Ni som är långtidssjukskrivna för ångest/depression, skäms ni inte?

Jag skulle kunna börja med att skriva något nedsättande om att jag har svårt att ta folk på allvar när de stavar så erbarmligt dåligt. Hur är det ens möjligt när det finns ordlistor och rättstavningsprogram som man kan använda om man har sådana svårigheter.
Men jag skippar det med tanke på att det är lätt att göra misstag själv.
Det vet man om man har fått lite mer insikt i att livet inte alltid blir som man trodde eller planerade.
Hoppas att du själv får den insikten och detta innan du själv eller nån i din omgivning drabbas av utmattning eller utbrändhet!