Anonym (Mimmi) skrev 2024-10-10 10:21:50 följande:
Tack för lyckönskningarna. Det här med tidsgräns har jag funderat på men svårt att veta vad som är rätt, det är svårt att lämna en relation där känslorna är besvarade och det är till 100% ens eget fel att det tog slut sist. Kanske skulle jag kunna lämna när jag själv genuint känner att "nu räcker det" men om det ligger 1 eller 5 år fram har jag ingen aning om.
Jag är för ängsligt lagd för att kunna slappna av i en relation där jag är tillräckligt kär och tanken på en relation där känslorna inte är lika intensiva känns sådär lockande.
Jag vill absolut inte att det ska gå dåligt för dig/er, varförskulle jagdet? (som någon skrev) men jag undrar om denna relation är rätt för dig?
Ni hade en kort relation förra gången som du/ni inte klarade av. Nu har ni försökt igen ett kort tag men verkar stampa på precis samma ställe enligt er båda.
Jag förstår verkligen dina katastroftankar och rädsla för att förhållandet tar slut. Jag är själv likadan. Har haft borderline tidigare och det är ett typiskt borderline drag. Är du utredd för det? Säger INTE att du har det!
Nu är jag frisk från diagnosen men den enda av kriterierna jag har kvar är skräcken för separation. Så ja, jag förstår dig mer än du tror. Däremot har ni haft så kort tid tillsammans och vill du ha egna barn bör du verkligen fundera på hur länge du vill vänta på detta?