Lördag som eskalera

Jag hoppas du diskuterar även med någon som känner dig/er. Både om det som hänt, och om det händer igen. Jag blir orolig när du redan börjar släta över det som hänt. 

Hur kan man flytta ihop med någon man knappt känner när man har barn?

Det som hände visar ju att ni inte känner varandra eller er själva särskilt bra. 

Tråkigt att läsa hur du försöker försvara situationen. Att du inte förstår att det ALDRIG är okej att slå. Att du tror att det finns några som helst ursäkter.

När du har gått ut med dina vänner eller bästa kompis - har du berättat om händelsen? Om ja, vad sade de? Om nej, varför inte...om det är så lätt att förklara?

Blir så ledsen över att det händer om och om igen... och att barn får uppleva eländet. Hoppas att du inser detta innan det är för sent.

Handlar inte om att älta. Handlar om att berätta för vännerna uppriktigt så att de vet om det och kan hjälpa dig när/om det händer igen. Viktigt att du har ett liv utanför förhållandet och inte begår det klassiska misstaget att hänga upp hela ditt liv på en man. Nu vet du vad han är kapabel till. Vänner är för livet!

Om du nu har bestämt dig för att fortsätta med den här killen och att det aldrig får hända igen så tror jag att det är viktigt att noga tänka igenom var gränserna går. 

Vad är ok och inte? Var går gränsen för att lämna? Är det ok med en knuff om du är tjatig och följer efter honom? Om du knuffar honom och han ger dig en örfil? Det kommer alltid finnas förmildrande omständigheter och ett skäl till att det blir som det blir och därför är det viktigt för dig att bestämma dig i förväg för var gränsen går. Skriv gärna ner det 

För det första så är det verkligen jättekonstigt att dricka alkohol på morgonen klockan 8. Hade väl varit bättre att ni städat klart, fixat en god lunch och tagit en öl till den?
Sen gick ju allt överstyr. 

Skulle inte stanna i det förhållandet.

Det är han förmodligen.  Men han kommer nog tassa på äggskal runt dig för att du inte ska börja provocera honom igen och han inte kommer kunna hantera det. Ni kommer nog ha en ansträngd relation framöver. Sök hjälp, terapi?

Jisses. 

Ni hotar varandra med otrohet (du) och mord/våld (han). Ni utövar sedan våld mot varandra, vare sig det är med öppen eller stängd hand så var det ni gjorde mot varandra lika mycket en våldshandling. Han börjar dricka till frukost. Ni flyttar in efter knappt ett halvår tillsammans. Ni verkar inte kunna lösa konflikter på ett konstruktivt sätt utan det verkar handla om att vinna mer än att lösa konflikten innan den eskalerar.

Det låter som ett recept för en lång och hälsosam relation. 

Nja, han vet ju att du stannade denna gång. Nästa gång finns andra förklaringar, antagligen tar du på dig skulden då också. Sedan blir det svårare att lämna, ju mer du investerar i denna relation. 

Bara det att du inte vågar berätta säger en del. Kommer du att väga be om hjälp nästa gång, när det kommer fram att det inte var en engångsgrej? 

Visste du att han hade detta i sig? Öldrickandet, hotet och knytnäven? 

Sedan är det tragiskt att du tycker att avsaknaden av fylledrickande och våld/hot räknas som ett perfekt liv, som är ouppnåeligt för dig.