Otrohet, något från savannen?

Att människan låg runt som "djur" på savannen är bara delvis sant. Parbildning och monogami är långt äldre än homo sapiens. Det är inte mer naturligt att ligga runt som att bilda mestadels monogama par. Vi har både utvecklingsmässigt och kulturellt ändrat oss fram och tillbaks flera gånger om monogami är bra eller inte och det enda som är naturligt numera är att vara ambivalent och tycka olika kring det. Även en inställning att monogami är bra ihop med att man undantar sig själv och vänstrar är i högsta grad naturlig.

Betvivlar att man via utgrävningar kan avgöra om människorna som levde där var monogama eller inte.  Det finns inga skrivna källor, man kan bara konstatera att att män och kvinnor levde där tillsammans. Den som säger sig ha bevis för att man på stenåldern var monogama skulle jag vilja träffa.

Fast du har ju inte tillgång till någon motsvarande släktforskning från stenåldern, så DNA-testerna säger inte mycket. Även om de skulle visa att en man hade barn med flera olika kvinnor, som begravdes på samma plats, så kan det ju vara så att han har smugit ut med kvinnorna i skogen, en i taget... Inte att han var gift med dem allihopa på samma gång.

Och om barnen är i olika åldrar, så kan han också ha varit seriemonogam. Många kvinnor dog ju i barnsäng på den tiden, och då gifte väl änkemannen om sig, inte minst för att få en kvinna som passade hans tidigare barn medan han var ute och jagade mammut och annat. 

Ja, att göra DNA analyser från forntida DNA är kostsamt och inte alltid lyckosamt. Det är knappast något man regelmässigt gör. Möjligtvis i de fall man hittar gravar något som är väldigt sällsynt på stenåldern.

Du får inte glömma att våra förfäder kom vandrande från Afrika via mellanöstern och Europa.  Under tusentals år levde vi som jägare och samlare, vi var inte bofasta utan nomader som ständigt var på vandring efter bytesdjur mm.  Vi levde i grupper som man kanske kan jämställa med familjer, men det vet vi inte så mycket om. Om dessa familjer var det i biologisk mening så borde inavelsgraden vara otroligt hög eftersom inget nytt dna kom in i populationen.. Troligtvis träffade man då och då på nya grupper och passade då på att blanda sig med varandra. 

Detta är vårt arv, oavsett om de skulle vara polygama eller monogama så är deras liv och syn på vad en familj är väsensskild vår,  

Vi har formats efter vår miljö och blivit alltmer styrda av religion och konventioner. 
Eftersom TS ställer frågan hur vår nuvarande familjebildning kommer att förändras så finns det bara ett svar. Vi kommer att anpassa oss efter de krav vårt samhälle ställer.  Nu föder vi för få barn i Sverige fastän vi har lång föräldraledighet och bra barnomsorg så stannar det ofta vid 1.5  barn per familj.
Vad tyder detta på ? Har vi tappat instinkten att föröka oss ? 

Intressant, kan du sammanfatta någon sådan undersökning? Det skulle vara intressant att veta om det var de unga männen som följde med sin frus stam när de skildes åt igen efter stammötet, eller om det var tvärtom.

Troligen tvärtom, för det har i alla tider sedan i alla fall varit bruden som förts till sin makes gård, och det finns ingen anledning att tro att det ska ha skett ett skifte någonstans plötsligt. Och gissningsvis ville man att den unge mannen, som man lagt massor av energi på att lära jaga, ska stanna och utöva den konsten för sin egen stam. Det lär ju ha tagit lång tid innan en pojke, som lärdes upp till storviltsjägare, kunde dra hem mer till stammen än vad han kostade dem under upplärningstiden.

Flickorna däremot, lär tidigt ha kunnat börja plocka bär, frukt, svamp, sädeskorn, rötter, rotsaker, örter... och kvistar till brasan såklart. Kanske spjuta fisk på grunt vatten också, och sätta snaror för t.ex. kaniner och fåglar och vittja dem. Samt städa i grottan och passa småsyskonen.

.Just sådana här frågeställningar skulle ju de DNA-studier som du nämner, kunna svara på!

Det ser man ju vilka gravgåvor män respektive kvinnor fått med sig. Männen fick yxor och knivar, kvinnorna lerkärl och nålar... Vidare ser man det på grottmålningarna. Och på hur de s.k. stenåldersfolken lever idag, där inget har ändrats under tidernas gång - i Amazonas och på Stillahavsöar mitt ute i ingenstans.

Vidare var kvinnorna antingen gravida eller ammande nästan hela livet på den tiden. Då går det inte så lätt att springa efter - eller ifrån - en sabeltandad tiger... Och jaktexpeditionerna varade ju i flera dagar. De kunde inte bara lämna ett dibarn i flera dagar och delta med mjölkstinna bröst, heller. Nä vi kan nog vara säkra på att arbetsuppgifterna var rejält könsuppdelade på den tiden. 

Skulle du själv sova ute i det fria om du hittade en grotta att krypa in i? På denna tid fanns det ju inga tält och dunsovsäckar som lätt kunde bäras på ryggen, medan man förflyttade sig till nästa boplats. Utan det gällde att ta vara på det tak över huvudet som man kunde hitta.