Inlägg från: Anonym (Usch) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Usch)

    Ångrar min otrohet

    Anonym (typ så) skrev 2024-03-07 11:08:09 följande:
    Jag tycker du gör en ganska stor tankevurpa här. Vad får dig att tro att det bara stannar vid en gång?

    Om du inte vill veta så har du också avsagt dig all slags möjlighet till att påverka någonting eller göra egna val. Och då är det fritt fram för din partner att göra "fyllemisstag" hur många ggr han vill, hur länge han vill och med hur många han vill.

    Varför skulle han bara hålla det till en gång när det du i praktiken säger är att det är fritt fram för honom att göra som han vill bara du slipper veta det?

    Genom att berätta så gav ditt ex dig chansen att förhålla dig till det han gjort och göra dina egna val, och nej det är absolut inte egoistiskt, egoistisk hade varit att skita i vad du tyckte och manipulera dig att vara kvar i relationen så länge han kände för det så han kunde springa runt och ligga med andra ostört.

    Du har inte funderat på att det kanske finns viktigare saker i livet är att slippa bli sårad? Som tex slösa bort sitt liv på en otrogen skithög? Vem vill tex skaffa barn med en sån person? Och hur ska man kunna undvika att skaffa barn med en sån person om man inte får reda på vad hen pysslar med?

    Ditt resonemang är som att säga att det är bättre att inte veta om att man har cancer för då slipper man bli sårad... och om en person berättar för dig att du har cancer så du ska kunna göra något åt det så är det jätteegoistisk och personen tänker bara på sig själv. 
    Håller med!
  • Anonym (Usch)
    Anonym (Krkf) skrev 2024-03-07 16:02:19 följande:
    Nej, det blir kanske inte bättre för Dig. Men det blir bättre för den bedragna partnern. 

    Du vill alltså hellre att den bedragne stackarn ska leva i en lögn? Tro att allt är bra? Kasta bort flera år på en otrogen skit.

    Till den dag han smittar ner en med en könssjukdom eller berättar att han har ett eller fler barn på sidan om. Eller råkar ut för en galen stalker. 


    Trevligt uppvaknande.

  • Anonym (Usch)
    Anonym (Jag vet, men ingen annan) skrev 2024-03-08 09:05:47 följande:
    Det håller jag med om, men med en självklar reservation.
    Man RISKERAR att rasera allt.
    Men man har i verkligheten inte raserat något om det inte kommer fram. Detta är fullkomligt självklart om man ser sakligt på det.
    Jag hoppas att du klarar att förstå denna stora och viktiga skillnad?

    Om man har svårt hantera sina känslor är det ett mycket bra råd att man kan tänka på lite tidigare, det är rätt.
    Och jag har aldrig sagt något annat.

    Varför är det så viktigt att inte riskera allt om förhållandet ändå bara är falskt? En lögn!

    Jag menar att jag älskar min partner som den person jag tror honom vara.Den person jag lärt känna honom som, den jag kommit att älska. Om han går bakom min rygg så är han ju inte den man jag vill leva med. Då är det inget att riskera, utan en person jag faktiskt inte känner och som jag vill bli av med. Kärlek baseras trots allt mycket på att man blir förälskad i personligheten. 


    Exv. Finns personer som blir besvikna och kan tänka sig lämna sin man om han inte delar samma grundvärderingar. Mannen blir rasistisk, nazist el annat.
    Om man inte delar samma grundvärderingar är det kanske värt att riskera förhållandet. 


    Om min partner går bakom min rygg och är otrogen delar han inte mina värderingar och då riskerar jag mer än gärna att bli av med det förhållandet. Förhållandet är inget värt längre. Dessutom ökar risken att de som är otrogna fortsätter med det när de kan komma undan utan konsekvenser. 

  • Anonym (Usch)
    Anonym (Jag vet, men ingen annan) skrev 2024-03-08 09:39:15 följande:
    Hur går det till, vilken okänd förmåga har du, som blir ovän med någon av något som du inte känner till?

    Jag förstår att du fick reda på det, för du misstänkte och du kände det på dig.

    Men som vanligt gäller sanningen att:
    Det du inte vet mår du inte ont av.
    Visst, men sen om det visar sig leda till graviditet eller könsjukdomar får partnern reda på det på ett ännu värre sätt. Att få veta att sånt pågått bakom ens rygg under längre tid är mycket värre än att få reda på det direkt. Då har man åtminstone ett eget val att kunna lämna den otrogna. 
  • Anonym (Usch)
    Anonym (Jag vet, men ingen annan) skrev 2024-03-08 12:47:27 följande:
    Varför citerar du mitt inlägg när det du säger inte har anknytning till det jag har skrivit i mitt inlägg?

    Det du skriver om har jag inte skrivit något om vare sig i det inlägget som du citerar eller i något annat av mina inlägg.

    Du har rätt till din åsikt. Men när du citerar mig så bör ju ditt inlägg åtminstone ha någon anknytning?
    Jag är övertygad att du skulle tycka så om situationen var den omvända och jag citerade dig?
    Men skriv gärna ett eget fristående inlägg som beskriver din åsikt, det har jag absolut inget emot.

    Jag syftade bara på det sista att det man inte vet mår man inte dåligt av.
    Risken är att man mår ännu sämre om man får veta i efterhand t.ex. genom att bli smittad av en könssjukdom el om personen eller dom personer den otrogna är med blir gravida. Risken för könsjukdomar är inget att bortse från.Det ökar i hela Europa. 


    Om ens partner smittar en och håller tyst med att hen varit otrogen är värre än att få veta omedelbart. Samma vid tex graviditet. 


    Jag försöker bara förmedla att det inte är rosor och solsken att vara ovetandes och stoppa huvudet i sanden. Bortsett från att förhållandet är en lögn dvs. Samt om hen kan hålla det bakom ryggen kanske hen inte är så vidare empatisk person att leva med. Det vill säga en person man borde få veta vad den gör så man kan få valet och möjligheten att hitta en bättre partner som delar samma grundvärderingar. 

    Varför bara vara tillsammans med någon för att ha en partner? Vad mer ska man stoppa huvudet i sanden för än otrohet?

  • Anonym (Usch)
    Anonym (typ så) skrev 2024-03-12 17:30:20 följande:
    Det tror jag nog att du vet mycket väl, precis som vi alla vet vad din fina "filosofi" bygger på Cool
    Jag tror det finns en elefant i rummet. 
  • Anonym (Usch)
    Anonym (Jag vet, men ingen annan) skrev 2024-03-13 10:23:11 följande:
    Ja, jag tycker att du har rätt i det mesta, utifrån din utgångspunkt. 

    Men din sista mening "Men man vet iaf efteråt att man har en ärligare och starkare relation."

    Har du reflekterat över de två olika alternativen, att berätta respektive att det för alltid förblir okänt?
    Hur ställer du påståendet i din sista mening i relation till det alternativet att jag aldrig får veta att min partner varit otrogen?
    Hur kan du veta att jag, eller någon, skulle känna efteråt att relationen skulle vara ärligare och starkare efter att ha fått veta, i relation till att slippa få veta något om det?

    Jag påstår inte att det ena är rätt eller att det andra är fel.
    Jag anser bara att det är viktig belysa att det finns fler än en utgångspunkt,
    och belysa att många undviker att ens reflektera över det mycket vanliga alternativet att det förblir okänt och då inte medför några konsekvenser.

    Mitt tidigare råd till TS att inte berätta kvarstår oförändrat.
    Ingen har hittills kunnat visa, eller ens med framgång klarat argumentera för, att något skulle bli bättre av att TS berättade.

    Varför ska man reflektera över något som inte är statiskt? Det finns ingen otrohet som för alltid kan garanteras att inte komma fram. Det finns alltid en risk att det kan komma fram genom graviditet eller könssjukdomar. Någon som blir besatt av den otrogna eller någon som sett. 


    Det är kanske inte bättre för den otrogna att berätta, men i de flesta fall för partnern, så den inte slösar bort år som den kan hitta någon bättre kvinna/man.


    Dessutom tenderar många otrogna som inte får konsekvenser att fortsätta..https://www.expressen.se/halsoliv/sex--relationer/darfor-fortsatter-otrogna-att-vansterprassla-/


     

  • Anonym (Usch)
    Anonym (Jag vet, men ingen annan) skrev 2024-03-13 12:24:38 följande:
    Du säger att man inte ska reflektera över något som inte är statiskt.
    Men i nästa mening börjar du föra fram saker som är allt annat, t ex möjligheter och risker för helt andra saker, som t ex att graviditet, könssjukdomar besatthet som rent hypotetiskt och i teorin eventuellt skulle kunna bli följder.
    Hur ska du ha det?
    Ska man reflektera över olika saker, möjligheter och risker, eller ska man inte göra det???

    Jag skrev ju det eftersom du ville att man ska reflektera över om det förblir okänt. Det går inte att reflektera över det utan att ta med risken att bli påkommen i reflektionen. För varje dag eller gång man är otrogen ökar nämligen risken för de faktorerna. Därför finns inget ( om det förblir okänt) för det kan du aldrig utgå ifrån när du börjar vara otrogen. Även om det är något otrogna är ytterst motvilliga att ta med i sina reflektioner. För det händer ju aldrig dem.

    F ö så begår du ett stort fel.
    Eventuella risker för graviditet, könssjukdomar, besatthet och allt annat som du kan komma på, har inget som helst samband med att berätta eller inte berätta.

    Dessa argument har möjligen ett samband om frågan hade handlat om att vara otrogen eller att inte vara otrogen.

    Om den otrogna berättar vad den gjort är det ( förhoppningsvis) på grund av ånger. Då kan den andra partnern bestämma själv om den är villig att lita på den otrogna igen, om det är värt risken för att ovanstående ska hända. Men självklart är det bättre om det är faktorer de otrogna reflekterar över innan de är otrogna. 

    Hur ställer du dig till om en kvinna är otrogen och blir gravid? Är det lika okej att ljuga då att barnet är partnerns? Eftersom otroheten då är okänd är det okej att ljuga om faderskapet?
    Förstår du att många otroheter för alltid förblir okända?
    I alla dessa fall förekommer givetvis inte graviditet, könssjukdomar eller besatthet.
    Det tror jag att även du kan hålla med om?

    Nej? Hur vet du hur många otroheter som (för alltid) förblir okända? Om de är okända borde det vara okänt att dessa förekommer? Var finns studier om detta?

    Tror du verkligen själv på att om en otrohet blir känd så kommer den otrogne med 100% säkerhet att aldrig mer vara otrogen?
    Jag vet att så inte är fallet.

    Det finns aldrig garantier, men då får åtminstone partnern själv bestämma om det är värt risken. Det är däremot studier på att de otrogna som inte blir påkommen tenderar att fortsätta med detta och ha mindre dåligt samvete för varje gång. 
    Såväl i de fall som blir kända som i de fall som förblir okända så finns alltid en risk för att det händer igen.
    Man kan nämligen aldrig förhindra sin partner från att vara otrogen.
    Den som inbillar sig något annat väljer att ljuga för sig själv och den gör sitt eget val att medvetet leva i en lögn.

    Nej ingen som säger att man kan tvinga en person att inte vara otrogen. Däremot att man kan gå vidare och skaffa en ny och bättre kompatibel partner!
  • Anonym (Usch)
    Anonym (typ så) skrev 2024-03-15 10:58:21 följande:

    ALLT människor gör är mänskligt, mord och pedofili är oxå mänskligt eftersom det görs av människor. Så dina argument om att det är bara mänskligt att ljuga är ju lite smått patetiska.

    Det intressanta frågan är... beter sig alla människor så?
    Är alla människor bekväma med att ljuga?
    Ljuger alla människor lika mycket?


    Ljuger alla människor om samma saker?
    Är andra ok med att man ljuger för dem?
    Ska man ta hänsyn till det eller kan man bara skita i det?
    Är det ok att få andra att göra som jag vill genom att ljuga för dem?

    Ditt sätt att resonera är något man oftast ser hos väldigt störda människor som helst saknar samvete och har extremt skeva värderingar.
    Jag håller med.
    Alla ljuger inte,för personer de bryr sig om/älskar. Det finns som sagt en skillnad på vita lögner och lögner som.tex kan föröstöra för en hel familj. Om man ska vara okej med lögner, var går då gränsen för lögnerna?

    Jag ställde denna fråga till "jag vet, .." i ett inlägg ovan.
    Hur ställer du dig till om en kvinna är otrogen och blir gravid? Är det lika okej att ljuga då att barnet är partnerns? Eftersom otroheten då är okänd är det okej att ljuga om faderskapet?
  • Anonym (Usch)
    Anonym (Jag vet, men ingen annan) skrev 2024-03-15 14:36:13 följande:
    Jag har inte skrivit något om graviditet och faderskap. Detta är mycket tydligt off topic. Jag vill försöka undvika att få mina inlägg bortplockade och därför strävar jag efter att hålla mig någorlunda till ämnet.

    Välkommen med en ny fråga som håller sig till ämnet så lovar jag försöka mitt bästa att svara.
    Graviditet är en möjlig konsekvens av otrohet så varför skulle det inte vara relevant? Skydd är inte 100% säkra och vissa kvinnor kan ljuga om preventivmedel etc.
    Vilken otrohet är 100% säker från graviditeter, galna stalkers, älskarinnor/älskare som vill hämnas och könsjukdomar?

    En sak till som otrogna borde reflektera över är varför relationen man har är värd att riskera för en annan person. För hur än otrogna villl leva i en drömvärld där inga konsekvenser existerar, så väljer de varje gång att det är värt risken att bli av med sin partner.
Svar på tråden Ångrar min otrohet