Fått mitt 5:e tidiga missfall nu :( Vi orkar snart inte mer. Har testat olika mediciner men inget har funkat. Missfallsutredning har inte visat något. Någon mer som är i samma situation? Eller någon som har solskenshistorier? Vet inte hur vi ska gå vidare.
Hej,
Också fått många missfall, har ett barn sedan innan missfallen. Provat på ivf flera omgångar för att, som de säger, maximera utgången. Det funkade inte, blev gravid men fick missfall igen. Började på akupunktur och fått behandling med kortison, levaxin m.m. är nu gravid i v 24. Innan dess en graviditet som var trisomi13 och 5 missfall i v 10-12.
Vet inte vad jag ska säga mer än att jag verkligen är ledsen för er skull. Det är så hemskt att gå igenom det en gång, för att inte tala om upprepade gånger.
Tillslut blev jag sjukskriven på heltid, har inte börjat jobba än 1 år senare. Hade heller inga orsaker förutom att min ålder började krypa uppåt.
Men det går, om de inte hittat ngn orsak måste det ju funka!
Hej,
Också fått många missfall, har ett barn sedan innan missfallen. Provat på ivf flera omgångar för att, som de säger, maximera utgången. Det funkade inte, blev gravid men fick missfall igen. Började på akupunktur och fått behandling med kortison, levaxin m.m. är nu gravid i v 24. Innan dess en graviditet som var trisomi13 och 5 missfall i v 10-12.
Vet inte vad jag ska säga mer än att jag verkligen är ledsen för er skull. Det är så hemskt att gå igenom det en gång, för att inte tala om upprepade gånger.
Tillslut blev jag sjukskriven på heltid, har inte börjat jobba än 1 år senare. Hade heller inga orsaker förutom att min ålder började krypa uppåt.
Men det går, om de inte hittat ngn orsak måste det ju funka!
Jaa känns verkligen orättvist :(
Åh! Håller alla tummarna för dig <3 Vilken vecka är du i?
Hur hög dos Prednisolon äter du? Fick du utskrivet av läkare?
Vi har tagit en paus nu men tänkte kontakta Fertilitetplus om några månader när vi är redo igen. Funderar på att käka fler vitaminer (både jag och mannen) fram tills dess. Äter du några vitaminer?
Håller tummarna! Du får gärna återkoppla här hur det går :) Förstår! Gjorde exakt samma när jag testade Prednisolon förra gången, men funkade inte för mig ändå, åt dock 10 mg från plus. Började du äta det via plus eller innan? Har du bokat in något ultraljud?
Precis! Dock har jag ätit prenatal Multivitamin innan (Thorne som sägs vara bra och innehåller det mesta) men osäker på om det innehåller tillräcklig mängd. Får jämföra lite.
Håller med, men samtidigt i denna situation är med redo att testa nästan vad som helst utanför det vanliga inom vården. Man blir trött på alla som inte förstår, och dem hade säkert gjort likadant :)
Håller tummarna! Du får gärna återkoppla här hur det går :) Förstår! Gjorde exakt samma när jag testade Prednisolon förra gången, men funkade inte för mig ändå, åt dock 10 mg från plus. Började du äta det via plus eller innan? Har du bokat in något ultraljud?
Precis! Dock har jag ätit prenatal Multivitamin innan (Thorne som sägs vara bra och innehåller det mesta) men osäker på om det innehåller tillräcklig mängd. Får jämföra lite.
Håller med, men samtidigt i denna situation är med redo att testa nästan vad som helst utanför det vanliga inom vården. Man blir trött på alla som inte förstår, och dem hade säkert gjort likadant :)
Det gör jag :) Jag började äta vid ägglossning, och började med 10mg och sen någon vecka efter pluset så ökade jag till 15mg. Har ett bokat UL om 2 veckor, då är det vecka 9. Jag är inskriven på spec-MVC (pga ökad risk för blodproppar, inte upprepade missfall), så ska göra ultraljudet där. Nästan alla tidigare missfall har upptäckts på ultraljud så det är en stressande situation. Både vill att tiden ska gå snabbt dit men blir stressad av bara tanken.
Verkligen! Känner mig ändå lite hoppfull att det ialf finns behandling i Sverige (Fertilitetplus) om man vill testa. Och försöker tänka positivt men det är såklart inte lätt. Vår läkare där vi gjort utredning menar ändå att det gäller att orka fortsätta försöka, för tillslut bör det fungera men ja, det är så svårt.
Var bor ni? Har ni fått bra hjälp av någon läkare? Jag tycker man hamnar lite i ett ingenmansland i vården, det är svårt att få hjälp och rätt hjälp, och någon som liksom följer ens resa kontinuenligt.
Det gör jag :) Jag började äta vid ägglossning, och började med 10mg och sen någon vecka efter pluset så ökade jag till 15mg. Har ett bokat UL om 2 veckor, då är det vecka 9. Jag är inskriven på spec-MVC (pga ökad risk för blodproppar, inte upprepade missfall), så ska göra ultraljudet där. Nästan alla tidigare missfall har upptäckts på ultraljud så det är en stressande situation. Både vill att tiden ska gå snabbt dit men blir stressad av bara tanken.
Verkligen! Känner mig ändå lite hoppfull att det ialf finns behandling i Sverige (Fertilitetplus) om man vill testa. Och försöker tänka positivt men det är såklart inte lätt. Vår läkare där vi gjort utredning menar ändå att det gäller att orka fortsätta försöka, för tillslut bör det fungera men ja, det är så svårt.
Var bor ni? Har ni fått bra hjälp av någon läkare? Jag tycker man hamnar lite i ett ingenmansland i vården, det är svårt att få hjälp och rätt hjälp, och någon som liksom följer ens resa kontinuenligt.
Okej, det är ju bra! Hoppas att det funkar!
Ja, man får testa en del samtidigt som man ju inte vet om det funkar ändå tillsist och vad som egentligen var problemet. Vet inte hur mycket pengar man orkar lägga oxå och på vilka saker.
Vi bor i Göteborg men tycker ändå vi fått dåligt hjälp och stöd i detta. Ingen som riktigt följer upp en som du säger. Vart bor ni?
Okej, fick oxå levaxin efter mycket tjat då mitt TSH låg ca 2. Men har antikroppar mot sköldkörteln med så då vill jag bara säker.
Okej, känns som att alla vitaminer påverkar olika på alla. Så svårt att veta om det är värt att lägga pengar på.
Ja, sjukt hopplöst och när alla andra får barn, 1, 2 och till och med 3 barn. Och vi inget barn alls. Man känner sig ensammast. Tack för omtanken <3
Okej, det är ju bra! Hoppas att det funkar!
Ja, man får testa en del samtidigt som man ju inte vet om det funkar ändå tillsist och vad som egentligen var problemet. Vet inte hur mycket pengar man orkar lägga oxå och på vilka saker.
Vi bor i Göteborg men tycker ändå vi fått dåligt hjälp och stöd i detta. Ingen som riktigt följer upp en som du säger. Vart bor ni?
Nej precis, det finns ju mängder av olika saker att testa men ändå ingen orsak till varför det inte går..
Vi bor också i Gbg. Har ändå fått bra hjälp av en klinik i Gårda, men inte riktigt något kontinuerligt efter att utredningen är klar.
Har en kompis som gått igenom ungefär samma, 4 missfall på rad men nu har dom fått sin dotter. Det ger ju ändå hopp :) Önskar er all lycka till, håller tummarna att det går vägen nästa gång.
Nej precis, det finns ju mängder av olika saker att testa men ändå ingen orsak till varför det inte går..
Vi bor också i Gbg. Har ändå fått bra hjälp av en klinik i Gårda, men inte riktigt något kontinuerligt efter att utredningen är klar.
Har en kompis som gått igenom ungefär samma, 4 missfall på rad men nu har dom fått sin dotter. Det ger ju ändå hopp :) Önskar er all lycka till, håller tummarna att det går vägen nästa gång.
Jaa precis!
Känner oxå att man får hjälp men efter utredningen sedan tar det slut.
Ja, älskar solskenshistorier, det ger verkligen hopp. Det är mer när man börjar få upp mot 6 missfall som det känns som det är färre som lyckas :( Men det gäller att bara våga fortsätta.
Jaa precis!
Känner oxå att man får hjälp men efter utredningen sedan tar det slut.
Ja, älskar solskenshistorier, det ger verkligen hopp. Det är mer när man börjar få upp mot 6 missfall som det känns som det är färre som lyckas :( Men det gäller att bara våga fortsätta.
Ja, hade så önskat att det fanns någon annan typ av vård där man fick uppföljning och stöttning. Nu kan jag känns mig helt handfallen i vem jag ens ska kontakta om det är frågor eller vad man kan göra mer.
Verkligen. Önskar så mycket att man själv får vara den där himla solskenshistorian någon gång. Håller tummarna för oss Båda. Om denna graviditet inte skulle gå vägen så vill jag ändå fortsätta försöka, min sambo känner annorlunda och vet inte hur länge han orkar. Jag förstår honom fast ändå verkligen inte. Det är svårt.
Ja, hade så önskat att det fanns någon annan typ av vård där man fick uppföljning och stöttning. Nu kan jag känns mig helt handfallen i vem jag ens ska kontakta om det är frågor eller vad man kan göra mer.
Verkligen. Önskar så mycket att man själv får vara den där himla solskenshistorian någon gång. Håller tummarna för oss Båda. Om denna graviditet inte skulle gå vägen så vill jag ändå fortsätta försöka, min sambo känner annorlunda och vet inte hur länge han orkar. Jag förstår honom fast ändå verkligen inte. Det är svårt.
Precis! Hade verkligen behövts.
Håller med! Man vill verkligen lyckas, man är värd det. Känner lite likadant med min sambo, vet inte heller hur länge han orkar till.
Precis! Hade verkligen behövts.
Håller med! Man vill verkligen lyckas, man är värd det. Känner lite likadant med min sambo, vet inte heller hur länge han orkar till.
Verkligen.
Har ni pratat om det du och din sambo? Tycker det är svårt och jag känner mig stressad att detta kanske är ?sista försöket?. Så mycket känslor att gå igenom detta, på alla nöjliga olika sätt.
Verkligen.
Har ni pratat om det du och din sambo? Tycker det är svårt och jag känner mig stressad att detta kanske är ?sista försöket?. Så mycket känslor att gå igenom detta, på alla nöjliga olika sätt.
Vi var väl pratat om det lite grann, vad som händer om vi inte lyckas. Men samtidigt känner jag att vi inte är där ännu. Det enda vi vet är att vi vill vara tillsammans.
Vi har tagit en paus nu på några månader och jag tror att det gör oss gott, att man då orkar sedan igen. Förstår precis vad du känner. Har ni pratat om det?
Vi var väl pratat om det lite grann, vad som händer om vi inte lyckas. Men samtidigt känner jag att vi inte är där ännu. Det enda vi vet är att vi vill vara tillsammans.
Vi har tagit en paus nu på några månader och jag tror att det gör oss gott, att man då orkar sedan igen. Förstår precis vad du känner. Har ni pratat om det?
Ja, samma här. Jag tycker det är jobbigt att prata om, och vi är inte där än. Men det kan oroa mig att vi kanske vill/orkar olika mycket, men försöker att inte hamna där för mycket i tankarna (även om det är svårt ibland såklart).
Det låter sunt att få en paus och hitta orken, det tar verkligen på en att vara i detta. Och kunna börja sen igen med ny kraft :) Jag tror det är svårt för dom som inte själva gått igenom det att kunna förstå.
Vi var på vårt ultraljud igår och fick se hjärtslag. Kan knappt förstå det. Är fortsatt väldigt orolig men försöker landa i att just nu ser det bra ut. Och vara förstående mot mig själv att det inte är konstigt att oron gnager i en.
Hej!
Beklagar verkligen ❤️ vet hur tufft det är. vi gick igenom 4 missfall innan vi fick vårt andra barn!
det finns hopp och väldigt mycket solskenhistorier där ute. Ge inte upp ❤️❤️ Håller alla tummar och tår för er!!