Är relationen rätt eller inte?

Väsenlig info om mig är att jag är 25år, dejtat tidigare men aldrig blivit en seriös relation av det. Därav är jag rätt ovan vid relationer och speviellt lite längre relationer. 

Jag och min kille träffades för 2år sen, dejtade med distans första året och blev tillsammans sen. Nu har vi alltså varit tillsammans i 1 år och under den tiden bott på samma ort. 

När vi dejtade var jag väldigt kär i honom men det har känts som att det minskat, vilket kanske är rimligt när nykär lagt sig tänker jag. 

 Men nu har tvivlena börkat komma. Kan tilläggas att jag som person tänker och funderar mycket om allt. Typ "går jag rätt utbildning" och sånt. 

Jag kan irritera mig på mycket saker han gör och känna att han nog är lite omogen (har är också 25år). Jag tycker det är jobbigt att ta med honom till mina kompisar för att jag är rädd att han ska prata mycket om sig själv istället för att kanske intressera sig för mina vänner.

Det finns fysisk attraktion men den kanske inte är på topp från min sida. Kan tänka "om han böt stil lite eller gick upp lite så han inte är så liten och tanig". 

Givetvis har han många bra egenskaper också måste tilläggas, men tvekar ändå.

Jag saknar honom inte om jag åker bort med vänner en vecka och gör roliga saker. Men är jag hemma själv och uttråkad kan jag önska att han var där, är det normalt att bara sakna när jag är själv och uttråkad? 

Men samtidigt känns det som att jag verkligen inte skulle klara av att göra slut. Känns jättetråkigt att inte få höra av sig till honom och berätta saker som hänt mig under dagen.

Sen känns det också jobbigt att vara utan honom för ensamheten. Jag är absolut rädd att aldrig träffa nån att leva hela livet med. 

 Jag börjar tänka "det kanske inte kan bli bättre än så här med någon annan, mina tveksamheter/irritationer kanske skulle vara där med alla för att jag är sån som person och det är normalt att irritera sig på mycket hos sin partner efter 2 år". 

När borde man vara nöjd i en relation?