Har du varit ditt bästa jag, men andra sa att du inte

Nej. Jag är mitt bästa jag och har alltid varit tillräcklig. Vad andra tycker lägger jag ingen som helst energi på, Du borde prova det.

Hur vet jag om jag varit mitt bästa jag?

Ja. 

Och det är anledningen till att jag brände ut mig fullständigt.  

Vet inte. Jag själv kände att jag var det. Jag hade jobb, var i jättebra form, inte varit i så bra form på många år, jag hade bra självkänsla och bra självförtroende.

Nej. Men jag skulle ta det som en hint, inte som att det blir bättre om jag dessutom gnäller i oändlighet.
De kan ju ha haft rätt.

jaha? Hur många gånger ska du upprepa samma fråga? kommer du må bättre idag om du fortsätter älta? Eller vad behöver du göra för att må bättre idag och även må bättre imorgon? 

vad spelar våra svar för roll när du ändå inte vill lyssna, höra och förstå?

Japp. Varenda dag hela min barndom. Det är så att väx upp med en mamma som mobbar, skolkamrater som mobbar och lärare som mobbar. 

Ja, jag har varit mitt bästa jag och är mitt bästa jag. Jag har inte fått några indikationer på att någon tycker att jag är misslyckad på något vis. Jag har inte varit arbetslös sedan jag var 19. Jag har ett hus jag trivs i, en kvinna jag älskar och vi har råd att göra det vi tycker är kul. Jag har lyckats om jag får säga det själv. 

Jag kan erkänna att jag förundras över hur hopplösa en del människor är och att de gör val i livet som jag själv aldrig skulle göra. Men det håller jag för mig själv såklart. 

Ja det har jag vart många ggr med syrran. Liksom verkligen ansträngt mig efter hennes önskemål. Inga åtsittande kläder så inte hon får ätstörningar och självskadar pga min kropp, inte gäspa och sträcka mig, inte sträcka på mig för att sätta håret i hästsvans, axlarna fram så att jag inte putar med brösten, krumma lite med ryggen så att inte stjärten putar ut, absolut inte ha stjärten i riktning mot hennes pojkvän så att han kan titta på den och hon mår dåligt av det. Inte äta glasspinne, korv eller banan i närheten av hennes pojkvän. Finns hur många regler som helst men hon blir ändå sur på mig 

Självklart! Det finns alltid folk som har behov av att höja sig över andra.

Jag är ofta mitt bästa jag. Är sällan ur balans. Jag upplever att de flesta som känner mig, gillar mig. Men för mina föräldrar och för någon enstaka pojkvän genom livet var det absolut inte tillräckligt. Jobbigt när jag var ung och jagade deras kärlek, men nu är jag bara glad att inte ha dem i mitt liv.

Varför lyssnar du på dem?
Varför går du inte vidare?

Ja absolut. Ibland känns det till och med som att vissa människor stör sig som mest och slänger mest tråkiga kommentarer när det går som bäst för en. Jag tror att det handlar om missunnsamhet, något som inte fungerar i deras liv som gör att de känner att de vill sänka en när man själv mår bra. 

Jag tar såklart illa vid mig när människor är missunsamma och säger elaka saker men har börjat försöka att utesluta sådana människor i mitt liv. Omge mig av människor som gläds åt mina framgångar och som blir glada av att se mig må bra. 

Att inte ta åt sig av elaka kommentarer är ganska svårt men jag tror att man med lite övning iallafall kan bli bättre på att låta det rinna av en. 

Försöka tänka på de fina människorna man har i sitt liv istället och försöka bli vän med sig själv och bara låta de där andra människorna bli statister som egentligen inte betyder så mycket.

Jag hoppas att du också har fina människor i ditt liv Kaffedraken <3 Kram på dig

Är syrran ihop med nån jävla fisk eller nåt?