Generationsboende, skapar konflikt i övriga familjen

I varje släkt finns det minst en person som ser dollartecken framför ögonen när det vankas arv.

Min partners ena syskon var beredd att omyndigförklara den överlevande föräldern för att kunna tvinga fram en försäljning av en fastighet.

Syskonet skickade också ett annat syskon till Kronofogden i samma arvstvist för att denne låst dörren till den fastighet som den överlevande föräldern fortfarande ägde.

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Mitt syskon ställde en massa krav på mig och dödsboet efter vår sista förälder och det gick till jurist och höll på i nästan fyra år. Jag "vann" till slut juridiskt varje enskilt påstående i tvisten så det var inte det, men det tog fyra år och nästan 100000 i juristkostnader bara för att mitt syskon var så sugen på extrapengar från mig och min del av arvet.

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

I båda dessa fall är det nog så att den som bråkat om pengar generellt sett varit ganska "misslyckad" ekonomiskt och där och då såg sin chans att "casha in" så mycket som möjligt oavsett konsekvenser i övrigt

Samtidigt: det är lättare att vara generös med pengar när man själv har en god ekonomi som jag och min familj har.
 

Det viktiga som TS har gjort är att mamman och sonen tagit kontakt med en jurist för att få till det legala för det kommer att bli bråk den dagen mamma dör.

Ännu bättre vore om mamman kunde samla alla syskonen och förklara för dem vad som gäller och vad henens egen vilja är i detta och gärna spela in detta möte också.

I bästa fall så ger sig de syskon som redan nu bråkar och om inte annat så finns det dokumenterat vad som sagt och hur mammas vilja var.

Fel av mig alltså: det blev bråk om arvet redan innan mamma ens är död alltså ...

Ty kärleken till pengar är en rot till allt ont.
(Första Timotheosbrevet, 6:10)

Svärmor gör väl vad hon vill med sina grejer utan att någon utomstående ska tala om för henne vad hon ska göra?

Hon är en myndig person som borde få ta sina egna beslut utan redovisningsplikt och utan att något av barnen ska ha synpunkter på vad som blir bäst [för barnets arv].

Men det är ett jättesvårt koncept för många att förstå - att mamma/pappa är en självständig individ vars huvuduppgift INTE är att maximera barnets arv

"Den där bilen borde ju ha sålts för flera år sedan. Nu har den ju tappat i värde och mitt arv blir mindre!"

Svärmor gör rätt nu som sorterar ut det juridiska men det kommer förstås inte att laga det sociala. DEN biten är redan, och förblir, förstörd.

Jag vet att du inte är part i det här målet så det är inte personligt mot dig även om dina inlägg blir exemplet och citatet om bilens värde är ur mitt liv - mitt syskon sade det - var upprörd för att arvet blivit mindre för att bilen inte sålts tidigare och menade att jag borde ha tagit tag i det medan föräldern levde.

Det är det jag fetat och strukit under som jag vill peka på.

Vad någon annan tycker "känns konstigt" har ingen som helst betydelse och mamma har heller inget som helst ansvar att redovisa sina skäl för någon.

Mamma är en självständig individ och världen vore så mycket bättre om barnen bara satt ned, höll tyst och lät mamma få leva sitt liv som hon vill och först efter hennes död börja fundera på vad som eventuellt blivit kvar till arvet.

Men så fungerar inte en del folk.

Men då är vi ju där igen.

Någon annan utomstående har tankar och idéer om "alternativ" för farmor/mamma/svärmor när det gäller vad hon kan göra med sin egen bil.