Varför är total tillit så viktigt i en relation?

Alla har någon grundtillit till andra människor. Jag litar mycket på andra människor men inte till den grad att jag är naiv. Har träffat många tjejer som varit alldeles för naiva och hamnat i ordentliga trubbel. Exempelvis bildat familj med en sexualbrottsling som visade massor av varningssignaler tidigt. I ett annat fall bara varit trevlig och hejat på en främmande man regelbundet. Det visade sig att han blev besatt av tjejen och försökte våldta henne.

Det är extremfall.

Men begränsar man sig till relationer så bygger man också mer tillit tillsammans. Det behövs speciellt när man hamnar i en relationskris när tilliten rubbas.  

Hanterar man kriser bra så kan det få tilliten att vara kvar eller till och med att växa. Jag har varit i två sådana relationer där vi kunde kommunicera om allt på ett bra sätt och varje samtal om jobbiga saker gav energi och stärkte relationen.

Men jag har även varit i en relation där kommunikationen var svår och den andra parten gjort de flesta misstag man kan göra när man kommunicerar: avleda till andra ämnen, dra upp gamla saker man gjort, använda personangrepp, håna, förlöjliga, vara fysisk, hota att göra slut, gå iväg under samtalet, osv.

Då har jag märkt att samtal kan förstöra tilliten.

Jag tror också att absolut tillit kan vara dumt i vissa fall. Rätt många relationer tar slut idag för man själv eller ens partner hamnar i för många olämpliga situationer där det ena leder till det andra. I USA sägs det att man behöver "nip it in the bud". Dvs knipsa av knoppen innan den blommar ut. I detta fall sätta stopp för olämpliga relationer innan de växer till något mer.

Lögner och att gå bakom ryggen på varandra är vanligare än man tror i relationer enligt en amerikansk undersökning ljuger 90% för sin partner. Det är nog mer nivån av det som är varierande.

www.allas.se/relationer/forskare-alla-ljuger---du-med/133188

Att gå bakom ryggen på sin partner kan vara många saker:

* Dölja att man spenderar pengar på något som kostar lite för mycket för att det ska vara acceptabelt i den gemensamma ekonomin.

* Dölja att man smygäter onyttiga saker fast man sagt att man slutat.

* Tjuvröka.

* Tjuvdricka.

* Luncha med en kollega man finner attraktiv och spännande utan att berätta för sin partner.

* Berätta om känsliga saker i relationen för en potentiell framtida partner. 

* Prata negativt om sin partner för en potentiell framtida partner.

* Flirta med andra i hemlighet fast man sagt till sin partner att man inte gör det.

För oss gick vi genom en tuff period där vi gled isär utan att prata om det. Sen upptäcktes svek och lögner. Där någonstans saboterades tilliten. I början var det väl jag som inte tog ansvar för mina svek och lögner även om jag erkände det.

Sen när vi sa att vi skulle arbeta på vår relation så upptäckte jag lögner och svek från hennes sida. Skillnaden här blev att hon aldrig tog ansvar för sin del. Hon blev istället aggressiv och försökte dölja mer saker. Det triggade igång något hos mig som jag inte varit med om tidigare. Och plötsligt fick jag ont i magen varje gång hon försvann in på toaletten med mobilen eller var borta i några timmar utan att berätta något om var hon skulle eller vad hon gjort. Sen var hon allmänt svår att prata med. Prat om vår relation slutade ofta med bråk.

Här menade vår terapeut att hon behövde öppna sig mer och berätta om saker som händer i hennes liv.

Gällande ätstörningar så har jag inte så stor koll. Tog det bara som ett exempel som brukar nämnas som ett svek i relationen. Sen är det en annan relation mellan barn och förälder och mellan två partners. 

Det handlade inte om övervikt i detta fall utan om att jag betett mig illa för flera år sedan. Men jag ångrade allt jag gjort och ändrade mig radikalt. Att det gick så snabbt att ändra mig berodde nog på att jag inte var mig själv när jag betedde mig illa.

Och för hennes del så handlade det om att hon inte ville prata med mig om vår relation och mig fast vi gick i parterapi. Istället så valde hon att prata i hemlighet om vår relation och negativt om mig med en kille hon varit väldigt intresserad av för länge sen samt sitt ex. Sen ljög hon om det vid flertalet tillfällen innan jag upptäckte det. Och de träffades lite i smyg men jag upptäckte det nästan på en gång efter det. 

Hon tyckte inte att hon gjort något fel utan skyllde på mig att hon valde att prata med dem. Det var också mitt fel att hon ljög om det enligt henne.

Att hon tog 0 ansvar för sina handlingar förstörde mycket. Istället började hon bete sig mer suspekt.

Det går åt rätt håll nu iaf men mer vet jag inte.