Jag begriper verkligen inte riskvärderingen här. Röker i 15 år och gråter ett dygn över ev höga radonvärden. Använder ni teflonpannor? Bor ni bredvid någon större väg? Finns det en pappersindustri i närheten? Bor ni i ett nyetablerat område som byggts på gammal förorenad mark?
Sjävklart är det bra att undvika de gifter man kan men reaktionen är så sjukt överdriven. Var finns det kritiska tänkandet?
Jag grät såklart för att jag var orolig för barnen .. de har inte rökt i 15 år. Och när jag fick höra att värdena var över gränsen visste jag inte om de låg på 205 eller på 1000. Nu är ju antagligen värdena under gränsen i min lägenhet eftersom de ligger på 120 i lägenheten bredvid och då är det ingen fara men det hade jag ingen aning om när jag skrev inlägget.
När det gäller mig själv så vet jag redan att risken att jag drabbas av lungcancer senare i livet är hyfsat hög pga rökning, tyvärr känner man sig ofta ganska odödlig när man är 15 (det var då jag började). Ångrar såklart att jag började och inte slutade tidigare (och började igen efter första och andra barnet) men det är inte så mycket jag kan göra åt det nu.
Svaret är nej på alla frågor utom teflonpannor , vi bor långt från stora bilvägar.. och min sons pappa är ganska hysterisk med gifter , kemikalier , strålning osv så jag tror att barnen kanske får i sig mindre än snittet ändå.. men visst , det finns väldigt mycket som är farligare än radon , iallafall om det inte är skyhöga värden.
Nej, men du har rökt. Du kan ju inte inbilla dig att de inte påverkats av det även om du inte rökt inne.
Med tanke på vad du skriver tror jag inte din sambo är särskilt hysterisk vad gäller kemikalier, eller så är han inte påläst.