Vill inte ha en pojke

Har två flickor och väntar en pojke. Vill inte ha en pojke. Vet inte om jag kommer ta till mig honom. Skäms över mina tankar, och vill inte känna sphär. Finns de nån som kan relatera?

Under hela min uppväxt fick jag höra av min mamma att om jag hade varit en pojke hade hon lagt en kudde över mitt ansikte och löst problemet. Hela släkten hörde det. Alla skrattade för det var ju ett skämt. Eller var det??

Mitt första barn var en flicka. Min mamma avgudade tösen. Mitt andra barn föddes  år senare. En pojke. Det tog min mamma 2 veckor innan hon kom för att hälsa på och träffa sitt nya barnbarn. Hon vägrade hålla i honom. 

När sonen var ungefär 6 månader försökte min pappa lämna över honom till min mamma så att hon skulle hålla honom. Min mamma skrek så taket lyfte "han är rädd för mig". Ja, nog blev sonen rädd alltid!!

Den dagen pratade jag och min man och vi bestämde att min mamma aldrig skulle lämnas ensam med något utav våra barn. 

Min mamma visade gång och på gång att hon favoriserade dottern. Sonen fick gliringar och utskällningar för minsta lilla. Det gjorde att vi begränsade besöken för jag ville inte att mina barn skulle må dåligt. 

Min mamma gick bort när sonen var 4 år. Han kommer inte håg henne ens. 
Men med åren har jag tänkt mer och mer på det här med kudde över ansiktet. Jag tror inte att det var ett skämt om jag ska vara ärlig. 

Så TS, SÖK HJÄLP!
Barnen är oskyldiga. De har inte valt att sättas till världen, det valet gör föräldrarna. Så se till att prata med någon! Ta upp med din BM på MVC, ring dit NU!

sök hjälp. du förtjänar inte kunna bli gravid. 

Jag tror detsamma, att det kommer att kännas annorlunda när hon väl har sin lille prins i famnen. Min lillebror blev mammas femte barn, men förste sonen. Min mamma berättade senare att hon först blev rädd när hon fick höra att hon fått en son, hon var så van vid tjejer. Ni skulle se sedan, maken till bortklemad unge :)  han blev så bortskämd med kärlek.