Anonym (Petra) skrev 2024-10-04 10:34:45 följande:
Tack för ditt svar. Ja men jag tror du har rätt. Jag har bara haft väldigt passionerade relationer, gissar främst baserade på attraktion vilka sedan visat sig inte ha andra kvaliteter jag önskar. Denna har allt, fast där attraktionen inte är lika stark som med de andra. Det har gjort att jag sökt den känslan och inte lyckats träffa någon mer än ett litet tag då det saknat den kemin men något med denna har gjort att jag hängt mig kvar.
Tror också det kan bero på att de där faktorerna som skapar spänning och osäkerhet inte finns är det som gör jag inte blir sådär jätte pirrig. Det är tryggt, fint och bekräftande och allt känns ju jättebra.
Blev dessutom brutalt sårad av en sån där stark passion för några år sedan och har sedan dess känt mig emotionellt lite avstängd.
Sen som du säger, jag ville ha lika mycket sex i början men det har avtagit lite för mig även om jag fortfarande känner mig attraherad, vilket jag gissar är normalt men hans standard är nog dagligen. Sen har det kanske avtagit lite för honom också då det var flera gånger per dag i början. Min erfarenhet är också att män vill mer ofta.
Jag har haft såna här dippar till och från. Finns ett kontrollbehov. Som att jag måste veta. Tror det också är för han varit så säker och drivande från början. De flesta jag träffat har tagit det mer lugnt.
Behöver nog låta mig landa i ovissheten. Mina tvivel blir mindre intensiva och kortare varje gång i alla fall.
Jag har själv, som ung, hamnat i såna relationer som var väldigt passionerade, men toxiska. Ett ständigt upp och ner, osäkerhet, instabila partners. Detta ger en kick, just för att detta upp-och-ner gör just att man blir "hög" på det, när det blir bättre igen.
Är man van vid det, eller också om man har lärt sig dåliga relationsmönster som barn, så söker man sig lätt till fel sorts relationer. Det tog mig många år, men sedan gav jag mig inte i såna relationer längre, utan hittade en man som jag trivs med, och där det inte blir en massa drama.
