Sonens pappa har skaffat en ny familj och glömt bort vår son

Det är jättetufft att vara i din sits. 

Problemet är ju att du inte kan få din sons pappa att vilja vara pappa till honom. Han ville inte ha sonen och det kan du ju inte säga till honom så klart vilket jag tar för givet att du inte gör heller. 

Det här är ju det man tyvärr riskerar när man väljer att behålla ett barn som pappan inte vill ha. Givetvis ska man inte göra abort om man inte vill, men den här aspekten av ens val är kanske inget man tänker på där och då. 

Jag vet faktiskt inte vad du ska säga...  Om det ens finns något att säga som faktiskt gör skillnad. 

Är detta dina tankar och känslor? Du skriver att du märker att han tänker på pappan och saknar honom, men har sonen behov av att du säger något alls?

Du kan erbjuda din son att ni pratar om det. Om han tycker det känns jobbigt så erbjud honom att hjälpa honom att få prata med en kurator eller samtalsterapeut. 

Kanske räcker ändå din kärlek och att du finns, samt övriga i er närhet som jag ju antar älskar din son. 

Du kan aldrig ge honom hans pappa, så enkelt, men så svårt är det. 

Mina barns far ville ha dem, men efter skilsmässan försvann han i stort sett totalt och det är klart att de har saknat honom, men jag har alltid sagt att han älskar dem och jag tror att de faktiskt vet att om de behöver ringa honom och be om hjälp så skulle han göra allt han kan för att hjälpa samtidigt som att de, som vuxna nu förstår att det inte har med dem att göra att han inte funnits för dem utan att det helt ligger på honom och hans oförmåga. 

På vilket sätt har jag försvarat män? Mina barns far? Jag är skitförbannad på honom, men varken jag eller mina barn blir hjälpta av ifall jag snackar skit om honom. 

Jag har gjort mitt bästa för att mina barn ska ha det bra ändå och faktum är att de ggr någon av oss har behövt hjälp så har han släppt allt och hjälpt oss. 

En man som inte vill ha barn men ändå riskerar det genom att ha sex, tja, vad ska man säga om dem? Jävligt ego så klart men vänd på det: kvinnor som ligger med män som de inte vet ifall de blir bra fäder eller inte har också ett ansvar. Antingen accepterar de att de kan bli ensamma om föräldraskapet eller så gör de abort eller har inte sex med de männen. 

Finns dock ingen garanti som sagt, mina barns far var helt med på noterna men var ändå inte bra i slutändan. 

Oavsett, det är barnen som är förlorarna. Men vad ska man göra? 

En person som inte vill vara förälder bör inte tvingas. Tänk dig själv om du hade bott hos din pappa varannan helg eller varannan vecka utan att han ville ha dig där, hade det blivit bra tror du? 

Det blir det inte kan jag säga, jag arbetar inom skolan och har träffat många barn som mår dåligt för att de känner sig oönskade av sin ena förälder. Både de som känner så för att de aldrig träffar sin pappa (för det är oftast pappor) och de som faktiskt bor hos sin pappa då och då, men inte känner sig välkommen och älskad där.