Ingen beröring runt andra?

Jag undrar om andra varit med om detta? 

min pojkvän då sa til mig för länge sen då han blev plötsligt irriterad på mig när vi var på restaurang med hans familj att jag inte skulle röra vid honom. Jag hade innan hållit hans hand, och rört vid hans arm. Han mena på varför att andra par inte rörde varandra. Vi var (som sagt) på en (fullpackad) restaurang en fredags eller en lördagskväll, jag tänker klart andra gör det? Aldrig något jag tänkt på innan. Aldrig tänkt på hur andra par är, om de rör varandra eller inte när de är i ett umgänge. Inte något jag stört mig på eller tyckt varit fel om de rört vid varandra, eller om gett en puss. Det är väl bara fint? Jag tyckte det var mer konstigt om ingen gjorde. Om hans familj har sån regel mellan paren i den får de göra som de vill, men varför ska deras regel vara vår regel? Som han sa det till mig, irriterat, var att jag skulle skämmas. Hans blick: Hård. För mig kom detta från ingenstans. Han var min prins på den tiden, jag var så kär. 

Han sa sen när han såg min reaktion långt senare att han tänkt och ångrat sig, men sen dess så har något släckts för mig för hur jag kände för honom, och oss, innan när vi var med andra, och den känslan har aldrig kommit tillbaka. Älskar honom, det är inte det. Vet han älskar mig.

När vi är med hans familj och vänner koncentrerar jag mig på dem, på att vara social med dem, och är mer som en kompis till han, tänker att så ville han ha det, jag kan inte sätta på igen den knappen han tryckte av. Det blir särskilt påtagligt när vi är med dem igen.

Det händer också att jag rör vid andra i mitt liv som jag älskar och bryr mig om utan att de reagerar negativt. De gör det med mig också utan att jag reagerar negativt när andra är där.  Det här var helt nytt för mig. Han är inte min första. Jag minns inte sånt här inträffat med ex. 

Jag har inte frågat andra om det är en regel jag missat? Gjorde ont när han ratade mig när jag bara ville visa ömhetsbevis, när jag bara var van, och lite stolt över han, som att det var något fult, opassande.

Vad tycker ni? Har det här hänt er? Finns där människor, familj, vänner där ute som retar sig på att andra par nån gång eller då och då rör vid varandra? Hur kan man reagera så här? 

Tackar er så hjärtligt för era svar  //   Då har ni samma bild som jag, kan jag nu konstatera, av vad som är rätt och fel i de sociala situationerna. Han såg på mig hårt, och var väldigt irriterad, plötsligt aggressiv, när han sa så till mig den kvällen, i skymundan från de andra. Vi hade då under en längre tid hamnat med det gäng som var i och omkring vår ålder innan han tog bort mig från dem och sa så. Det mer ungdomliga gänget jag då har tänkt att man kunde vara mer casual med, än kan hända hans föräldrar, om nu det här var någon regel som hade med hans föräldrar att göra, om de var emot beröring mellan par?? Jag blev som sagt helt överraskad av hans kraftiga och plötsliga reaktion, från ingenstans. Han var knappast full, kan inte skylla det på det.  Vi hade haft det så mysigt innan på dagen ihop, både på hotellet och gått runt i stan och hållit hand. Jag var så avslappnad och lycklig. 

Jag hade inte tänkt på det innan det här hände, men ett av mina kärleksspråk är det fysiska.. Jag upplevde också hans kärleksspråk att vara fysiskt. Vi hade en då en invand fysisk relation, i stort och smått, då var den vanan i mig då, att inte helt avstå från fysisk beröring.

Mina föräldrar har satsat på att jag skulle vara väluppfostrad, som de sa att jag ska kunna "röra mig i vilket rum som", varit/levt utomlands och i Sverige, har vänner från olika nationaliteter, kulturer, religioner, och jag har aldrig "trampat fel", fast omgivningen för mig inte från början varit helt bekant. De från andra kulturer har också varit snälla, generösa, med glimten i ögat, hur de ska vägleda mig rätt på låt säga ett stort kalas där deras traditioner kommer in i bilden. Jag har aldrig fått det så här rätt upp i fejset som att jag gjort något fel, som att fattar jag inte bättre, det var en sån kalldusch, jag blev liksom undrande Vem är du? (om honom). Jag kom i en  dimma sedan när vi kom tillbaka till sällskapet och jag skulle låtsas som att inget hänt. Blev jättekonstigt. Jag hade en tanke att gå på toaletten och sedan bege mig, själv, därifrån, utan att säga något till honom, men fick överge den. Jag var där utan min familj, utan mina vänner, i en stad jag inte kände till. Jag trodde att han skulle ta hand om mig under den här resan, den här kvällen, så som jag skulle ha tagit hand om honom hade det varit tvärtom. Jag fick bara låtsas att allt var bra. (Nu för tiden har jag min mobil och mina kort och mina nycklar alltid med mig, aldrig mer ska jag hamna i en situation där jag får den här känslan, på hotell tar jag alltid mitt eget kort, eller har min egen kod. Aldrig mer ha den känslan att jag är beroende av honom eller någon annan för att kunna ta mig bort från allt). 

Vi har pratat om det. Han tyckte det gick till överdrift. Han försvarar det med att säga att han såg inte någon av de andra, omkring vår ålder, paren röra vid varandra. Som att bara för det var det rätt. Och vad jag gjorde var fel. Jag har sagt att jag vill vara med en man som är stolt över att just jag rör honom i ett sällskap, ute, inte någon som tar mig till ett hörn, och är så som han var mot mig, helt utan provokation. Hade jag varit dum mot honom hade jag kunnat ta det, inte annars. 

Närmare titt på hans familj så är de inte så fysiska av sig, det är till och med så att jag vågar påstå det finns på ett minimum. Men jag tänker att en ung man som ändå måste ha rört sig i kretsar utanför familjen och vill vara i ett förhållande borde väl veta bättre, att så här beter man sig inte, så här säger man inte till sin flickvän, och inte på det sättet?? 

Jag har inte känt för att röra honom sedan i sällskap fast han sen sagt okej till det, allt det är förstört för mig. Den känslan finns inte där. Jag har gjort det i försök att nu gå vidare från det, men det känns inte speciellt längre. Han rör vid mig, som sagt. Jag har blivit van att stänga av, att se oss som kompisar, som syskon?? när vi är med hans familj, det känns tryggast så för mig. Jag har svårt att hitta tillbaka, jag vet inte hur?? Jag tror, eller jag vet, att jag är känslig av mig, så det kan vara därför?? Eller är det så här det ska vara, bara att jag tillät mig vara mer kär, och i det sårbarare då på den tiden, det skulle ändå avta??

Jag hade tyckt det skulle ha varit så pinsamt det här att berätta för vår omgivning för att höra deras åsikter, skulle känna mig utlämnad, så det känns så skönt ändå jag kan fråga er om det. Tack snälla!!

Hej, igen,
flera av er nämner det här med respekt och olika kulturer. Om det varit något sådant hade jag tyckt han borde förstått att han måste berätta sånt för mig innan, jag skulle tro att personer från annan kultur som ingår i ett förhållande med någon annan från en annan kultur tar upp sådant innan det är för sent?  Då hade jag inte rört honom, och förstått om han inte rört vid mig, om han bara sagt det till mig på ett respektfullt, kärleksfullt sätt innan. Då hade jag vetat att det inte hade med mig att göra, att det inte var jag som s.k överdrev. Jag hade aldrig kunnat bli irriterad om jag varit honom, men jag kan tycka att han måste förstå att jag inte gjorde det för att vara dum mot honom, tvärtom. Han reagerade som om det var en metoo. Klart en sån händelse sitter i. Jag var dödsförälskad i han på den tiden, då var jag mer känslig också, mer sårbar. 

Jag tror man först måste känna det själv hur det är att ha en regel i parförhållandet när man vet att man får inte lov att röra vid den andre i sällskap av andra. Hur det känns. Timme efter timme. Gång efter gång. Klart man stänger av då. Klart man hittar andra sätt att hantera det på som jag gjort, och nu ska jag vänja mig av med det, för nu har han omvänt sig. Nu går det bra för honom att röra vid mig när vi är med exakt samma människor som han tidigare låtit mig veta jag inte fick röra han när de var där? De har inte reagerat negativt på att han gör så, och jag också numera, så känns som allt det här var onödigt. Men känslan är död. Jag ska försöka tänka det var av respekt för andra, att han inte fixade situationen och lät det gå ut över mig, men ångrat sig. Jag tror inte han var intresserad av någon annan, men det är det också som gör det dumt, att genom att han inte då visar, kan andra tro vi inte är ett par och då släpper han in annat.