Hur gör man?

Hm himla svårt!

Äktenskap fyller en funktion i såna här lägen. Om en man friar vet man att det betyder att han avser att leva livet ihop och att han vill dela på sina tillgångar. 

Alla såna här arrangemang som du beskriver att ni har känns inte riktigt rätt för mig, eftersom det ändå för mig signalerade att det inte finns en långsiktig tanke..

Att pengarna inte ska gå till dina barn tex? Om ni ska leva resten av era liv ihop, kommer han då inte älska dem nästan som om det vore hans egna? Att han direkt tänker att han inte vill att dina barn ska få del av hans ekonomiska framgång, trots att han inte har egna barn z känns inte riktigt bra för mig...

Jag har väl inget förslag... Jag tycker nog vara att vid stor skillnad såhär så blir det så konstigt att inte ha gemensam ekonomi om man satsar på att leva ihop långsiktigt... Jag kanske är gammaldags..

Det är relativt vanligt att många ser sin partners barn som sina efter många år ihop.
Att han redan nu verkar ha bestämt sig för att han inte kommer känna så tycker jag känns som en konstig inställning, samtidigt som man köper hus med avsikten att leva ihop.

Hm himla svårt!

Äktenskap fyller en funktion i såna här lägen. Om en man friar vet man att det betyder att han avser att leva livet ihop och att han vill dela på sina tillgångar. 

Alla såna här arrangemang som du beskriver att ni har känns inte riktigt rätt för mig, eftersom det ändå för mig signalerade att det inte finns en långsiktig tanke..

Att pengarna inte ska gå till dina barn tex? Om ni ska leva resten av era liv ihop, kommer han då inte älska dem nästan som om det vore hans egna? Att han direkt tänker att han inte vill att dina barn ska få del av hans ekonomiska framgång, trots att han inte har egna barn z känns inte riktigt bra för mig...

Jag har väl inget förslag... Jag tycker nog vara att vid stor skillnad såhär så blir det så konstigt att inte ha gemensam ekonomi om man satsar på att leva ihop långsiktigt... Jag kanske är gammaldags..

Det är inte samma sak som ett gemensamt boende. Det är inte ett problem att hon har barn sen förr. Hennes barn ärver henne.

Och du vill väl att TS ska vara lika klok och se om sitt eget i första hand, eller?

Något som tydligt framgår är att han är vinnaren i upplägget. Han står för ägandet och får maten ordnad, behåller bonusen och får det betydligt bättre än om han skulle bo själv. 

I det långa loppet då indikerar upplägget en inarbetad orättvisa i förhållandet, även maktmässigt, i det avseendet att teamkänslan kommer att utebli. Och till syvende och sist, varför har man ett förhållande egentligen? Bara för att gå vinnande ekonomiskt som han gör ur det hela? Eller är det för att skapa ett liv tillsamman? 

Hon och han borde arrangera ett boende med rättvist ägande, åtminstone. Nu anser jag att även bonusen borde fördelas, men alla håller väl inte med där.

Varför är du arg?
Han lägger pengar på något som har ett värde, hon går tomhänt från en separation. De får lika mycket pengar (förutom bonusen) Det är en klassisk kvinnofälla då kvinnan bidrar till saker som inte genererar ett värde. Fällan slår igen vid en separation. Ag har själv gjort en hel del fastighetsaffärer under min livstid, har alltid genererat en vinst (även om den inte är garanterad) får han en inneboende som kan bidra med kostnader såsom mat så har han det ekonomiskt förspänt.

De borde ha ett rättvist ägande av bostaden (antingen genom att flytta eller köpa in sig) för att skapa ett jämlikt förhållande, vilket är förutsättningar för ett långvarigt förhållande med teamkänsla. Och ja, liknande ekonomiska förutsättningar. Vad är annars vitsen att bo ihop om det ska vara ett skevt ekonomiskt maktförhållande? De skulle ju kunna vara särbos också om de vill, han håller henne från att investera i ett boende med nuvarande upplägg.

Jag vet inte hur mer tydlig jag ska vara för att kunna delge mig min åsikt. Oavsett om hon har barn eller inte från tidigare förhållanden.