Ni som är långtidssjukskrivna för ångest/depression, skäms ni inte?

Säger att man är insatt / skriver saker som visar på hur dåligt insatt man är.

Ooookej.

Hej, alla cancersjuka, lungsjuka, magsjuka, benbrottsdrabbade, allergiker, osv osv osv som är långtidssjukskrivna, skäms ni inte?

..... 
.... 
.... 

Varför får folk hela tiden för sig att hjärnan inte är en del av kroppen? 

Jag skulle kunna börja med att skriva något nedsättande om att jag har svårt att ta folk på allvar när de stavar så erbarmligt dåligt. Hur är det ens möjligt när det finns ordlistor och rättstavningsprogram som man kan använda om man har sådana svårigheter.
Men jag skippar det med tanke på att det är lätt att göra misstag själv.
Det vet man om man har fått lite mer insikt i att livet inte alltid blir som man trodde eller planerade.
Hoppas att du själv får den insikten och detta innan du själv eller nån i din omgivning drabbas av utmattning eller utbrändhet!

Jag är sk sjukpensionär. Depression och ångest är en del av det, men inte allt. Jag skäms inte för att jag är sjuk, nej. Men jag kan ju säga att inställningar som TS, och jag stöter tyvärr på det ofta, inte hjälper ett dugg utan får mig snarare att må sämre. 

Jag klarar precis livet utan jobb. De flesta skulle inte kalla det ett roligt liv, men allt utanför min vanliga vardag gör mig sjukare på alla sätt. Exempelvis, i morgon ska jag på ett läkarbesök. Det kommer ta svårt på mig och jag kommer gissningsvis inte klara att gå ur sängen igen förrän tisdag eftermiddag. Sist jag var och handlade saker jag verkligen behövde i Kungens Kurva, vinterkläder, och lampor på Ikea bla, var jag där i 2,5 timme och när jag kom hem orkade jag precis lägga upp ett litet lager ätbart och dricka på nattduksbordet och sen somnade jag, sov i 14 timmar, spenderade hela näst dag i sängen förutom att gå på toa, och kom ur sängen först vid lunchtid dagen efter det.

Märker du det om du träffar mig? Nej, självklar inte. Jag är glad och trevlig och kämpar för att du inte ska tyngas av mitt dåliga mående. Även om du skulle träffa mig i egenskap av vårdpersonal relaterat till det som jag blev sjukpensionär för. 

Om du jobbar med personer med psykisk diagnos borde du ha sovit dig igenom utbildningen? 

Du kan inte förstå att det finns en problematik bakom folks utmattning?  Problematik som kallas diagnoser? Känns det bekant?  PTSD , Autism, Aspergers syndrom,  bipolär,  adhd, add, generellt ångestsyndrom och inte att förglömma alla fysiska sjukdomar som kan ge utmattning... 

Eller hur kommer det sig att du är så okunnig om vad dessa diagnoser kan göra med folk?

Jag har Aspergers syndrom och den diagnosen gör att jag är oerhört känslig för intryck av alla dess slag och gör att jag hamnar i meltdowns och shutdowns väldigt ofta och det i sin tur gör att jag ofta blir utmattad. Jag har varit sjukskriven i åratal i perioder men ändå jobbat och fostrat barn osv. Men till sist går det inte längre. Nu senast var jag sjukskriven i 2 år och jag blev inte friskare och jag blev inte bättre. Jag fick inse att jag inte ska jobba längre.  Jag är numera pensionär.  Vilket gör att jag nu kan använda min tid bättre och kan ta mina dåliga dagar när jag inte behöver jobba dagen efter . Du har ingen aning om vilket pris jag betalar för att gå på middag hos familjen en eftermiddag eller hur sjuk jag blir av en dag på museum med mina barn... 

Läste du hela mitt inlägg? Och sen när är allergiker och magsjuka långtidssjukskrivna i flera år?
Hjärnan är en del av kroppen men fungerar den för att ta hand om barn och gå på aktiviteter varje dag fungerar den för att jobba. punkt.

Har inga psykiska problem, eller jo, börjat få efter att ha varit arbetslös i 14 månader. Haft tre telefonintervjuer och ett Teamsmöte på den tiden.
Har extremt lång erfarenhet av mitt yrke men är nog tyvärr för gammal (57)
I min bransch vill man ha unga hungriga människor som  inget kan men är just unga och hungriga.Många jobb beskrivs som "ditt första säljjobb"
Jobbat i 35 år och kommer ju inte på tanke för sådana jobb.

Varför väljer man att skaffa barn när det innwbär ett heltidsjobn? Varför satsar man inte på att bli arbetsför istället för att låta staten försörja ens barn också? 

Jag har träffat folk med alla tänkbara diagnoser  ochh de du räknar upp ovan och det är OERHÖRT sällsynt som de invalidiserar för en hel livstid. Korta perioder på några veckor, visst. Därefter är det snarare pga sysslolösheten som det är svårt att komam tillbaka och inte diagnosen i sig. Det finns oerhört många möjligheter till anpassat arbete och att jobba så lite som 2 timmar per dag.

Om du tycker jag är okunnig, har du hört talas o det försäkringsmedicinska beslutsstödet? Där står det väldigt sällan att långa sjukskrivningar är motiverade.

Jag tycker du uttrycker dig extremt nedvärderande nu. 

Jag är själv bipolär, blivit utsatt för rejält med grova våldtäkter och utsatt för vanligt våld sedan 3 års ålder (som är dokumenterat, oklart när det började). 

Jag har däremot haft den ekonomiska möjligheten att bekosta egen behandling för sådär en halv miljon. Efter rejält med terapi står jag på fötterna och jobbar stenhårt. Jag har lärt mig att balansera mina skov också. Jag ser djupa depressioner som det faktiskt är lite som att ha influensa. Eller att någon har pollenallerg. Jag vet att jag i perioder ligger 1,5 månad och bara sover, att bara gå och kissa kan ta 6 timmar att bara få ner fötterna från sängen. Däremot accepterar jag det, det är bara att gilla läget. Har haft bipolär sjukdom i över 15 år nu och det är chill och inget jag ens går runt och tänker på längre. Nu har jag inte haft något rejält skov på 2,5 år. Frågan är om det beror på tur eller för att jag vet att nu börjar jag varva upp och då sänker jag mig själv och har strategier för att inte dra iväg fullständigt och sedan ser jag till att återhämta mig mycket. 

Har aldrig varit långtidssjukskriven. Men alltså jag skulle säga såhär. Gnäll inte på personer som är sjuka. Skäll på psykiatrin och undra hur man kan jobba i en sån rutten verksamhet?. Jag har erfarenheten av skattefinansierad psykiatri?. Jag skulle hellre hugga av en kroppsdel än att gå in på en vanlig psykiatrisk mottagning. Jag har byggt upp ett sjukvårdsteam själv som jag fått och får bekosta och det är så värt det?

Men jag fattar att detta är lyx och det gör det hela otroligt sorgligt. Att människor mår dåligt för det finns ingen sjukvård för dessa? 

 

Är du dum på riktigt eller låtsas du bara?