Inlägg från: TvillingmammaVästgöte |Visa alla inlägg
  • TvillingmammaVästgöte

    Adhd-diagnosernas ökning?

    Jag tror att en del av ökningen beror på den ökade stressen i samhället, som påverkar de gravida mödrarna negativt på olika sätt och som påverkar barnen negativt. Detta sker genom epigenetik, dvs att generna påverkas av stressen som barnet upplever under graviditeten, dvs moderns stress överförs på barnet och påverkar generna under graviditeten. Det finns idag mycket forskning och flera studier som visar detta, jag har skickat med några länkar för dem som vill veta mer. 

    Accumulating evidence suggests that psychological distress during pregnancy is linked to offspring risk for externalizing outcomes (e.g., reactive/aggressive behaviors, hyperactivity, and impulsivity). Prenatal Stress and Externalizing Behaviors in Childhood and Adolescence: A Systematic Review and Meta-Analysis (apa.org)

    Key findings reveal that prenatal stress can lead to a wide range of adverse outcomes in offspring, including neurodevelopmental disorders, emotional dysregulation, cognitive deficits, mood disorders, and an increased risk of psychopathological conditions. These effects' mechanisms involve epigenetic modifications, hypothalamic-pituitary-adrenal (HPA) axis dysregulation, neurodevelopmental alterations, inflammatory processes, and changes in brain structure and function. 
    Effects of Prenatal Stress on Behavior, Cognition, and Psychopathology: A Comprehensive Review - PMC (nih.gov)

    Frontiers | Prenatal maternal stress and offspring aggressive behavior: Intergenerational and transgenerational inheritance (frontiersin.org)
    Frontiers | Does Prenatal Stress Shape Postnatal Resilience? ? An Epigenome-Wide Study on Violence and Mental Health in Humans (frontiersin.org)

    Prenatal stress-associated epigenetic changes have also been linked to child health including internalizing problems, neurobehavioral outcomes and stress reactivity. 
     (PDF) Epigenetics of prenatal stress in humans: the current research landscape (researchgate.net)


  • TvillingmammaVästgöte
    AndreaBD skrev 2024-05-24 12:04:27 följande:
    Du har rätt i många punkter där. Specialklasser/-grupper - det är fråga om resurser. Och just nu sparas det extremt igen. 

    Dock märker vi i skolan, jag jobbar själv på högstadiet, att nivån blir lägre, dvs. eleverna klarar inte av lika mycket alls. Det som var självklart för 20 år sedan, som eleverna gjorde självmant då, kan man knappt få de att göra nuförtiden. 

    Varken det teoretiska och den traditionella katederundervisningen (som brukar fungera bättre för barn med NPF än grupparbete och att leta själv efter information) eller det mer kreativa egna kunskapssökandet fungerar bra numera.  Jag har jobbat ganska länge på en specialskola, men märker nu när jag är tillbaka på vanlig högstadium,  att nutidens elever inte gör mycket självmant.  Det börjar med : Ta med er böcker till lektion, öppna boken och titta i texten när jag går igenom texten, kolla upp orden i styckeordlistan när de själva jobbar med en text. 

    Jag har även fått frågan, om de måste böja verbet nu också, och jag sa då tydligt att man alltid måste böja verbet (gäller tyska nu). De tror när de är klara med en sak så behöver de detta aldrig mer. Och så är det ju inte.  Jag tror att det beror på allt det digitala, att de tittar på videon på 4- 5 minuter på youtube, De fokuserar 5 minuter, mer går inte. Det var inte så för 20 år sedan! 

    Kanske kan föräldrarna hjälpa till där också, och t.ex. titta på någon långfilm med barnen ibland, läsa högt även till äldre barn, där de lyssnar en längre stund. Att träna uthålligheten är en bra idé.

    Exakt sammma kan man läsa i tidningen Ämnesläraren, elevernas uthållighet rasar. Detta är riktigt farligt, men inte så många verkar bry sig. Lärarna talar om mer resurser i skolan, men det är ju vare sig problemet eller lösningen. 


    Barnens uppväxt och fostran måste föräldrarna ta ansvar för. Men starkare rekommendationer mot användning av sociala medier måste antagligen ges, som man nu gjort i Frankrike. 


    Och TikTok borde nog förbjudas, det är antagligen Kinas sätt att förstöra Väst, genom att sänka våra barns koncentrationsförmåga kommer ju Kina äntligen nå sitt mål på sikt, genom att ta över världsherraväldet från västmakterna. 

  • TvillingmammaVästgöte
    Anonym (högtolågt) skrev 2024-05-24 12:17:07 följande:
    Precis, och då är det ju fråga om det är diagnos eller om det är förändringen av skolan och samhället. 

    För 20 år sedan hade alla de fina reformerna från 90-talet fått ordentligt fäste.  Friskolereformen med alla negativa konsekvenser det har medfört. Även kommunaliseringen var genomförd och konsekvenserna av den började bli alltmer kännbara. Läroplanen och betygssystemet som infördes var även det helt etablerat och infört. Och allt detta har gjort den svenska skolan till den kanske sämsta i världen. Med barnen som de stora förlorarna. Och diagnoserna börjar skjuta i höjden. 

    Tik-tok har inte funnits så länge, men visst har även det påverkat barnens möjligheter till utveckling. Men jag tror att även de enorma barngrupperna på förskolan och den alltmer röriga skolgången påverkar barnen negativt. 

    Har dina elever böcker????

    Mina barn (som går i åttan, resp sista året på gymnasiet) har inte haft en enda bok sedan lågstadiet. Utan det har varit lösa blad, söka själv på nätet eller tom en lärare som kopierade en annan elevs anteckningar och använde som läromedel. De har knappt heller hållit en penna, utan allt har varit på I-pad, sedan lågstadiet.

    Och i min fina kommun så köpte man in I-pad till alla skolelever, men fick då slut på pengar och sparade då in på in alla specialpedagoger, kuratorer och annat löst folk som behövdes mindre än I-pads.
    I snitt ägnar barn mellan åtta och 18 år sju timmar om dagen åt nöjessurfande på telefon eller iPad. Så det är uppenbarligen knappast skolan som stressar barnen. Föräldrar måste sätta gränser för barnens mobilanvändare. Speciellt blir man ta telefonen på natten då många skolelever sover för lite. Kan ju vara en förklaring till deras låga koncentrationsförmåga och brist på uthållighet. 
  • TvillingmammaVästgöte
    Anonym (högtolågt) skrev 2024-05-24 12:17:07 följande:
    Precis, och då är det ju fråga om det är diagnos eller om det är förändringen av skolan och samhället. 

    För 20 år sedan hade alla de fina reformerna från 90-talet fått ordentligt fäste.  Friskolereformen med alla negativa konsekvenser det har medfört. Även kommunaliseringen var genomförd och konsekvenserna av den började bli alltmer kännbara. Läroplanen och betygssystemet som infördes var även det helt etablerat och infört. Och allt detta har gjort den svenska skolan till den kanske sämsta i världen. Med barnen som de stora förlorarna. Och diagnoserna börjar skjuta i höjden. 

    Tik-tok har inte funnits så länge, men visst har även det påverkat barnens möjligheter till utveckling. Men jag tror att även de enorma barngrupperna på förskolan och den alltmer röriga skolgången påverkar barnen negativt. 

    Har dina elever böcker????

    Mina barn (som går i åttan, resp sista året på gymnasiet) har inte haft en enda bok sedan lågstadiet. Utan det har varit lösa blad, söka själv på nätet eller tom en lärare som kopierade en annan elevs anteckningar och använde som läromedel. De har knappt heller hållit en penna, utan allt har varit på I-pad, sedan lågstadiet.

    Och i min fina kommun så köpte man in I-pad till alla skolelever, men fick då slut på pengar och sparade då in på in alla specialpedagoger, kuratorer och annat löst folk som behövdes mindre än I-pads.
    Vi köpte böcker till våra barn när de gick på högstadiet . Matteboken och även i naturkunskap. För de fick inte böcker i skolan. Hur skulle vi kunna hjälpa dem hemma utan bok? Men jag beställde jättefina böcker på nätet som förklarade matten på ett pedagogiskt sätt. 
  • TvillingmammaVästgöte
    Anonym (S) skrev 2024-05-24 12:54:21 följande:
    Visst, det är ohälsosam fritidssyssla, men det fråntar ju inte att fokuseringen på digitala verktyg i skolan minskar förmågan att skriva för hand, att koncentrera sig, osv. på PLATS I SKOLAN. 

    Det förvärras såklart av att barnen även använder plattor och datorer på fritiden, men att det liksom är en central del av undervisningen kan inte vara gynnsamt.

    Man läser på ett annat sätt på en skärm och i en bok, där läsning i bok är att föredra.
    Man lär sig också att stava bättre när man skriver för hand, men skolorna är ju liksom tvingade att lära barnen att använda plattor och datorer, enligt läroplanen. Det premieras enligt läroplanen, och ses som "pedagogiskt", vilka grunder de antagandena vilar på vet jag inte. 

     
    Nej, jag håller med, skolorna borde gå ifrån de digitala verktygen , åtminstone i de lägre klasserna.
  • TvillingmammaVästgöte
    Anonym (Hm) skrev 2024-05-24 13:00:17 följande:

    Okej, så är allas åsikter att skärmar enskilt skapat 15% ADHD-utfall bland pojkpopulationen eller har det här bara slagit över i en skärmar-är-skälet-för-precis-allt-ont- diskussion igen?


    Stress hos mödrar skapar epigenetisk förändring så att barnen blir mindre stresståliga.
    Barnen sover för lite.
    Familjerna är stressadeoch det påverkar också barnen 
    Barnen använder skärm sju timmar per dygn och trönar aldrigpå uthållighet och djupare koncentration.
    Skolan fungerar dåligt och barnen får inte böcker.
  • TvillingmammaVästgöte
    Anonym (högtolågt) skrev 2024-05-24 13:05:52 följande:
    Det är ju en god idé. Men eftersom undervisningen inte är baserad på avsnitt från en specifik bok, så blir det svårt att ha en bok som underlag. För vips utgår lärarens material från en helt annan källa, med annan inriktning.

    OCH att jag tycker att skolan ska hålla med rimligt arbetsmaterial i sin egen verksamhet. Eller, om föräldrarna ska köpa, då säga vilken bok som ska användas. 
    Jag tycker också att skolan skall tillhandahålla böcker. Det borde vara krav på det. 

    Men det går ändå att köpa böcker, om man som förälder har möjlighet och vill hjälpa sina barn. 
    Målen och kunskapskraven är ganska väl beskrivna och alla mattekurser och matteböcker innehåller samma sak.
    Möjligtvis kan kapitlen vara i olika ordning. Så just i matte , där kan man med fördel köpa bok om barnen inte får en. Om läraren håller på med ett visst område är det ju bara att titta i det kaptlet som handlar om just det området, det är ju inte svårt. Det var ju inte så att mina barn räknade i boken istället för i det material de fick på skolan. Vi hade boken som komplement, för att förklara och visa och räkna något typtal tillsammans. De böcker jag köpte var väldigt pedagogiska och bra. 
  • TvillingmammaVästgöte
    Anonym (högtolågt) skrev 2024-05-24 13:07:28 följande:
    Hur kommer du till den konstiga slutsatsen? Att det inte kan vara skolan som stressar bara för att det även finns andra faktorer som stressar? Eh?
    Jag tänker så här: Om man har tid att nöjessurfa i 7 h per dag , då ägnar man  inte mycket tid åt läxor och prov och är inte stressad av skolan i alla fall. Möjligtvis är man stressad av sina kontakter och sociala medier. 
    I Asien pluggar barnen normalt sett 7 h per dag, efter skolan, men svenska barn nöjessurfar 7h och känner sig stressade. 
  • TvillingmammaVästgöte
    Anonym (högtolågt) skrev 2024-05-24 14:27:14 följande:
    Var hittar du belägg för detta påstående, om att stressade mammor får stressade barn genom epigenetiska förändringar? 
    I ett tidigare inlägg lade jag in ett flertal länkar med studier kring detta område. Det finns mycket studier kring detta. 
  • TvillingmammaVästgöte
    TvillingmammaVästgöte skrev 2024-05-24 10:55:40 följande:

    Jag tror att en del av ökningen beror på den ökade stressen i samhället, som påverkar de gravida mödrarna negativt på olika sätt och som påverkar barnen negativt. Detta sker genom epigenetik, dvs att generna påverkas av stressen som barnet upplever under graviditeten, dvs moderns stress överförs på barnet och påverkar generna under graviditeten. Det finns idag mycket forskning och flera studier som visar detta, jag har skickat med några länkar för dem som vill veta mer. 

    Accumulating evidence suggests that psychological distress during pregnancy is linked to offspring risk for externalizing outcomes (e.g., reactive/aggressive behaviors, hyperactivity, and impulsivity). Prenatal Stress and Externalizing Behaviors in Childhood and Adolescence: A Systematic Review and Meta-Analysis (apa.org)

    Key findings reveal that prenatal stress can lead to a wide range of adverse outcomes in offspring, including neurodevelopmental disorders, emotional dysregulation, cognitive deficits, mood disorders, and an increased risk of psychopathological conditions. These effects' mechanisms involve epigenetic modifications, hypothalamic-pituitary-adrenal (HPA) axis dysregulation, neurodevelopmental alterations, inflammatory processes, and changes in brain structure and function. 
    Effects of Prenatal Stress on Behavior, Cognition, and Psychopathology: A Comprehensive Review - PMC (nih.gov)

    Frontiers | Prenatal maternal stress and offspring aggressive behavior: Intergenerational and transgenerational inheritance (frontiersin.org)
    Frontiers | Does Prenatal Stress Shape Postnatal Resilience? ? An Epigenome-Wide Study on Violence and Mental Health in Humans (frontiersin.org)

    Prenatal stress-associated epigenetic changes have also been linked to child health including internalizing problems, neurobehavioral outcomes and stress reactivity. 
     (PDF) Epigenetics of prenatal stress in humans: the current research landscape (researchgate.net)



    Upprepar dessa länkar då jag fick frågor om det är bevisat att moderns stress ger epigenetiska förändringar hos barnen som ger dem lägre stresstålighet, ökad aggressivitet och ADHD-liknande symptom. 

    Om det kan anses vetenskapligt bevisat kan jag inte svara på, det är ett relativt nytt forskningsområde. Men det finns i och för sig väldigt många studier som visar att Prenatal stress ger barn med olika typer av Behaviour issues. 

    Man har också bevisat att epigenetik fungerar genom ett jättestor studie på barn och barnbarn till kvinnor som svalt under belägringen av Amsterdam under andra världskriget. Det gav epigenetiska förändringar som ärvdes till barnbarnen och gav dessa sämre metabol hälsa. 

    Det tar alltid ett tag innan ny forskning blivit tillräckligt stark, att tillräckligt många studier genomförts så att det kan sägas vara det som vi kallar "vetenskapligt bevisat".  Från det till att det lärs ut på BVC tar det ännu längre tid.

    I Sverige är man också generellt väldigt restriktiv att ge någon typ av officiell information som på något sätt skulle kunna skuldbelägga mödrar. 
  • TvillingmammaVästgöte
    Anonym (Hm) skrev 2024-05-24 18:03:48 följande:
    Nu kanske vi inte ska gå efter Asien (vilken del av Asien menar du ens?) som perfekt modell heller. Den hetsen har ju sina medföljande problem också.
    Jag talar om östasien, Kina, Japan, Sydkorea och Singapore i första hand. Men även Indierna är mycket ambitiösa med studierna, de som satsar på utbildning.

    Men jag menar inte att våra barn skall plugga som koreaner och japaner. Men när nu barnen i snitt har tid att nöjessurfa 7 h per dag, då kan de ju knappast vara hårt belastade med skolarbete. 
  • TvillingmammaVästgöte
    AndreaBD skrev 2024-05-25 13:34:33 följande:
    Och framför allt så har många kvinnor förr i tiden haft mycket svårare levnadsförhållanden. Eller åtminstone - en del har haft det, och då fanns det inte hjälp att få som nuförtiden. De borde ha varit MER stressade DÅ. 

    Ja, men förr i tiden när det var fattigt och eländigt var barnen inte heller så intelligenta. Flynneffekten visar att IQ ökade dramatiskt för födelseåren 1930 till 1974 i Skandinavien och USA. Efter1974 började IQ att gå ner väldigt mycket i Skandinavien, men med en mindre negativ förändring i USA.  


    Nu minskar också koncentrationsförmågan i Sverige bland barnen och ADHD ökar lavinartat. ADHD kan man ju se som toppen på isberget. Lärare larmar ju nu om att koncentrationsförmågan hos eleverna fallit dramatiskt och generellt. De som drabbas värst får då ADHD diagnos. 

  • TvillingmammaVästgöte
    Tow2Mater skrev 2024-05-25 13:21:59 följande:
    Isåfall är ju teorin om att stress hos gravida kvinnor kan bidra till ADHD liknande symptom inte direkt del av varför det ökat. Det har ju då alltid funnits. Det tycker man ju att forskare borde beakta i det de forskar om (och det kanske de gör?)
    Stressen har definitivt ökat. Det finns många studier från USA som visar att barnen påverkas negativt när mamman har kvalificerade och stressfylld jobb, som läkare, under graviditeten. Förr hade kvinnor enklare jobb eller var hemmafruar. 
  • TvillingmammaVästgöte
    Anonym (Hm) skrev 2024-05-25 15:25:07 följande:
    Fast hemmafruarna gick ju på Vakuum så helt ostressade var de ju inte...

    Det tror jag inte att de flesta gjorde? 


     Men visst kan man vara stressad av allt möjligt. Stress beror ju inte bara på omständigheter utan hur man hanterar omstöndigheter.

    Men det är skrämmande idag hur kvinnor stressar och mår dåligt. Kvinnors sjukskrivningar för stress ökar lavinartat i Sverige och de unga kvinnorna och flickorna rapporterar också för varje år ökad  stress och psykisk ohälsa. 

  • TvillingmammaVästgöte
    Anonym (högtolågt) skrev 2024-05-24 16:04:56 följande:
    En artikel som delats i en annan tråd, med mycket intressant info om hur skolan fallerar och slår ut eleverna. Ibland undrar jag om folk ens är medvetna om hur läroplanen och betygskriterierna ser ut? Och hur de påverkar en hel generation barn som utsätts för dem.

    www.dagenssamhalle.se/samhalle-och-valfard/skola/dagens-skola-ar-inte-for-alla-barn/

    Att betygssystemet från 2011 ställer högre krav på kognitiva förmågor är ingen nyhet. I styrdokumenten utkristalliserar sig fem övergripande förmågor -The Big 5: 
    1. Analysförmåga, t.ex. att beskriva orsaker och konsekvenser. 
    2. Kommunikativ förmåga, till exempel att framföra och bemöta argument. 
    3. Metakognitiv förmåga, till exempel att lösa problem med anpassning till en viss situation. 
    4. Förmåga att hantera information, till exempel att kritiskt granska en text. 
    5. Begreppslig förmåga, till exempel att relatera språkliga begrepp till varandra.

    Man kräver även dessa förmågor till analys och metakognitiv förmåga innan barnens hjärnor ens är mogna att ha de förmågorna. Med risk att många ger upp innan de ens fått chans. Och då kanske de tvingas till att få en diagnos för att få anpassningar, även fast de skulle klara skolan om skolan var mer rimligt uppbyggd. 

    Det som vi behöver är en enklare väg för dem med lägre teoretisk begåvning, som det fanns förr med allmän kurs i matematik och engelska och sedan en tvåårig yrkesutbildning.
    Vi kan inte sänka nivån generellt, då tappar vi våra begåvningar som vi behöver för att konkurrera på världsmarknaden. I SVD lördag skriver en professor i Lund att exempelvis endast en av tjugo sökande till en doktorandtjänst i biomedicin i Lund är av svensk nationalitet. Och att vi är på väg att få en internationell engelsktalande kunskapselit i Sverige.


    Sverige sjunker i internationella jämförelser för forskning. Vi måste satsa ännu mer  på kunskap och avancerad högre utbildning, vi kan inte sänka kraven för dem som skall studera.
    Men det bör finnas en väg för de som vill arbeta praktiskt också, de behövs lika mycket i samhället .

  • TvillingmammaVästgöte

    Äldre föräldrar är också en förklaring till att ADHD ökar. Om pappan är 45 är risken för ADHD 13 gånger högre än om pappan är 24 år. Ju högre ålder på pappan, ju högre risk..

Svar på tråden Adhd-diagnosernas ökning?