa mer problem för honom kände han sig nog tvungen att blocka dig. Eller så har frun kommit på honom och ställt ultimatum, vem vet? Att han alltid valt och kommer välja frun framför dig vet du ju. Hoppas du lyckas gå vidare nu och glömma denna korta dysfunktionella "relation".

Anonym (Deppig) Trådstartaren

Sat 21 Sep 2024 11:51

#1139

Anonym (Hmmm ...., ,) skrev 2024-09-21 11:13:35 följande:

HAN vet inte om du tänkt ta kontakt igen, kanske vid "fel tillfälle". Ingen vet inte ens du själv. Du är väldigt labil, desperat och oberäknelig när det gäller just denna man och det vet nog även han om. För att slippa mer problem för honom kände han sig nog tvungen att blocka dig. Eller så har frun kommit på honom och ställt ultimatum, vem vet? Att han alltid valt och kommer välja frun framför dig vet du ju. Hoppas du lyckas gå vidare nu och glömma denna korta dysfunktionella "relation".

Hur är jag oberäknelig och labil?
Desperat kände jag mig när han försvann, jag blev helt förstörd, det kan jag erkänna. Men nej, jag hade inte tagit kontakt med honom och det borde även han insett över tiden. Och hur som helst skulle det göra för ont ännu att försöka och inse att han inte svarar mig eller att han avvisar mig. Med tiden kommer jag inte känna så, och då hade ju också behovet av kontakt försvunnit. Så nej, kontaktat hade jag inte gjort.

Anonym (o)

Sat 21 Sep 2024 13:41

#1140

Anonym (Deppig) skrev 2024-09-21 10:04:12 följande:

Vi pratade mycket om det i början, han måste ta tag i det om det ska bli något och jag trodde verkligen honom. Jag lovar! Hade aldrig blandat in känslor så här om jag inte trodde honom. Och sen hände saker för honom privat, som jag mycket väl förstår, och då var det inte tillfälle. Jag vet att rätt tillfälle aldrig kommer, det är inget som trillar i huvudet på en. Och sen när han insåg att det skulle bli en för stor förändring som han inte var beredd att göra så var jag redan fast.
Jag vet att det inte ursäktar något, och vi skulle inte ha påbörjat något innan han gjort färdigt sitt, men jag trodde verkligen att det skulle lösa sig.
Och sen fick vi efter mycket tårar ett jättefint avslut. Och sen har han gång på gång tagit upp kontakten och jag har bett honom att vara ärlig, lek inte med mig. Det gör han inte lovar han, och sen är det precis det han gör.

Men nu är jag som sagt blockad, och det enda det förde med sig är att jag blev ledsen och tänker att det är mitt fel. Trots att jag aldrig aldrig hade försökt att ta upp en ny kontakt.

Fast fortfarande, du stannade ju ändå och var tillgänglig för honom så fort han ville så du vet inte hur han hade agerat om du avslutade då när han inte lämnade frun.

Han vågar inte

INNEHÅLL