Betyg i 6an

Betygen är väl mer för att ge en indikation på var barnet ligger på kunskapsnivån i den åldern? Däremot tycker jag att oviljan till att göra jobbet är viktigare än vad betyder blir i sexan. Är barnet inte berett att träna på det som låda ut i skolan som 12-åring lär problemen vara större som femtonåring och än mer på gymnasiet och då spelar de faktiskt roll på riktigt. 

Småsyskonet i 4an tar mer eget ansvar för sina läxor så jag håller med, börjar bara bli uppgiven när det gäller att alltid behöva tjata 

Dom flesta barn i årskurs 6-7 tycker skolan är jobbig. Det krävs disciplin med läxor även om man inte vill. Köp inte heller läget som du gör med att hen inte gillar att få läxan via ipad. Om du håller med så legitimerar du bara hens dåliga attityd till att lära sig saker. Skolan är jobbig ibland, men man behöver göra saker som är jobbiga. Om hen inte gillar att få läxorna via ipad så får hen klura ut ett sätt att lösa detta. Prata med läraren.

6:ans betyg är inte viktiga i sig. Men det är en språngbräda till en framtid där betygen spelar stor roll. Det är inte många som kan gå från samtliga E till toppbetyg i 9:an tex.

Attityden är som den ska hos en 12-13åring. Det är disciplinen som inte finns där.

Inte ett skit. Betygen är viktiga vid väldigt få tillfällen i livet, och första gången för ditt barns del är i åk 9 när det ska sökas till gymnasiet.

Dessa skärmar är ett rent sattyg. Man lär sig dessutom sämre om man använder skärmar än papper och penna! Det finns gott om forskning kring det. Försök ändå hitta motivationen i annat än betygen, för det viktiga är ju att hitta glädjen och nyttan av det man lär sig, oavsett ämne.

En sak till om betygen däremot... De följer ju med till nästa stadie och det förmedlar en bild av eleven som kan bli missvisande. En elev med låga resultat blir tyvärr sedd som att hen kommer med svårigheter i lärandet, även om det kanske inte är så. Det första intrycket tar ett bra tag att arbeta bort. Så för den sakens skull om inte annat så kan det ändå vara värt att försöka få till hyfsade betyg i åk 6 också.

Barn är olika här. Vi har ett som är helt självgående med läxor och organisation och ett som inte är det. Hos oss så gör man läxan, även om det innebär att en förälder behöver sitta bredvid och peppa och hjälpa till.

Jag tror att det är särskilt viktigt om barnet har det lite kämpigt i något ämne. Bara man får till några bra uppgifter och resultat så brukar självförtroendet vända uppåt igen och fler goda resultat kommer med av bara farten. Det farligaste är om de blir kvar i tron att de inte fattar och kan. 

Och försök att bryta tjatet. När det har blivit till en förhandling där ni tjatar och hen bara inte gör det så är det dags för lite förändring. Sätt av en läxtid, tex, då ni sitter med, eller inför en klar och tydlig logik med först läxa, sedan frihet att göra vad hen vill, som att träffa kompisar, spela något spel eller vad det nu kan vara.

Funkar inte iPad-läxor trots att ni ger dem en ärlig chans så be läraren om hjälp. Antingen kan läraren ge er läxan i ett annat format eller kanske gå med på att ni pluggar in samma sak på eget sätt. Uppmuntra ditt barn att tala för sin sak, för det är en ovärderlig kunskap, men stötta så att hen känner att ni backar upp och står på samma sida. 

Betygen är inte viktiga alls  i sexan. Det kan skada hans studieintresse att fokusera på dem. Detviktiga är att han hängervmed och har godkänt.
Jag började inte prata med barnen om betyg förrän i nian. Det är inte bra att fokusera på betyg för tidigt, det dödar lätt intresset för kunskaperna och skolarbetet.

Jag har en kille som börjar sexan i höst och ser fram emot att få betyg. Vi har varit ganska strikta med läxor från start och har alltid vara nog med att "när man pluggar inför ett test eller förhör så siktar man på alla rätt", sen om man har några fel så är det också ok.

Jag förklarade det för min son för ett par år sedan att det är lite som ett tv-spel, man måste hela tiden levla upp med kunskap för att senare kunna möta bossarna, samt att han ska känna efter hur skönt det är när man sätter sig vid ett prov och känner "det här kan jag". Den retoriken har han köpt rätt bra.

Det KAN vara väldigt jobbigt i högstadiet att komma ikapp med betygen, hitta motivationen och en väl fungerande studieteknik om han inte har fått bukt med det.
Han har nu ett par år på sig att komma ikapp eller så gör han inte det.
Min dotter var själv nyfiken och var väl insatt i olika skolors intagningspoäng till olika gymnasieutbildningar i tidig ålder och visste vad hon skulle sträva mot och insåg tidigt hur mycket det skulle krävas av henne och vilka betyg hon behöver.
Alla är ju inte så men kanske det kan vara en motivation?
En kompis till henne som inte är intresserad av högskola i framtiden vill bli något inom ett yrkesprogram som inte kräver lika höga poäng utan mer efter hennes ork och förutsättningar.
Brukade även när de första betygen kom säga att det märks vilka ämnen hon gillar.
Hon svarade att det var lärarna som var så bra på att förklara och inspirera!
Kan ligga mycket i det.
Att vara en bra medmänniska är viktigare än alla A i världen.
Alla kan bli något, vissa väldigt tidigt i livet, andra senare.

Vi förhör, skriver av engelskaglosorna till papper eftersom de bara får dem online, ber att få hem bok eller kopior från boken inför prov. Ungen kommer alltså inte undan läxorna bara för att hen inte gillar formatet med ipad (det är ofta frågor-svar och vi har några skräckexempel på när bristen på sammanhang resulterar i att svaren är rent felaktiga)